Aktuell kommentar - vecka
46/01:
Debatt i TV
TV2-programmet "Debatt" tog den
14/11 -01 upp ämnet ungdomsbrottslighet i storstadsförorterna.
Resultatet skulle kunna sammanfattas i tre punkter:
1. Individen har inget eget ansvar för sina
gärningar.
2. De senaste två decenniernas massinvandring
saknar betydelse i sammanhanget.
3. Orsaken till brottsligheten ligger i otillräckliga
ekonomiska satsningar från samhällets sida.
Allt är med andra ord politikernas
fel - men inte genom deras invandringspolitik.
Det var en underlig "debatt",
eftersom inga avvikande röster hördes i TV-studion. Mona
Sahlin kunde hålla med alla föregående talare.
På en punkt måste Sahlin dock
anföra en liten reservation - eftersom hon själv är s-minister
och socialdemokraterna haft regeringsansvaret under större delen av
både 80- och 90-talet. De otillräckliga satsningarna skedde av
nödtvång, för att i ett krisläge "sanera Sveriges
ekonomi". Regeringen hade inget val.
Förutsättningen för att kunna
nedbringa ungdomsbrottsligheten framöver skulle, med det resonemanget,
vara en ekonomisk högkonjunktur. Utan en sådan finns inget att
göra, det är bara att "hålla tummarna".
En av de pålitligt korrekta i TV-studion
avslutade "debatten" med en förhoppning om en "ny
Marshallplan" 1) för de utsatta områdena. Ytterligare miljarder,
med andra ord.
Frågan blir då: varifrån
ska dessa pengar tas?
Ska de tas från skolan?
Ska de tas från sjukvården?
Ska de tas från rättsväsendet?
Ska de tas från äldreomsorgen?
Allt tyder på att hela västvärlden
nu går in i en ny lågkonjuktur. Just Sverige har dessutom allt
större problem med företagsflyttar och personalnedskärningar.
På sikt blir bilden inte mycket ljusare, med tanke på svårigheterna
i den svenska skolan
att förmedla kunskap.
Tabu i denna TV-debatt var att se de verkliga orsakerna
till att Sverige nu har så många ungdomsbrottslingar med invandrarbakgrund
- nämligen massinvandringen till vårt land och den brist på
verksamma reaktioner som möter minderåriga brottslingar.
Ska man kunna bryta sig ur determinismen,
ska man kunna ge hopp om en förändring till det bättre, då
måste det vara möjligt att anvisa en väg för påverkan.
Det förutsätter att man vågar se verkligheten som den är,
utan dessa politiskt korrekta skygglappar.
"Brottsligheten
är inte ett invandrarproblem, den är ett socialt problem och en klassfråga".
Så upprepar de utvalda debattörerna - i detta som i andra TV-program.
Hur stämmer detta med siffrorna från Brå
- tillgängliga sedan 1996 - vilka visar att brottsligheten i varje
socialt skikt är högre för invandrare än för svenskar?
Hur kommer det sig, att brottsbenägenheten så starkt skiljer
sig mellan olika invandrargrupper?
Ingen PK-debattör kan naturligtvis
förklara detta. Men man slipper. I svensk TV ställs inga sådana
frågor.
Vi från Blågula Frågor
hävdar bestämt att invandrarbrottsligheten är ett invandrarproblem.
Den skulle självfallet minska med en minskad invandring.
Invandrarbrottsligheten av minderåriga
exponerar också bristerna i det svenska systemet för hantering
av unga brottslingar. Det behövs en sänkt åldergräns,
så att samhället kan ge snabba och märkbara reaktioner,
ägnade av avskräcka från vidare brottskarriärer.
1) Den verkliga Marshallplanen
kom efter det andra världskrigets slut, för att bygga upp det
sönderbombade Europa. Detta är alltså vad man i praktiken
jämför med! Skillnaden är att massbombningar påstods
aldrig vara "berikande".