|
|
"För 30 år sedan, när kvinnorna kom ut på arbetsmarknaden i Sverige och hela Skandinavien, då sa man: det går inte, då blir det arbetslöshet. Det blev det inte alls...
- Då mobiliserades just den här skräcken för arbetslöshet för att hindra kvinnornas plats på arbetsmarknaden. Det är samma grundläggande felanalys som ligger i detta att vi inte kan ha invandring av folk ..."
När kvinnorna kom in på den svenska arbetsmarknaden i mitten av 1900-talet, efter Andra världskriget, rådde en långvarig högkonjuktur. Svenska produkter efterfrågades i det sönderbombade Europa.
Det fanns industrier och en servicesektor som kunde bereda plats för kvinnorna, som dessutom redan talade och förstod svenska. De både kände till och accepterade svensk kultur.
Visst var det en felanalys, om man då befarade att kvinnornas inträde på arbetsmarknaden skulle resultera i arbetslöshet.
I dagens läge finns fortfarande efterfrågan på svenska produkter i andra länder, men datorisering och robotisering har gjort att det inte kräver så mycket arbetskraft.
Många svenskar har gjorts arbetslösa. Även bland högutbildade är arbetslösheten hög i Sverige.