Aktuell kommentar - vecka 23/05
Skola i kris I TV-debatt med Beatrice Ask (m) framhöll justitieminister Bodström hur mycket pengar som regeringen pumpat in i Rinkeby. Ingen kan betvivla att så varit fallet, med både detta andra "utsatta" - dvs invandrartäta - områden. Resultaten har i stort sett uteblivit.
Ur SvD den 16/5 -05:
"INVANDRARELEVER KLARAR EJ GODKÄNT
Nästan var fjärde Stockholmselev med utländsk bakgrund misslyckas i grundskolan. Bland elever med svensk bakgrund är det däremot bara en av 16 som inte har godkända betyg i matte, svenska och engelska."
"Bland elever med utländsk bakgrund var det förra året 23 procent som inte fick godkända betyg i kärnämnena. Motsvarande siffra bland niondeklassare med svensk bakgrund var sex procent."
Så vad göra? Socialdemokrater, Vänsterpartister och Miljöpartister tror att lösningen ligger i att pumpa in ännu mer pengar:
"Den rödgröna majoriteten i Stockholms stad ser de här olikheterna som ett stort problem och har beslutat om flera insatser för att råda bot på det. Det mest kontroversiella är ett nytt system för hur pengarna till skolan ska fördelas mellan stadsdelarna.
Systemet infördes för ett halvår sedan och innebär att stadsdelar där eleverna har utländsk bakgrund och föräldrarna har låg inkomst och låg utbildningsnivå, får mer pengar. Välbärgade stadsdelar får mindre pengar.
Även tidigare fanns det skillnader i hur mycket pengar fattiga och rika stadsdelar fick, men de har förstärkts med det nya systemet.
Rinkeby får numera över 113 000 kronor per elev, medan Bromma får nöja sig med mindre än 70 000 kronor per elev."
Som tidigare konstaterat omfattar den svenska skolans misslyckande inte bara elever med utländsk bakgrund. Frånvaron av undervisningssituation gör att alla elever drabbas. Kunskapsmålen nås inte, Sverige hävdar sig dåligt i internationella jämförelser.
Ordningssituationen i skolan har successivt kunnat försämras, dels genom att problemen förtigits, dels genom att lärarna saknat befogenheter.
Knut Carlqvist i Aftonbladet den 10/5 -05:
"SKOLORNA MÖRKAR VÅLDET "
"Ett gäng 16-åringar gav sig för en vecka sen på eleverna och inredningen på Hjulstaskolan utanför Stockholm, beväpnade med järnrör och kedjor. Av Dagens Nyheter framgår inte om det handlade om invandrarungar, det är något läsarna förutsätts veta.
Två dagar senare förklarar rektorn för DN att uppgifterna är överdrivna. Och skolan har visst samarbetat med polisen. En fritidsledare förklarar attacken med att skolans änglar ett slags ordningsvakter bland eleverna inte var på plats. Utvalda föräldrar klagar över att tidningarna skrämmer folk. Det handlar inte om gängbråk, heter det. Nätverket kring rektorn har gått igång. Det handlar om damage control, undvikande av negativa skriverier."
"...fredagen den 18 mars anlände trefyra grabbar till Solskiftesskolan i Åkersberga. De kom från en grannskola. En pojke som ställde sig i vägen slogs ner och sparkades. En 13-åring satte sig på honom och höll en kniv mot hans hals. Händelsen bevittnades av hundratalet ungar. Samma eftermiddag togs en 14-åring med pistol på grannskolan.
Föräldrarna fick ingen information. Biträdande rektorn förklarade: 'Jag valde att inte gå ut med det. Jag vill inte att föräldrarna ska tro att det rör sig om gängbråk.' Damage control. Skolorna konkurrerar, gubevars."
"Ingen av oss skulle vid sunda vätskor acceptera en arbetsplats som skolan. Varken som lärare eller elev. Ingen chef accepterar ett 'Ät skit!'om han ger en order. Ingen jobbare accepterar tråkningar från gapande kolleger från åtta på morgonen och en chef som låter det passera. Människor vill ha struktur på tillvaron, de vill få något gjort. Det hämmar inte kreativiteten. Vad som hämmar oss är störningarna: larmet, tråkningarna.
Skolan är en bisarr inrättning, bortom de mest elementära spelregler. Var annars tas överfall med knivar och kedjor och järnrör så lättsinnigt?"
Ur Kvällsposten den 16/5 -05:
"SKOLAN ÄR EN KRIGSZON
Skolan är inte längre den fredade arbetsplats den borde vara för våra barn.
Kvällsposten kan i dag avslöja att våldsbrott är en del av vardagen på skolorna.
Varje dag skickar vi våra barn till en miljö där hot och våld har blivit det normala.
Statistiken visar att skolan blivit en krigszon."
"Varje dag misshandlas elever och lärare. Siffrorna från polismyndigheten i Skåne visar skola för skola hur många våldsbrott och narkotikabrott som anmälts från 1 maj 2004 till och med 30 april 2005.
Det senaste året anmäldes drygt 450 fall av misshandel på skånska skolor och skolgårdar. 39 rån. 180 fall av olaga hot. 77 narkotikabrott.
Fler än 200 av de som misshandlats på skolorna i Skåne är barn under 14 år.
Men statistiken berättar inte hela sanningen om hur många som drabbas."
Många elever som drabbas vågar aldrig anmälda, av rädsla för repressalier.
Ur Expressen den 16/5 -05:
"LÄRARE DÖDSHOTADES AV ELEVER EFTER BRÅK PÅ SKOLAN"
"Det var förra året som några tidigare elever dödshotade honom.
- De hade en helt annan uppfattning om ordningsregler och hur dessa skulle efterlevas. De gillade mig inte, konstaterar Peter.
En morgon fanns ett budskap inristat i entrédörren: "DÖD: PETER VIG".
Alla fönster till mitt arbetsrum var krossade. Det inträffade två gånger. "
" Bakgrunden till det mesta av oron, motsättningarna och våldet är just bristen på tydlighet och konsekvens, menar Peter."
Ur Expressen den 16/5 -05:
"MARCUS SPARKADES I HUVUDET
"Norrlyckeskolan i Ödåkra utanför Helsingborg är hårt drabbad av problem.
Under det senaste året finns sju polisanmälningar om misshandel mot elever."
"- Jag fick en basketboll i skallen och vände mig om och frågade vem det var som kastade.
Ögonblicket senare gick de fyra jämnåriga pojkarna till angrepp och drog omkull honom i skolkorridoren.
- Sedan överöste de Marcus med slag och sparkar mot kroppen och huvudet, berättar mamman.
Många elever blev vittnen till händelsen. Den ledde till att Marcus förlorade medvetandet och fördes i ambulans till Helsingborgs lasarett."
Den kvinnliga rektorn lovade att de som misshandlat skulle ges enskild undervisning terminen ut.
"De andra barnen skulle inte behöva träffa dem.
- Men löftet var inget värt. Det dröjde bara två dagar innan Marcus mötte dem på skolgården igen, säger Marcus mamma."
Ur artikel på DN Debatt den 9/5 -05, skriven av företrädare för lärarfacken:
"AKUTA BRÅK VARJE VECKA I VAR TREDJE SVENSK SKOLA"
"På mer än var tredje svensk skola måste lärarna gå in och lösa akuta svårare konflikter under lektionstid eller på rasterna minst en gång per vecka. Samtidigt har sex av tio lärare hamnat i situationer där de inte vetat vilka befogenheter lagstiftningen ger dem för att lösa dessa bråk. Nu måste skollagen göras tydligare så att varje lärare ska känna trygghet i att kunna sära på elever som slåss utan att riskera polisanmälning för egenmäktigt förfarande."
"Utan arbetsro är det stor risk att även kunskaperna uteblir. Brist på arbetsro slår alltid hårdast mot de elever som har sämst förutsättningar. För dem är skolans stöd särskilt viktigt. Det kan vara skäl att påminna om detta när debattörer nu kräver radikala förändringar för att lösa skolans problem. Alla elever har rätt till en trygg studiemiljö. Den senaste tidens händelser i Malmö, Kalmar och Töcksfors visar att så inte är fallet."
"I den undersökning som vi presenterar här uppger fler än fyra lärare av tio, 43 procent, att de varje dag måste ägna betydande lektionstid åt att skapa trygghet och studiero. Var sjunde lärare ägnar en betydande del av varje lektion åt att skapa arbetsro. Det handlar inte bara om stökiga pojkar i årskurserna 7-9. Problemen uppstår på allvar även under årskurserna 4-6, men finns redan i årskurserna 1-3. Konsekvensen blir att eleverna förlorar viktig undervisningstid.
I en tidigare arbetsmiljöundersökning framkom det att 4 procent av lärarna har blivit utsatta för våld och 8 procent av lärarna blivit utsatta för hot om våld. Elever och lärare har en gemensam arbetsmiljö, en arbetsmiljö som på vissa skolor är fullständigt oacceptabel. Vi vill mynta begreppet nolltolerans inom skolan - ingen elev ska behöva vara rädd för att gå till skolan, ingen lärare ska behöva känna sig osäker inför sin arbetsdag.
Detta är alarmerande siffror som bekräftar vad såväl inhemska som internationella undersökningar tidigare visat. Bristande arbetsro är ett större problem i svenska skolor än i jämförbara länders skolor."
"I ett antal fall har lärare i domstol dömts för misshandel när de försökt sära på bråkande elever eller när de försökt få ut elever som vägrat rätta sig efter lärarens uppmaning att lämna klassrummet. I ett aktuellt fall har en 62-årig lärare, som under lång tid utan anmärkningar arbetat som lärare, nu avskedats sedan han provocerats av några elever till att ge en av dem en örfil."
"Vi begär att den nya skollagen säkerställer att lärare och rektor har de befogenheter de behöver för att tillförsäkra alla elever studiero och trygghet och för att komma till rätta med störande elevers uppträdande i skolan. Lagar kan inte skrivas utifrån idealsituationen. När allt fungerar, när solen skiner, då spelar det mindre roll vad det står i skollagen. Det är när det går över styr som det behövs tydliga regler. De måste vara så klart uttryckta, både i skollagen och dess förarbeten, att det blir professionella avgöranden på skolnivå och inte domstolspraxis som styr arbetsklimatet i skolan.
Vår undersökning, gjord av företaget Exquiro bland 1 200 lärare i grund- och gymnasieskolan, visar att alltför många lärare känner att det är otydligt hur de får agera i konfliktsituationer. Disciplinära åtgärder som att visa ut elever ur klassrummet och kvarsittning behöver kunna användas. Hela 58 procent av lärarna i årskurserna 7-9 har behövt visa ut en elev ur klassrummet det senaste läsåret och 42 procent arbetar på skolor där kvarsittning då och då använts.
Lärare och rektorer måste kunna veta att de har rätt att sära på elever som slåss och att tillfälligt omhänderta föremål som är störande eller som utgör en fara för säkerheten utan att riskera en polisanmälning för egenmäktigt förfarande. I dag är det oklart vilka befogenheter som lärare har."
"En stor majoritet av lärarna anser att de ska kunna omhänderta mobiltelefoner och annan störande utrustning. De som undervisar upp till årskurs 6 anser att man ska kunna beslagta för resten av dagen. De som undervisar i årskurserna 7-9 och i gymnasieskolan anser att man endast ska kunna beslagta för resten av lektionen. Bland gymnasielärarna är däremot mer än var fjärde helt emot att kunna beslagta störande föremål som till exempel mobiltelefoner.
Lärarna måste få sina befogenheter tydligt utklarade i skollagen och dess förarbeten och ges professionell frihet att tillsammans med eleverna skapa de ordningsregler som passar just deras skola."
Lärarfacken har naturligtvis rätt.
Senaste nytt är att skolor i Malmö planerar för kameraövervakning och reception med inpassagekontroll. Det kommer så många ungdomar utifrån in i skolorna, och skapar oro.
En annan åtgärd som här kunde vara ändamålsenlig är införande av skoluniformer, som man har i många andra länder, runtom i världen. Därigenom kan samtidigt markeras vilket arbetsåtagande som ligger i att få gå på en skola.
|
|
