Ur FRI INFORMATION:

För den som önskar information om invandringens samhällsekonomiska konsekvenser presenteras en grundlig bok av universitetslektor Lars Jansson i Mångkultur eller välfärd? Författaren har en bakgrund som lektor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Göteborgs universitet. Hans licentiatavhandling vann Oslopriset i en nordisk tävling för avhandlingar i distributionsekonomi, som utlysts av Nordiska Försäljnings- och Reklamförbundet. Författaren har även skrivit rapporter och artiklar i skilda samhällsfrågor, verkat i handels- och industriföretag, samt den offentliga sektorn.

Pågående folkvandring

Mångkultur eller välfärd? finns tillgänglig i bokhandeln. Det helhetsperspektiv som förmedlas inleds med en genomgång av invandringens storlek, samt de bakomliggande drivkrafterna till den folkvandring som han menar för närvarande pågår, främst från länder i tredje världen till de rika industriländerna. Jansson visar att immigrationen, även asylinvandringen, främst har ekonomiska orsaker. Han är kritisk till flyktingkonventionen, som människosmugglare och många asylsökande missbrukar. Konventionen blir motorn som driver fram en stor invandring till Europa.

Redan överskott på arbetskraft

I boken lämnas nedslående besked till de journalister och politiker som tror att flyktingars och invandrares låga sysselsättningsgrad är en följd av att integrationen misslyckats. Jansson visar övertygande att orsaken måste sökas i att den invandrade befolkningen vuxit alltför snabbt. Samtidigt har arbetsmarknaden krympt, vilket gör att det inte finns arbete för alla. Invandringen har skapat ett överskott av arbetskraft och en brist på jobb.

Under 1990-talet ökade den främmande befolkningen i Sverige med 500 000, samtidigt minskade antalet arbetstillfällen med 600 000. Under denna period fick 95 000 utlänningar arbete i Sverige samtidigt som vi hade minst 400 000 svenskar arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärder. Dessa jobb hade i huvudsak kunnat besättas med svenskar. Invandringen medför således att de minst konkurrenskraftiga svenskarna trängs undan till arbetslöshet, eller arbeten som är mindre kvalificerade än vad de annars skulle fått.

Lägre sysselsättningsgrad

Utlänningarna har betydligt lägre sysselsättningsgrad än de infödda. Av 735 000 utrikes födda i åldersgruppen 20-64 år hade 405 000 arbete, d.v.s. 55 procent. I detta ingår arbeten som skapats på konstlad väg p.g.a. invandringen. Många utlänningar har nämligen arbeten inom det författaren kallar invandringsbranschen, där de administrerar och ger service till andra invandrare. Att Sverige producerar mindre per invånare än övriga länder inom EU beror bl.a. på att vi har minst en miljon med utländsk bakgrund som inte bidrar till BNP men som är med och delar på den gemensamma kakan. Pengarna inom den offentliga sektorn räcker därför inte längre till samma välfärdsåtaganden som tidigare. Enligt Socialstyrelsen (2001) blir de fattigare fler och fler.

Tredje världens problem importeras till Sverige

Invandringen medför att den tredje världens fattigdom och sociala problem importeras till Sverige.

Ett avsnitt ägnas brottslighet och sociala konsekvenser, varpå författaren tar itu med bokens huvudsyfte - invandringens kostnader och finansiering. I relation till BNP fördubblades kostnaden för invandringen mellan 1990 och 1999, och uppgår numera totalt till 267 miljarder kronor per år. I denna siffra inkluderas kostnaden för förlorat tillskott till bruttonationalprodukten för de flyktingar och invandrare som står utanför arbetsmarknaden,  vid sidan av alla direkta och indirekta kostnader för invandrarbefolkningens underhåll. Kostnaderna består huvudsakligen av utgifter för invandrarnas skattefinansierade välfärd.

Under samma tidsperiod ökade kostnaderna för invandringen från 7 till 13,5 procent av bruttonationalprodukten.

Arbetskraftimport ger minskad produktivitet

Lars Jansson påvisar det orimliga i allt tal om att vi måste importera arbetskraft som ersättning för att det föds för få svenskar. Den invandrade arbetskraftens produktivitet är nämligen endast omkring 60 procent av svenskarnas. En arbetskraftimport skulle således medföra en minskad produktivitet, vilket skulle göra Sverige till ett låglöneland utan förmåga att konkurrera på världsmarknaden. Samma tankegångar redovisas f ö i Social Situation Report 2002 från EU.

Mångkultur eller välfärd? förtjänar att ligga till grund för en uttömmande debatt om invandringens konsekvenser då boken inte begränsats till frågor av ekonomisk art, utan anlägger ett betydligt bredare synsätt.

Mångkultur eller välfärd? finns tillgänglig i bokhandeln och rekommenderas till alla som vill få insyn i den viktigaste orsaken till Sveriges kräftgång i ekonomiskt hänseende, samt de nedskärningarna i den skattefinansierade välfärdssektorn.

Per Olof Rizell