Etnisk särbehandling
Det var år 1998 som Thomas Gürs bok "Positiv särbehandling är också diskriminering" gavs ut på Timbro. I en förutsägelse om framtiden var Gür träffsäker: ”...sannolik svensk utveckling kan... bli att vi får allt starkare och beskäftigare ombudsmän: att JämO, DO eller Handikappombudsmannens ämbeten förstärks och får en mer aktivistisk och opinionsbildande, alltså politiserande, roll." I boken görs många skarpa iakttagelser, ägnade att väcka till eftertanke! |
Gürs bok är skriven i det skede då tre diskrimineringsutredningar just avlämnats - framförallt Margareta Wadsteins "Räkna med mångfald!" (SOU 1997:174). En ny och mer långtgående lagstiftning kring etnisk diskriminering var på väg. En i raden av sådana lagstiftningar i Sverige. Tidigare utredningar med påföljande lagstiftningar hade skett dels i början av 80-talet, dels i början av 90-talet.
1. Hur omfattande är problemet?
4. "Diskriminering" som ger diskriminering
1. Hur omfattande är problemet?
Mycket tid, arbete och utredningsresurser, med de kostnader som detta betyder, har alltså ägnats åt att bekämpa etnisk diskriminering i arbetslivet. SOU 1992:96: "Uppfattningen att negativ särbehandling på etnisk grund inte skall förekomma är ju i sig inte kontroversiell utan tvärtom allmänt omfattad."
Det stämmer säkert, att en överväldigande majoritet av svenska folket är motståndare till etnisk diskriminering. Men räcker det? Förutsätter inte långtgående åtgärder att det faktiskt också förekommer en sådana diskriminering? Har en sådan diskriminering kunnat konstateras?
Ur "Folkhemmets balkanisering":
"1978 tillsattes Diskrimineringsutredningen av regeringen. Enligt utredningen var konventionsåtagandet i sig ett fullt tillräckligt argument för en lagstiftning och något 'särskilt empiriskt stöd' för förekomsten av etnisk diskriminering i arbetslivet behövdes inte."
SOU 1983:18: "Det kan ifrågasättas om det ens är rimligt att som utgångspunkt för en diskussion om behovet av lagstiftning ta upp frågan om hur vanlig diskriminering är..."
SOU 1997:174: "Det har inte ingått i uppdraget att gå in på i vad mån etnisk diskriminering i arbetslivet förekommer i Sverige. Frågan har emellertid besvarats jakande i flera sammanhang."
Vad man konsekvent blandat samman är en upplevd diskriminering och faktiskt konstaterad diskriminering. SNS-rapporten "BORTOM ETNICITET" av Farbod Rezania 2007, som baserade sig på statistiskt underlag, inte på subjektiva utsagor och gissningar, kom fram till:
"22% av läkarkåren är idag invandrare. Bland universitetslärare är andelen invandrare 20%. Bland civilingenjörer är motsvarande siffra 10%."
"Vår undersökning visar att etnicitet inte spelar någon större roll för att få ett arbete. Ålder, utbildningsnivå samt vistelsetiden i Sverige påverkar i mycket högre grad invandrares situation på arbetsmarknaden. Var invandraren bor i Sverige har också mycket större betydelse i arbetsmarknadssammanhang än var invandraren är född."
En utredning från 1968 hade kommit fram till att det saknades belägg för att etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Men det var tydligen "fel svar":
Ur SOU 1992:96:"Enligt direktiven skall utredningen mot bakgrund av den kritik som riktats mot Sverige för bristande uppfyllelse av FN-konventionen för avskaffande av alla former av rasdiskrimineirng utreda behov av utformning av lagstiftning mot etnisk diskriminering i arbetslivet samt se över lagen om etnisk diskriminering."
Vad som från början drev på lagstiftning i Sverige var alltså inte konstaterade problem i den svenska verkligheten utan åtaganden gentemot FN!
Vad Thomas Gür i sin bok lyfter fram är två moment:
• hur det sker en sammanblandning mellan faktiskt diskriminering i enskilda fall och statistiska fördelningar
• har s.k. positiv särbehandling betyder negativ särbehandling för andra, och orättvisor på individnivå.
"... här handlar det om att en diskriminerad individ får upprättelse utan att en persons positiva särbehandling i nuet antas uppväga en helt annan persons diskriminering någon gång i det förgångna."
"... blir det direkt förkastligt när statsmakten genom lagar, och i syfte att uppväga diskriminering av en förment förfördelad grupp, uppmuntrar, eller till och med tvingar, offentliga myndigheter eller privata organisationer att på olika sätt positivt särbehandla individer tillhöriga den förfördelade gruppen på basis av deras grupptillhörighet. Den princip som ett diskrimineringsförbud är avsett att upprätthålla, alltså att staten inte får gynna eller missgynna individer på basis av deras grupptillhörighet, urholkas därmed. Istället för likabehandling får vi ett nytt slag av diskriminering."
"Ett allvarligt problem uppstår emellertid när lagstiftaren för att gynna en förment eller verklig förfördelad grupp påbjuder eller uppmuntrar till positiv särbehandling. Någons positiva särbehandling är i det närmaste alltid någon annans negativa särbehandling. Det vill säga: positiv särbehandling är omvänd diskriminering."
"Diskriminering tar inte hänsyn till individen. Den kan beskrivas som individuell orättvisa. Positiv särbehandling söker gottgöra denna individuella orättvisa genom grupprättvisa. En individ blir förmånligare behandlad inte för att han personligen blivit orättvist behandlad och måst få upprättelse, utan därför att han tillhör en grupp som utsetts till mottagare av positiv särbehandling. Positiv särbehandling innebär således att det grupptänkande som ett diskrimineringsförbud söker visa på porten, kommer tillbaka in genom köksdörren.
Vidare kan positiv särbehandling inte kompensera individuella oförrätter, eftersom det inte är ett kollektiv som utsatts för orättvisan, utan en individ."
Gür påtalar att systemet leder till problem, inte minst pga det behov som skapas av att dra gränser och definiera vem som tillhör vilken grupp. De leder till en benhård uppdelning i "vi och dom".
Wadsteins utredning från 1997 talar om bara två grupper: etniska svenskar och icke-svenskar, dvs invandrare. Utöver det ovan sagda, att en negativt särbehandlad individ inte kan kompenseras av att en annan individ i ett senare skede särbehandlas "positivt", tillkommer att gruppen "invandrare" är så heterogen.
"Särbehandling av individer på basis av etnisk grupptillhörighet leder ofrånkomligen till ett stort antal problem: allt ifrån avvägningar om grupptillhörighet till ökade motsättningar grupper emellan."
"Här får vi en indirekt definition på den etniska mångfald som uppges finnas i samhället och vars proportionella sammansättning skall återspeglas i sammansättningen av företagets personalstyrka: 'Proportionerna mellan de anställda med svensk etnicitet respektive annan etnisk tillhörighet'.
Detta är givetvis en intellektuellt erbarmlig definition på etnisk mångfald: svenskar och icke-svenskar (i etnisk bemärkelse). Den påminner för det första flagrant om den uppdelning i 'vi och dom' som statsmaktens företrädare är mycket noga med att ta avstånd från. Dessutom tycks definitionen innebära att den etniska mångfalden består av två etniska grupper i det svenska samhället."
"...varje krav på proportionalitet för också med sig ett krav på kategorisering och gruppindelning, alltså en specificering av den etniska mångfaldens olika element."
"...arbetsgivaren för att nå lagens ålägganden om aktiva åtgärder... måste dels ha kännedom om den etniska sammansättningen i den tillgängliga arbetskraften inom sitt 'normala upptagningsområde', dels ha kännedom om sina anställdas och eventuella tillkommande platssökande personers etniska identitet."
4. "Diskriminering" som ger diskriminering
Och hur identifiera att diskriminering har skett?
"...diskriminering nu definieras som ett matematiskt utfall som avviker från ett statistiskt genomsnitt (alltså proportionerna mellan etniska svenskar och icke-svenskar i 'samhället')."
Utredningen 1997:
"Åtgärder i syfte att främja samhällets etniska och kulturella mångfald genom att särskilt stödja en viss etnisk grupp, trots att det kan innebära att personer i andra etniska grupper i motsvarande mån behandlas mindre förmånligt och alltså diskrimineras, föreslås därför bli tillåtna även enligt en ny lag mot etnisk diskriminering." (s.182)
"Lagen säger uttryckligen att personer tillhörande en etnisk grupp får diskrimineras om avsikten är att främja mångfald,"
"...har företagsledningen, med hänvisning till att en av de sökande tillhör en överrepresenterad etnisk kategori i företaget, t ex majoritetsbefolkningen av etniska svenskar, rätt att gå förbi denne och tillsätta den andre, även om den förste kandidaten är mer meriterad.... en förutsättning är alltså att den sökande har erforderlig kompetens för arbetet."
"...värt att åter notera den mycket tvivelaktiga utsagan att etnisk diskriminering skulle kunna spåras genom statistiska jämförelser, och att diskriminering därmed också skulle kunna definieras som avvikelser från ett statistiskt genomsnitt och inte som resultat av en medveten eller omedveten handling."
"... utredningen skriver att positiv särbehandling 'innebär vid rekrytering att en kompetent sökande från en underrepresenterad grupp ges företräde vid tillsättning av befattning, trots att det finns mer meriterade sökande som tillhör en överrepresenterad grupp'. (SOU 1997:174, s 151)..."
Gür hänvisar till en bok av Mats Lundström, "Jämställdhet eller sexistisk rättvisa?", utgiven på SNS förslag 1996.
"Lundström framhåller det oroväckande i ett begrepp som 'etnisk rättvisa'. Rättvisan övergår från individnivå till kollektiv nivå. Men kollektiva lösningar på individuella problem får inte förväxlas med kollektiv rättvisa. Ty annars finns risken att orättvisorna löses genom 'etnisk rensning' (som är en annan variant av 'etnisk rättvisa')"
" ...söker man att skapa en rättvis rasism eller rättvis diskriminering... Att med t ex lagliga tvångsmedel söka åstadkomma en proportionell fördelning av de etniska grupperna på en arbetsplats genom att tvinga ut individer ur den överrepresenterade gruppen för att kunna bereda plats åt individer ur den underrepresenterade är just att företa (partiell) etnisk rensning för att åstadkomma etnisk 'rättvisa'.
Lundström ger exemplet med professorn i rättsfilosofi vid Kölns universitet, Hans Kelsen, som 1934 fråntogs sin tjänst med motiveringen att hans 'ras' var 'överrepresenterad'. I sin propaganda mot judarna åberopade nazisterna just ett slags krav på 'rättvisa' mellan 'raserna'. Och i fallet med Kelsen var argumentet riktigt i statistisk mening. Men det moraliska brottet bestod i att likställa andel med representation. Kelsen var inte professor i egenskap av jude utan i egenskap av en för arbetet kvalificerad medborgare."
"Utredningens skrivningar om aktiva åtgärder utgår genomgående från att det är minoriteter eller invandrare som är underrepresenterade på Sveriges arbetsplatser.... Men vi kan lika gärna föreställa oss arbetsplatser där den etniska sammansättningen av arbetsstyrkan är oproportionerligt fördelad på ett sätt att etniska svenskar är i minoritet."
"Nästa fråga blir varför etniskt homogena arbetsplatser med etniska svenskar är skadliga, men lika etniskt homogena arbetsplatser med etniska 'icke-svenskar' inte är det?"
Gür ger exemplet kebabbarer eller pizzerior, som exempel på arbetsplatser med få eller inga etniska svenskar. Det upplevs knappast som ett problem av någon. Varför skulle det nödvändigtvis vara ett problem om i andra sammanhang etniska svenskar är fler på en arbetsplats än sin andel av befolkningen?
Här finns en föreställning om önskvärdhet i likhet i utfall, men hur mycket har det med verkligheten att göra. I hur många Vasalopp har alla kommit i mål samtidigt?
"Ett mål om likhet i utfall innebär att man frångår principen om likhet i villkor... Om man eftersträvar likhet i utfall, som till exempel att personalstyrkan i alla arbetsplatser skall ha samma etniska sammansättning som det statistiska genomsnittet..., bör man tydligt tala om att man eftersträvar likhet i utfall, i resultat, och att detta också innebär att man är beredd att frångå principen om likhet i villkor, formell likhet, och införa formell olikhet, diskriminering. Samt att man därmed också är beredd att frångå den etablerade principen om individuell rättvisa till förmån för rättvisa för grupper (och orättvisa för individer)."
På riktigt djupt vatten hamnade Wadstein då hon gjorde anspråk på att bättre än företagarna veta vad som är bäst för dem.
"Vad lagstiftaren implicit fastslår är ett närmast axiomatiskt antagande att etnisk mångfald i en organisation, ett företag, är lönsamt, eller att organisationer vars arbetsstyrka uppvisar etnisk mångfald är mer framgångsrika än organisationer utan denna mångfald."
"Det är anmärkningsvärt att utredaren, i detta fall en statlig tjänsteman, hävdar att hon känner till ett sätt att öka vinsten för privata konkurrensutsatta företag som dessa företags ägare, vars huvudmål med verksamheten vi kan anta vara vinstmaximering, inte upptäckt själva än."
"...Själva det faktum att politiker eller offentliga byråkrater hävdar att de känner till styrmetoder eller modeller för personalsammansättning som ger möjligheter att hämta hem tidigare oupptäckta vinster, bör mötas med skepsis.
Att människor som inte dagligen sysslar med en verksamhet där varje på marginalen förlorad vinstmöjlighet kan utgöra skillnaden mellan framgång eller konkurs - alltså politiker m fl - skulle vara bättre på att se var det finns vinster att hämta än människor vilka i sin dagliga gärning lever under dessa villkor - alltså företagare - är föga sannolikt."
I själva verket kan denna typ av lagstiftning bli dyr, för både företagen och samhället. I Kalifornien har man haft en sådan lagstiftning, men beslöt 1996 att avskaffa den"
"I denna ameikanska delstat hölls i samband med presidentvalet i november 1996 en folkomröstning vilken resulterade i att majoriteten röstade för ett upphävande av de olika typer av positiv särbehandling, omvänd diskriminering och kvotsystem som länge förgiftat stämningen mellan befolkningsgrupperna."
"Med all sannolikhet kommer de nya lagarna med sina skärpningar och sina ålägganden om aktiva åtgärder eller stöd- och kompensationsåtgärder osv, att snarare innebära att utrymmet för massmedialt motiverade men i sak godtyckliga ageranden från olika ombudsmannamyndigheter ökar, samtidigt som den belastning som nya lagar och regler innebär för företagare minskar möjligheten för de grupper som lagarna avser att skydda att göra sig gällande på arbetsmarknaden."
"Och då har de nya lagarna blott tjänat till att tillfredsställa en självrättfärdigande politisk elit, men till en samhällsekonomisk kostnad vars storlek ingen riktigt förmår att ange."
Bara några exempel, ur floden av utredningar om diskriminering och integration:
SOU 2006:79 Integrationens svarta bok
SOU 2006:78 Hälsa, vård och strukturell diskriminering
SOU 2006:73 Den segregerande integrationen
SOU 2006:60 På tröskeln till lönearbete
SOU 2006:59 Arbetslivets (o)synliga murar
SOU 2006:56 Ansvarsfull servering - fri från diskriminering
SOU 2006:52 Diskrimineringens retorik
SOU 2006:40 Utbildningens dilemma
SOU 2006:37 Om välfärdens gränser och det villkorade medborgarskapet
SOU 2006:30 Är rättvisan rättvis? Tio perspektiv på diskriminering av etniska...
SOU 2006:22 En sammanhållen diskrimineringslagstiftning
SOU 2006:19 Att återta mitt språk
SOU 2006:8 Mångfald och räckvidd
SOU 2005:112 Demokrati på svenska? Om strukturell diskriminering..
SOU 2005:91 Agenda för mångkultur
SOU 2005:69 Sverige inifrån Röster om etnisk diskriminering
SOU 2005:56 Det blågula glashuset - strukturell diskriminering i Sverige
SOU 2005:41 BORTOM VI OCH DOM
SOU 2005:40 Rätten till mitt språk Förstärkt minoritetsskyddSOU 2004:49 Engagemang, mångfald och integration
SOU 2004:48 Kategorisering och integration. Om föreställda identiteter i politik, forskning, media och vardag.
SOU 2004:33 Kunskap för integration. Om makt i skola och utbildning i mångfaldens Sverige
SOU 2004:21 Egenförsörjning eller bidragsförsörjning? Invandrarna, arbetsmarknaden och välfärdsstatenSOU 2003:17 Diskrimineras invandrarföretagen
SOU 2001:48: Arbete mot etnisk diskriminering
SOU 1999:8 BYGG EN INTEGRERAD VÄLFÄRDSSTAT
SOU 1997:174: Räkna med mångfald - förslag till lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet mm
SOU 1996:55: Sverige framtiden och mångfalden
SOU 1995:76: Arbete åt invandrare
SOU 1992:96: Förbud mot etnisk diskriminering i arbetslivet
SOU 1984:55 I rätt riktning - Etniska relationer i Sverige.
SOU 1983:18 Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet
|
|
