”I ärende om uppehållstillstillstånd prövas inte bara utlänningens möjligheter att försörja sig här utan också hans personliga förhållanden i övrigt, bl.a. hans vilja att göra rätt för sig, hans möjligheter att anpassa sig i samhället och hans pålitlighet från säkerhetssynpunkt.

Sålunda vägras utlänning i regel tillstånd, om han visat sig arbetsovillig eller inte låtit anpassa sig till förhållandena här eller bedöms vara säkerhetsrisk.”

"...anser utredningen att det med rent nationella, ekonomiska utgångspunkter allmänt kan sägas, att invandring av utländsk arbetskraft är samhällsekonomiskt motiverad i den mån invandringen medför en produktionsökning som överstiger den av invandringen föranledda ökningen av konsumtionen. Dessutom måste man beakta att mot invandrarnas produktiva insatser måste vägas inte bara deras dagliga konsumtion utan även kostnader för deras anpassning till värdlandets förhållanden och för investeringar i bostäder, skolor mm. En sådan samhällsekonomisk bedömning finner utredningen kunna utfalla olika allt efter som invandringen avser kvalificerad eller okvalificerad arbetskraft."

"Tillströmningen av utlänningar måste... avvägas så att det arbetsmarknadspolitiska målet att bereda arbetskraft som redan finns här full, produktiv och fritt vald sysselsättning inte äventyras."

"Möjligheterna att bereda sysselsättning åt... de handikappade, de gifta kvinnorna och den äldre arbetskraften, måste ha prövats innan arbetstillfällen ställs till förfogande för invandrad utländsk arbetskraft,.."

"Den okvalificerade utländska arbetskraft som under efterkrigstiden har kommit till vårt land har enligt utredningen i stor utsträckning fått sysselsättning inom sådana branscher som på grund av låg lönenivå har haft svårigheter att rekrytera arbetskraft på den reguljära arbetsmarknaden. Detta arbetskraftstillskott torde ha bidragit till att hålla lönenivån inom dessa branscher nere och därigenom fördröjt en från samhällsekonomisk synpunkt önskvärd strukturrationalisering."

"Arbetsmarknadspartens nuvarande inflytande på den arbetsmarknadsbetingade invandringen skall bestå. Bostadsfrågan måste ordnas före inflyttningen."

"Det har under efterkrigstiden, som ju har präglats av bostadsbrist, lett till att invandrarna har haft stora svårigheter att skaffa sig bostäder. I den mån de har fått fullvärdiga bostäder, har väntetiden i bostadskön förlängts för de egna medborgarna."

"Bostadsstyrelsen har starkt betonat utredningens uttalande att utlänning bör tillåtas att invandra tillsammans med sin familj endast om lämplig familjebostad kan disponeras."

"...invandrare ställer särskilda krav på det svenska undervisningsväsendet. Invandringen leder ofta till behov av specialutbildade lärare och särskilda organisatoriska arrangemang vid sidan av det allmänna mönstret. På detta område kan invandringen i viss mån sägas skapa arbetskraftsbehov som i allmänhet torde ha förbisetts, när invandringen har betecknats som en lösning av arbetskraftsbehov..."

"...utvecklingen har också medfört ökad belastning på samhällets resurser. Detta förhållande bör enligt utredningen rimligen inte lämnas ur räkningen vid utformningen av invandringspolitiken."

"För utlänning som avser att stanna i Sverige för alltid eller för obestämd tid bör uppehållstillstånd,.. i regel inte ges för kortare tid än ett år,.. kortare giltighetstid för uppehållstillståndet kan bestämmas för att man skall få en uppfattning om utlänningens förmåga och vilja att sköta sig innan ställning tas till hans fortsatta vistelse här."

"Ett av de viktigaste hindren för ett ekonomiskt framåtskridande i u-länderna är att dessa länder... lider brist på kvalificerad arbetskraft. Det är ett av biståndsverksamhetens viktigaste uppgifter att att tillföra u-länderna sådant kunnande som den yrkesutbildade arbetskraften representerar. En rekrytering av sådan arbetskraft från u-länderna skulle således motverka u-landsbiståndets syften."

"Åtminstone i ett avseende finner utredningen dock allmän enighet råda, nämligen att det är nödvändigt att avväga och kontrollera tillströmningen av utlänningar till landet från arbetsmarknadssynpunkt, dvs med hänsyn till möjligheterna att bereda invandrarna sysselsättning på arbetsmarknaden."

"Vidare betonar utredningen vikten av att invandringen avpassas efter de tillgängliga bostädernas fördelning på olika lägenhetstyper."

"Företagare som är bereda att anställa utlänningar måste se till att familjebostäder kan ställas till förfogande om även utlänningarnas familjer skall kunna invandra."

"Enligt utredningen kan invandringens omfattning inte bestämmas enbart av arbetsmarknadsläget. Stor vikt måste fästas också vid våra resurser i fråga om - utom bostäder - utbildning samt hälso- och sjukvård liksom f.ö. önskemålet att belastningen på den direkta socialvården hålls inom rimliga gränser."

"... det för den tid vi kan överblicka idag är nödvändigt att genom generell kontroll av invandringens omfattning och inriktning hålla den inom ramen för landets resurser."

"Utlänningsutredningen har på ett övertygande sätt visat att invandringens omfattning bör bestämmas med hänsyn också till möjligheterna att bereda invandrarna bostäder, utbildning, sjuk- och hälsovård, social omvårdnad i övrigt och annat bistånd."

"Utredningens uppfattning att önskemålet om fri rörlighet över gränserna måste vägas mot behovet av skydd för vissa nationella intressen och att denna avvägning leder till att vi måste behålla generell utlänningskontroll t.v.."

"Ett gemensamt drag hos utlänningslagstiftningen i olika länder är att den fullföljer två skilda syften.

Det ena är att hindra utlänning, som inte är önskvärd, att resa in i landet eller att avlägsna sådan utlänning därifrån...

Det andra syftet är att reglera tillströmningen av utlänningar till landet med hänsyn till sådana förhållanden som tillgången på arbete, bostäder, livsmedel o.d. och landets resurser i fråga om sjuk- och hälsovård, undervisning mm."

Vidare, ur proposition 142:

"Den yttre utlänningskontrollen syftar till att kontrollera inresa över landets gränser..."

".... Den inre utlänningskontrollen har till syfte att övervaka, dels att utlänning inte vistas eller arbetar här utan att ha föreskrivet tillstånd, dels att utlänning, vars vistelse i landet inte låter sig förenas med svenska intressen, blir föremål för prövning enligt bestämmelserna om avvisning eller utvisning."

"Hur den inre kontrollen bör utformas och vilka krav på effektivitet som bör tillgodoses beror framförallt på effektiviteten hos den yttre kontrollen.... Tyngdpunkten måste läggas på den inre kontrollen. En effektivisering av denna kontroll är nödvändig."

"Utredningen framhåller dock att det, om den inre kontrollen skall kunna bli fullt effektiv, är nödvändigt att genom en av de lokala polismyndigheterna bedriven spaningsverksamhet göra utlänningar, som av någon anledning vill hålla sig undan, kända för myndigheterna."

"Enligt 47§ 1 mom. UtlK är envar som upplåter bostad eller på särskilt anordnat lägerområde mot vederlag upplåter tältplats åt utlänning skyldig att omedelbart avfordra honom uppgift om bl.a. namn, födelsetid, medborgarskap och dagen för hans inresa i Sverige. Innan utlänningen avflyttar från bostaden eller lägerområdet, skall upplåtaren avfordra honom uppgift vart han ämnar bege sig. Dessa föreskrifter gäller dock inte nordbor."

"Övervakningen av utlänningar som på grund av sina personliga förhållanden inte är önskvärda grundas huvudsakligen på bostadsanmälningar och arbetsanmälningar."

"Kontrollen över ej önskvärda utlänningar brister enligt utredningens mening i effektivitet,.."

"... torde det vara särskilt vanligt att bostadsanmälan uteblir i fråga om kriminella eller asociala utlänningar, som av naturliga skäl önskar undandra sig kontroll."

LO:

"För att undvika onödiga spänningar torde det vara av vikt att invandringen utformas så att stora koncentrationer av utlänningar inte uppstår på enskilda orter och vid enskilda företag och att man i samband med anpassningsåtgärder riktade till invandrarna även satsar på information till den inhemska befolkningen om invandringen."

"Det torde enligt LO emellertid vara både möjligt och nödvändigt med mera långsiktig planering av invandringspolitiken...komma fram till långsiktiga riktlinjer både beträffande omfattningen och inriktningen av invandringen."

"LO framhåller att den hittills förda invandringspolitikens utformning har gjort det nödvändigt att ha möjligheter att tids- och yrkesbegränsa arbetstillstånden."

"Vid arbetstillståndsgivningen följer utlänningskommissionen praktiskt taget alltid den arbetsmarknadsbedömning som AMS gör.  Enligt de regler för handläggningen av frågor om arbetstillstånd som AMS antog den 31 mars 1967 skall noggrann prövning från arbetsmarknadssynpunkt företas när utlänning första gången ansöker om arbetstillstånd."

"Sökanden skall visa att han har erbjudande om anställning från arbetsgivare i Sverige. Arbetsmarknadsläget inom det yrkesområde som ansökningen avser skall vara sådant att det föreligger verkligt behov av utländsk arbetskraft.... oeftergivligt krav att den utländska arbetskraften inte utnyttjas med underbetalning... Slutligen gäller som villkor att sökanden har tillgång till lämplig bostad."

"Det är straffbart att i sin tjänst ha utlänning som saknar erforderligt tillstånd."

"I vad mån tillgängliga resurser för humanitär verksamhet bör användas för att göra det möjligt för mindre lyckligt lottade människor att komma hit och bli delaktiga i vår högre levnadsstandard eller för att sättas in i hjälpprojekt utomlands är också en avvägningsfråga som bör prövas av statsmakterna."

"Skall anpassningsåtgärderna främst ta sikte på att assimilera invandrarna i det svenska samhället eller syfta till att passa in dem i samhället med bevarad språklig, kulturell och religiös särart?"

"Stora ansträngningar bör göras och organisatoriska resurser skapas för att underlätta invandrarnas anpassning till svenska förhållanden... Faran för att ett utlänningsproletariat skall uppstå bör noga uppmärksammas och i möjligaste mån förebyggas."

"Enligt de föreslagna riktlinjerna skall invandring av humanitära skäl medges generöst."

"Bosättningstillstånd, som f.n. ges efter minst fem års bosättning här, skall kunna meddelas redan efter två års bosättning."

"Av de 15.600 flyktingar som överfördes hit under åren 1950-1965 var 13.500 arbetsföra eller anhöriga till dessa. Den kollektiva överföringen av arbetsföra flyktingar kan mot denna bakgrund betecknas som en på humanitär grund bedriven arbetskraftsrekrytering,.."

"... har ett kontinuerligt arbete pågått på det internationella planet för att underlätta folkutbytet mellan länderna. Det internationella arbetet ... har följt två huvudlinjer. Dels har det varit direkt inriktat på att undanröja ekonomiska och administrativa hinder mot folkutbytet. Dels har det haft som mål att utjämna andra skillnader mellan utlänningars och den inhemska befolkningens rättsliga ställning, främst i fråga om social omvårdnad i vidsträckt mening."

"Sverige har ...stött internationella strävanden att liberalisera flyttningsrörelserna över gränserna. De nordiska länderna har här gjort en pionjärinsats genom att skapa en gemensam nordisk arbetsmarknad. Vidare har vårt land efter överenskommelse med andra länder ensidigt upphävt viseringsskyldigheten för medborgare i staterna i Västeuropa samt Nord- och Sydamerika och i en del  länder i Östeuropa, Asien och Afrika."

"Redogörelsen visar också att den svenska utlänningspolitiken vid en internationell jämförelse framstår som förhållandevis generös."

"Vidare har Sverige... verkat för att tillförsäkra utlänningar som vistas här samma förmåner som svenska medborgare."

"I anslutning till internationella överenskommelser har utlänning i Sverige i väsentliga avseenden fått samma rätt till sociala förmåner som svenska medborgare. ... i fråga om socialhjälp, barnbidrag, allmän tilläggspension, sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, yrkesskadeförsäkring och studiesociala förmåner. Folkpensionsförmåner är förbehållna svenska medborgare..."

"Av de nordiska länderna är det bara Sverige som har haft mera betydande invandring... Inflyttningen till Sverige under efterkrigstiden har väsentligen skett från övriga nordiska länder, främst Finland. Omkring 70% av de utlänningar som flyttade in under den senaste tioårsperioden var nordbor.

Inflyttningen från övriga europeiska länder har emellertid ökat, särskilt under 1960-talet. Nettoinflyttningen från Grekland, Italien, Jugoslavien och Spanien steg från 2.500 personer under andra hälften av 1950-talet till 15.600 personer första hälften av 1960-talet.

I fråga om utomeuropeiska länder har ett utvandringsöverskott på 19.000 personer under 1950-talet ersatts med ett invandringsöverskott under första hälften av 1960-talet till ca 4.000 personer."

"De skärpta bestämmelser om arbetstillstånd som infördes åren 1966 och 1967 för att hejda den spontana invandringen av utländsk arbetskraft och den omfattande informationen i de europeiska utvandrarländerna om de nya bestämmelserna har, jämte den ändrade konjunktursituationen, medfört att överskottet invandrade utlänningar har sjunkit från ca 35.000 ... för att år 1967 uppgå till endast ca 13.000 personer."

"Dessa asylbestämmeler har i praxis tillämpats generöst. Det har tagit sig uttryck inte bara i att kraven på utredningen om att fråga är om politisk flykting sätts lågt utan också däri att även flyktingar som inte omfattas av UtlL:s asylbestämmelser har fått fristad här. Till denna grupp hör flyktingar som redan har asyl i annat land samt s.k. ekonomiska flyktingar..  Denna praxis har grundats på allmänt humanitära skäl."

"Invandringen av asylsökande flyktingar bör liksom hittills medges efter generösa grunder."

"Förordar arbetsgruppen för invandrarfrågor en kompromiss mellan assimilering och integration."

"Om invandraren avser att bosätta sig i Sverige för gott, är det angeläget för såväl honom som samhället att han så till vida smälter in i befolkningen att han i det långa loppet inte känner sig främmande i samhället. Det måste vara ett klart och medvetet mål för samhället att medverka till att invandrare av olika nationellt ursprung inte blir isolerade befolkningsgrupper som avskärmas från befolkningen i övrigt."

"...väsentligt att de får tillfälle att hålla kontakt med hemlandets språk och kultur. Härigenom behåller de möjligheten till fritt val mellan att stanna här och att återvända."

"...har utvecklingen hittills visat tecken till att utlänningskvarter av slumkaraktär bildas, särskilt i de stora städerna. Denna utveckling måste brytas."

"Förbudet att vägra asyl gäller alltså inte flykting som har lämnat sitt land på grund av missnöje med de ekonomiska förhållandena där, s.k. ekonomisk flykting, och inte heller politisk flykting som redan har asyl i annat land."

inrikesminister Rune Johansson

"Som jag uttalade i prop.1966:52 angående riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken mm, bör liberaliseringen av flyttningsrörelserna över gränserna fortskrida och Sverige som hittills ta initiativ till och stödja internationella strävanden i den riktningen."

"Ett väsentligt mål för invandringspolitiken bör... vara att invandrarna skall leva på samma standardnivå som befolkningen i övrigt."

"...anser jag att det inte är försvarligt att efterge kravet i fråga om bostadsstandarden. Risken för att utlänningarna kommer att bilda ett bostadsproletariat är påtaglig... Skall en invandring med dagens situation på bostadsmarknaden över huvud taget vara möjlig, måste den inflyttade arbetskraften inriktas på områden där det finns bostäder."

"Den kollektiva överföringen av arbetskraft har framförallt den fördelen i förhållande till organiserad enskild invandring att den ger större möjligheter till planmässighet och nödvändiga förberedelseåtgärder.. I valet mellan enskild invandring och kollektiv överföring av arbetskraft anser jag därför att kollektiv överföring bör komma i fråga i första hand,.."

"Enligt min mening är det snarast så, att anpassningsfrågornas betydelse ökar både i betydelse och omfång ju liberalare utlänningspolitiken är, eftersom man då får räkna med ökad invandring och efter hand allt fler befolkningsgrupper av utländskt ursprung och därmed sannolikt också med särskilda anpassningsproblem i vidsträckt mening."