Den
nya tidens invandringsvåg startar
Den nya tidens
invandringsvåg startar 1967 tog Sverige emot en grupp "assyrier"
från Libanon på uppmaning av FN. Ryktet om det goda mottagandet
i Sverige spred sig. Assyrierna placerades i Södertälje och det
dröjde inte länge innan deras släktingar och vänner
började planera att resa hit. Ungefär vid samma tid lät Sverige
ta emot de greker som av politiska skäl inte ville eller kunde bo kvar
under den tid Grekland styrdes av en militärjunta.
Sverige fick 1973 sin första invandrarminister, Anna
Greta Leijon (s), som innehade posten i tre år. I februari
1976 beslöt den socialdemokratiska regeringen att 1.500 invandrade
assyrier skulle få stanna i Sverige. I november samma år hette
invandrarministern Per Ahlmark (fp). Han gav ytterligare 2.000 assyrier
löfte att få stanna. "Det vore omänskligt att avvisa
dem", sade Per Ahlmark.
Längtan efter högre standard orsak till utvandring
Det aningslösa
och godtrogna svenska folket kunde naturligtvis inte avgöra huruvida
dessa assyrier var förföljda eller inte. Några kritiker
fick inte tillfälle att bemöta regeringens politik. Däremot
hände det vid något enstaka tillfälle att andra politiskt
verksamma personer tilläts yttra sig. Den 19 februari 1979 skrev Orwar
Roberntz på UD en DN-artikel där han förklarade att assyrierna
inte är förföljda varken politiskt eller religiöst i
sitt hemland. Men dåvarande folkpartisten (senare miljöpartisten) Per Gahrton krävde i en stor
artikel i DN den 7 november 1979, att "alla assyrier som ville"
skulle få komma till Sverige därför att "assyrierna
inte har någon framtid i Turkiet".
Varför skulle de inte ha en framtid där?
Om de utför så viktiga funktioner i Sverige som invandringsförespråkarna
påstår, "de berikar vår kultur", "de bidrar
till att trygga vår välfärd", o.s.v, så borde
de väl genom inriktning av sina insatser på hemmaplan bidra till
utvecklingen i hemlandet eller hembyn. Just genom att invandrarna
flyttar från sina hembyar, så belastar de istället de kvarvarande
invånarna med ännu större problem.
I en reportageserie i Dagens Eko i december 1980 framgick det t.ex. att
assyrier/syrianer som fått uppehållstillstånd i Sverige
ofta angivit falska skäl för att få uppehållstillstånd
här. Dessutom åkte många hem på semester och visade
upp sina nya Volvo-bilar. I reportaget kunde man meddela följande: "Hemvändande flyktingar och andra emigranter
som oftast semestrar här och då kommer med nya Volvo-bilar berättar
om tillvaron i Sverige, med fantasilön och att svenskar och svenska
myndigheter är lättlurade. Invandringen har lett till ett nytt
talesätt i de nordöstra delarna av Syrien. Om man ska karaktärisera
en person som särskilt naiv, godtrogen, lättlurad och dum så
säger man att vederbörande är 'mera svensk än en svensk'".
I programmet citerades en kristen präst: "Glöm
inte att vår mentalitet är helt annorlunda än bl.a. er i
Sverige. Vi här, vi föds till affärsmän, varje treåring
är så präglad av den miljö som han växer upp i
att han kan lura vilken svensk myndighet som helst".
Många anklagade också Sverige för att bedriva en "perverterad
humanitet" och menade att det var olyckligt att Sverige öppnade
dörrarna för syrianerna. De gamla känner sig lämnade
åt sitt öde och jorden lämnas obrukad. Utflyttningen av
kristna har också på sina håll lett till att muslimer
tagit över vissa områden. I Dagens Ekos reportage framkom med
önskvärd tydlighet att ingen religiös förföljelse
sker och att utflyttningen bara är ett sätt att förbättra
ekonomin för många familjer och släkter. Någon hade
även startat en kampanj för att försöka stoppa utvandringen
och vända strömmen tillbaka. Man ville behålla ungdomarna.
I Expressen
skrev folkpartisten Olle Wästberg en artikel den 10 januari 1980 med rubriken "I
går judarna - idag assyrierna". Wästberg ansåg
att assyrierna var svårt utsatta och förföljda trots att
det framkommit många vittnesmål som hävdade att det inte
sker någon förföljelse mot assyrierna. Dessutom påstod
många av de assyrier som kom till Sverige att huvudorsaken var att
få det bättre. De accepterades, trivdes och mådde bra här
i vårt välstånd.
Oro över den låga nativiteten
Förutom Hans Hagnell
fanns ytterligare några socialdemokrater som öppet vågade
ifrågasätta invandringen. Carl-Gustav
Boethius, dåvarande ordförande för RFSU (Riksförbundet
för sexuell upplysning) uttalade sig i Göteborgs-Tidningen den
13 november 1978:
"Vi klarar inte av fler invandrare i Sverige
idag. Det är kanske ett vågat påstående, men det
är min fasta övertygelse och undersökningar från svenska
skolor stöder mitt uttalande. Vi klarar inte ens av de invandrare som
Sverige har idag".
Carl-Gustav Boethius var också mycket oroad över den låga
nativiteten i Sverige och förklarade:
"För första gången sedan
1809 har svenskarna inte reproducerat sig. För att få igång
nativiteten måste vi stödja småbarnsfamiljerna på
alla sätt och vis. Om denna trend fortsätter så är
vi svenskar ett utdöende släkte, men kanske kan det ske en förändring
om några år... "
Kjell Öberg
igen
Det hände alltså
att enstaka personer, främst socialdemokrater, kunde uttala kritik
mot invandringspolitiken utan att de för den skull kallades "fördomsfulla'
eller "rasister".
Invandringsförespråkarna visste att dessa kritiker var ofarliga.
Enstaka kritiska uttalanden skulle inte utgöra något hot mot
den alltmer fasta och massiva invandringspropaganda och politik som skulle
förvandla Sverige från ett homogent enat land till en splittrad
mångkulturell nation.
Att motståndet mot massinvandring började uttrycka sig i mer
organiserade former visade sig på hösten 1978 när någon
affischerat i Stockholm med uppmaningen "STOPPA
INVANDRINGEN - tipsa polisen illegala invandrare". Jag
fick själv några sådana lappar i mina händer och märkte
genast hur populära de var. Expressen publicerade den 23 oktober 1978
en artikel skriven av Arne Lemberg, där han påstod att om personerna
bakom märkena skulle avslöjas "hotas
de av fängelsestraff för hets mot folkgrupp".
Den nya invandrarministern Eva Winther förklarade i samma artikel att märkena var "osmakliga"
och hon upprepade också de propagandafraser som framförts under
alla år. Vi citerar ur Expressen:
"Hon påminner om de värvningskampanjer
vi gjort för att få hit invandrare under början av 70-talet.
Vi behövde folk då, bland annat till industrin. Och vi behöver
invandrarna nu också. De gör mycket stor nytta inom bland annat
vård- och servicesektorn och industrin".
Men Eva Winthers argument, som ständigt - än idag - förs
fram av invandringsförespråkare, avfärdades av ingen mindre
än Kjell Öberg själv i samband med att han avgick som generaldirektör
för invandrarverket. Enligt Göteborgs-Tidningen 1979 sade Öberg:
-
Argumentet att den industriella uppmarschen under 60- och 60-talen aldrig
skulle klarats utan invandringen är bara nys.
Öberg menade att dessa jobb kunde ha tagits av svenska hemmafruar och
att utlänningar anlitades av praktiska skäl. Öberg sade vidare:
- Det hade varit bättre om invandringen hade
stoppats. Om vi från början hade begränsat invandringen
till Sverige hade vi haft det mycket bättre idag.
Om Öbergs uttalande var en eftergift för de allt starkare invandringskritiska
strömningarna eller en följd av ökad kunskap vet vi inte
säkert. I SvD den 30 december 1979 sade Kjell Öberg: "Jag
föreställde mig att svenskarna skulle ha lättare att acceptera
invandrarna".
Han tycktes tillfälligt
ha skrämts av opinionen, men återhämtade sig senare. Därefter
har han fortsatt verka för massinvandring. Han och hans kolleger i
"invandringsindustrin" har fortsatt att framföra argument
såsom "vi har fått det så
bra tack vare invandringen", "invandrarna har betytt mycket för
vår välfärd", "vi har tjänat på invandringen",
"invandringen berikar vår kultur" o.s.v. trots
att de avfärdats av Kjell Öberg själv.
Sanningen är att argumenten är ingenting annat än propagandafraser
för att försvara en vansinnig invandringspolitik och ett sätt
att försöka få svenskarna att tro att invandringen är
bra för Sverige. De som tog dessa argument i sin mun var kanske också
i viss mån offer för industrins syn på behovet av arbetskraft.
I tidningen FIB-aktuellt berättade en journalist för Kjell Öberg
att "de flesta våldtäktsförbrytarna
är invandrare och offren är så gott som uteslutande flickor
från de nordiska länderna. Våldtäkterna har dessutom
en tendens att bli brutalare med inslag av sadism". Kjell
Öberg fick frågan om inte invandrarna borde lära sig svensk
lag och svenska seder. På den frågan svarade Kjell Öberg
så här: "Jag tycker att vi måste
acceptera att vi får in andra kulturmönster. Jag har inte mer
att säga om detta".
Kjell Öberg struntar
alltså fullständigt i de negativa konsekvenserna av invandringen
och vägrar uppenbarligen att ens ta avstånd från denna
typ av brottslighet. Tyvärr är han inte den ende förespråkare
för massinvandring som uppträder så här omdömeslöst.