Ord är flyktiga i sina betydelser, i varje fall i vår politiskt korrekta tid.

Först ansågs ordet "utlänning" alltför negativt laddat, det ersattes med "invandrare". På senare år använder media gärna ett tredje begrepp, "flykting". Samtidigt får vi lära oss att det inte längre finns "vi och dom".

På motsvarande sätt ansågs snart orden "anpassning" och "assimilering" negativt, vi skulle istället tala om "integration". Sedan har detta också radikaliserats, till att det "framförallt är svenskarna" som ska integreras/anpassas i det nya, "mångkulturella samhälle" som Sverige idag förklaras vara.

När vi kallar denna BGF-avdelning "Integration" gör vi ingen klar skillnad mot begreppet "assimilering". Vår utgångspunkt är att de utlänningar som kommit till Sverige för att stanna - invandrare - de ska ha som ambition att anpassa sig i vårt samhälle.

Konkret handlar det då framförallt om att klara sin egen försörjning och att följa landets lagar.

De som kommer hit i vuxen ålder kan realistiskt sett aldrig komma att uppfattas som etniska svenskar, men deras barn måste bli assimilerade.