"Illegala" invandrare - en arbetskraftsresurs
för industrin
Den 23 oktober
1981 gick jag på en debatt arrangerad av ABF i Stockholm med temat "Är svenskarna ett tolerant kulturfolk
eller okunniga rasister". Frågan var naturligtvis
helt befängd eftersom arrangörens önskemål tydligen
är att framställa dem som inte är "toleranta" (mot
invandring) som okunniga "rasister". Inledningstalare var professor Gunnar Adler-Karlsson som i huvudsak
menade att en ekonomisk kris kan leda till ökad rasism. Att själva
förekomsten av minoriteter och en ansvarslös invandringspolitik
är huvudorsaken till rasismens utbredande föresvävade inte
honom. Däremot fastslog Adler-Karlsson att arbetsgivarna har nytta
av en stor invandring genom att tillgången på billig arbetskraft
ökar.
Så här sade han bl a:
"Hur påverkar invandringen - utlänningarna
som kommer in - vår arbetsmarknad och våra inre konflikter?
Jag tror att man tämligen enkelt skulle kunna hävda att en obegränsad
invandring innebär naturligtvis ett ökat utbud utav arbetskraft,
dvs det blir fler människor som konkurrerar om de jobb som finns. När
utbudet ökar på någonting, och efterfrågan ligger
fast, då faller alltid priset på det som utbudet ökar på.
Och priset som vi här talar om när det gäller arbetskraften,
det är lönerna. Om vi hade ett obegränsat inflöde av
utländsk arbetskraft så skulle vi få ett tryck nedåt
på de svenska lönerna, på ett eller annat sätt, som
somliga inte tycker om.
Måhända
vore det en fördel för svenska arbetsgivareföreningen som
därför skulle kunna få industrin och näringslivet att
kunna producera billigare, därför att inte bara den utländska
arbetskraften skulle bli billigare utan man skulle därigenom pressa
ner lönerna för de svenska arbetarna som konkurrerar om jobben.
För LO och facket och TCO skulle det självklart vara dålig
politik med obegränsat inflöde av utlänningar därför
att denna skulle trycka ner lönerna och sänka priserna på
arbetskraft. Detta tror jag är den stora problematiken som vi har i
det svenska samhället och den grundproblematik som i praktiken står
för en hel del av våra utlänningsproblem".
Gunnar Adler-Karlsson fortsatte:
"Låt mig i det här sammanhanget
bara nämna en liten speciell sak för er. I en artikel som jag
läste för en tid sedan om den illegala invandringen i Amerika,
där det finns åtskilliga miljoner människor som flyter in
från gränsen söderifrån över Mexico och får
jobb i USA. Den artikel jag läste i en bok om immigrations- och emigrationspolitik
i världen gick ut på att denna typ av illegal immigration kunde
myndigheterna mycket väl stoppa, om de önskade stoppa den, men
de gjorde det medvetet inte av tvenne skäl: För det första
innebär denna illegala invandring som kommer ganska långt upp
i USA att man får ett konjunkturdragspel så att då man
har högkonjunktur så kan man ta in mycket folk den vägen
som kan underlätta att lönerna inte stiger för hårt.
Och när man har lågkonjunktur och kris så kan man slänga
ut en väldig massa folk. Då fungerar polisen plötsligt!
På det här viset använder man de här stackars mexikanarna
och vad det nu är som kommer in den vägen som ett tämligen
omänskligt dragspel i ekonomin. Den fråga jag ställer mig
är om inte vi börjar få en liknande tendens i Europa och
innanför gemensamma marknaden (EG) där vi också har åtskilliga
miljoner av illegala invandrare delvis från Afrika ... jag misstänker
att en liknande tämligen omänsklig politik faktiskt medvetet underhålls
också av vissa regimer i Europa och jag misstänker att vi skall
vara vaksamma också i Sverige för att någonting liknande
kan utveckla sig i Sverige. I all synnerhet om vi skulle komma med i den
gemensamma marknaden (EG)."
Gunnar Adler-Karlsson bekräftar här att arbetsgivarna skulle ha
nytta av invandrare som billig arbetskraft.
Bara någon vecka senare intervjuades Volvochefen Pehr G. Gyllenhammar
om sin syn på invandringen. Så här sade han:
"Jag tillhör nu dem som tycker att invandrarna
har tillfört det här landet mycket kulturellt och ifråga
om produktion. Det är nog ganska gräsligt att man ser en stigande
aversion mot invandrarna. Den mat vi äter, de samtalsämnen vi
har avgörs till inte liten del av de människor som har kommit
in i det här landet och tillfört nya intryck, nya traditioner
och nya perspektiv. Vi har tagit dem i deras bästa åldrar där
deras hemländer har bekostat deras utbildning, deras uppfostran och
sedan kommer de hit just när de skall ut i arbetslivet. Sverige har
haft en enorm nytta av sina invandrare".
Arbetsgivarna tillåts alltså använda utlänningar som
billig arbetskraft och sedan säger politikerna att vi fått välfärden
tack vare våra invandrare. De högavlönade byråkraterna
och tjänstemännen sitter och skrävlar över sin välfärd,
men tiger om alla de svenskar som fortfarande lever under svåra sociala
och ekonomiska förhållanden.
Sveriges välfärd är skapad av svenskar
Vilka som verkligen skapat
Sverige framgick så tydligt av ett inlägg i riksradions P1 den
14 november 1980 av Lars Hammarnoff:
"Den välfärd som vi har i Sverige
den är skapad av många generationer svenska bönder, arbetare
och tjänstemän. Att komma och påstå att invandrare
under ett enda decennium skulle ha skapat allt det välstånd som
finns i Sverige, det är ju uppenbart rena löjligheten. Det är
en skymf mot våra pensionärer och dem som verkligen har skapat
välståndet i landet. Det som är kvar sedan det tunnats ut.
Vi har tagit hit dem på livstid, vilket naturligtvis är en galenskap
... Jag har försökt att tala med politiker i praktiskt taget alla
partier, de liksom bara vänder ryggen till så fort det gäller
invandringen. De är för rädda och fega ... Vid senaste kommunalvalet
(1979, Göteborg) där invandrarna fick delta så visade det
sig att 75 % av invandrarna röstade socialistiskt. Det ger en vink
om vart det kommer att leda ... Det vore djupt olyckligt om invandrare fick
bli tungan på vågen. Vi har i alla fall i 450 år fått
bestämma i eget hus här. Och försvaret är en mycket
känslig sak när det gäller invandringen. Ingen kan ju längre
säga om vi kan samla nationen i den anda som krävs för att
genomföra en försvarsberedskap eller ett försvarskrig ...
Hur många säkerhetsrisker finns det inte bland våra invandrare
... Invandrarnas förespråkare talar om att invandrarna är
Sveriges framtid, det är alltså inte längre svenskarna som
är Sveriges framtid"
I samma program som Lars Hammarnoff medverkade i framträdde ytterligare
två invandringskritiker med liknande synpunkter. Programredaktionen
kunde veckan efter meddela att de fått många och starka reaktioner
på programmet. Så här lät det när programledarna
kommenterade dessa reaktioner.
"Brev har strömmat in och telefonerna
har gått varma... De allra flesta har faktiskt varit tacksamma över
att de här åsikterna äntligen har fått komma fram
i massmedia. Det är så man uttrycker sig - och uppmanat oss att
göra flera sådana här program.
- Men vad säger Du om det, Maria, det var väl ändå
inte riktigt den reaktionen som vi hade väntat?
- Nej, vi hade kanske väntat det, men samtidigt hoppats på att
det skulle bli fler som tog avstånd. Vi gjorde programmet för
att visa att det inte bara är en handfull extremister som förfäktar
sådana åsikter men att det är väldigt många
människor, vanliga hyggliga svenskar, som tycker så. Vi kan inte
längre avvisa dessa åsikter som fördomar och glömma
dem. Vi måste få igång en diskussion. Vi bad om synpunkter
på innehållet i programmet och det har vi fått. Vi fick
150 brev. Av de 150 var 120 stycken mycket positiva till de åsikter
som framförts. Ja, många applåderade vad som sades ...
men det har kommit positiva reaktioner på invandrare och invandring
också".
Därefter citerade man ur dessa "positiva" brev. Programledarna
framhöll klart och tydligt att "vi gjorde programmet för
att visa att det inte bara är en handfull extremister som förfäktar
sådana åsikter". De visste alltså att en mycket stor
grupp, troligen en klar majoritet ansåg att invandringen till Sverige
var för stor.
Åsikter som Lars Hammarnoff företräder har man sopat under
mattan med hänvisning till att de är "fördomsfulla"
eller "invandrarfientliga", men enstaka invandringskritiker har
fått komma till tals på någon insändarsida då
och då. Antalet invandringskritiska insändare som publicerats
står dock inte i relation till det antal som når insändarsidorna.
Jag har själv vid samtal med några tidningsredaktörer fått
veta att det kommer fler insändare som motsätter sig än förespråkar
invandring. Men på insändarsidor och ledarsidor är det mest
försvar för fortsatt invandring.
Diverse statistiska
uppgifter
I november
1981 sammanställde BSS ett häfte kallat "siffror och statistik".
Vi publicerar här några av de uppgifter som häftet innehöll
(Källhänvisningar saknas tyvärr):
Utlänningarnas andel i Sverige var år 1945 endast 0.53 procent
av hela befolkningen, vilket innebar c:a 35.000 personer.
1977 utgjorde de utländska medborgarna 5.13 procent av befolkningen.
1969 utgjorde afrikanerna 1 procent av invandrarna, 1979 var de 3,4 procent.
1969 utgjorde asiaterna 2,2 procent av invandrarna, 1979 var de 14,3 procent.
1969 kom 92,2 procent av invandrarna från europeiska länder,
1979 kom 69,1 procent från Europa.
Varje år genomförs 30-35.000 aborter i Sverige. Varje år
adopteras c:a 1.700 barn till Sverige.
Cirka 500 av de som inkallas till grundläggande utbildning årligen
är över 24 år. Av dessa är c:a 80 procent invandrare.
1979 blev 15 invandrarbarn under 18 år bortgifta enbart i Södertälje.
Flertalet av dessa är assyrier/syrianer och betingar ett 'genomsnittspris"
på 4.900 kronor som går till brudens föräldrar.
I Sverige finns det 41.000 muslimer" (Barometern 23/9, 1981).
Vid årsskiftet 1980/81 bodde det 8.319.000 personer i Sverige. 7.895.000
av dessa var svenska medborgare.
Ansvarslös invandringspolitik
Under 1981
uppmärksammade massmedia knarkhandeln och flera tidningar redovisade
intressanta detaljer om utländska knarkhajars härjningar i Sverige.
En ökänd grek blev omtalad då han hotat både poliser
och personal på allmänna häktet. Utöver det hade han
plockat upp minderåriga flickor, bjudit dem på knark och utnyttjat
dem sexuellt. Libyerna på TELUB i Växjö blev också
omtalade efter att antastat flickor och kommit i otaliga bråk med
ortens manliga befolkning. Libyerna hade till Sverige tagit med sig den
uppfattningen att en flicka som är ute och roar sig inte får
säga nej till en man som gör närmanden.
Invandringspolitikens genomförande skulle kunna jämföras
med en diktatorisk familjefar som mot barnens vilja inhyser främmande
personer i samma lägenhet och överlåter åt barnen
att ta hand om dessa främlingar. Om endast en familjemedlem skulle
motsätta sig inhysandet av främlingar borde det vara skäl
nog att låta bli.
Även om bara en liten grupp svenskar energiskt skulle motsätta
sig invandring borde man först inför öppen ridå låta
dessa svenskar framföra sina argument till de andra. Därefter
skulle saken diskuteras och framförallt debatteras. Om de skeptiska
efter en sådan öppen debatt skulle ha blivit fler - dvs fått
stöd för sin sak - är detta skäl nog att undvika att
genomföra en kontroversiell politik, framförallt om man inte vet
konsekvenserna av den. Just informations- och meningsutbytet är här
viktigt så att alla parter får framlägga sin inställning.
I flertalet politiska frågor har man öppet kunnat diskutera för-
eller nackdelar, men när det gäller invandringsfrågan är
det bara en sida som kommit till tals. Och detta är vår olycka.
Att demokratin och yttrandefriheten inte fungerat. Och att de som försökt
hävda en kritisk ståndpunkt motarbetats eller förföljs
så häftigt.
Det sägs att svenskarna är individualister, men visst känner
vi en spontan gemenskap med vårt eget folk även om vi inte tänker
på det hela tiden. Titta på invandrarna som kommer hit. De säger
sig kämpa för sitt folk, kurder, armenier, palestinier, alla vill
de ha en nation för sitt folk. Och när de kommer till Sverige
är det naturligt att de söker sig till varandra. De behöver
den egna etniska gruppen för att kunna leva ett rikt liv. Nära
vänner med gemensamma rötter och värderingar betyder mycket
för invandrare i ett främmande land, men kan också ge upphov
till minoritetsgrupperingar vars värderingar skiljer sig från
värdlandets så att konflikter uppstår. I allvarliga fall
kan det innebära att man bryter mot lagen. Det finns också exempel
på invandrare som reser till andra länder bara för att kunna
sko sig själv maximalt. I Sverige finns det mängder av exempel
på invandrare som utnyttjat systemet och sedan rest hem. Enligt min
uppfattning är det helt fel att det kan ske överhuvudtaget. Ingen
invandrare ska kunna komma hit och sätta sig i åtnjutande av
de förmåner som det tagit generationer av svenskar att skapa.
Det är heller inte rätt mot svenska folket att ta hit grupper
av invandrare då de genast bildar minoriteter och försvårar
anpassningen till Sverige. Och om gruppen dessutom avviker så mycket
från svenskarna - etniskt eller kulturellt - att de upplever sig som
ovälkomna i landet, då är det något som brister i
politiken. När det gäller vår inrikespolitik är det
också intressant att notera att det i så stor utsträckning
varit kommunister som försvarat massinvandringen. I de kommunistiska
länderna är man mycket restriktiv med att ta emot "flyktingar".
Lika egendomligt är att kommunisterna inte vill låtsas om att
de s.k. flyktingarna till största delen kommer från de välbärgade
skikten i u-länderna.
