På vilka grunder bedöms
asylsökande i Sverige ha skyddsbehov? Hur tillämpas Genevekonventionen?
Till Sjöbo
kom 2001 en afrikan
vilken i media presenterades som "flykting" och försågs
med den gängse glorian. Ett brev från docent Lars Berglund till
Migrationsverkets GD Lena Häll-Eriksson den 17/4 2002 ger dock en annan
bild!
Några citat ur brevet:
"Jag har tidigare
tagit kontakt med Migrationsverkets asylenhet på Arlanda, samt informationsavdelningen
på huvudkontoret i Norrköping, med en begäran om att få
ta del av de uppgifter som ligger till grund för att tilldela den rwandiske
medborgaren Ephraim Hakizimana asyl och permanent uppehållstillstånd
i Sverige. Jag fick beskedet att alla uppgifter om utländska medborgare som
sökt asyl är sekretessbelagda i 50 år det är med anledning av denna
uppgift som jag nu i skrift hemställer om att få ta del av de uppgifter
som jag tidigare begärt."
"Ephraim Hakizimana
anlände till Arlanda från Kina i juli 2001 och sökte asyl
bl.a. med motivering att han varit 'utkastad från Kina av delvis
politiska skäl'. (Uppgift lämnad av Hakizimana i en intervju Sydsvenska
Dagbladet 02-02-02). Han erhöll permanent uppehållstillstånd
i november 2001 utan att någon utredning uppenbarligen kommit till stånd..."
"Men eftersom Hakizimana
anlände till Sverige direkt från ett tredje land, Kina, är
han enligt utlänningslagen ej att betrakta såsom flykting att borde
därför ej ha fått asyl och permanent uppehållstillstånd.
De uppgifter om hans fall som finns på Migrationsverket, dvs skälet
till myndighetens beslut..., kan ej heller omfattas av begreppet sekretess
enligt sekretesslagen eftersom Hakizimana inte på något sätt
varit hotad av sitt hemlands myndigheter, eller av organisationer i hemlandet,
varken när han vistades i Kina eller när han nu vistas i Sverige."
"Eftersom Migrationsverket
sekretessbelagt alla uppgifter om Hakizimana kontaktade jag de kinesiska myndigheterna
för att få fram uppgifter. Enligt bifogade meddelande från
Folkrepubliken Kinas Ambassad i Stockholm kom Ephraim Hakizimana till Kina i egenskap av kinesiska statens
stipendiat i september 1989. Han studerade först kinesiska språket i
Peking till juli 1990. Från september 90 till juli 97 studerade han
till civilingenjör i Xian. Efter examen i juli 1997 begärde han
att få tillfälligt skydd med hänvisning till inbördeskrig
i Rwanda. De kinesiska myndigheterna överlämnade ärendet för
beslut till FN:s flyktingkommissarie (UNHCR), som beviljade Hakizimana uppehållstillstånd
i tre år. Uppehållstillståndet gick ut i slutet av år
2000. Därefter ansökte Hakizimana om att få uppehållstillståndet
förlängt, men fick avslag av UNHCR. Han överklagade beslutet
en gång men fick i juli 2001, efter noggrann prövning av UNHCR,
avslag även på sin överklagan.
Under väntetiden 2001
hade '...han hört
talas om Sverige som ett fritt och bra land' (SDS 02-02-02). De kinesiska myndigheterna
förnekar bestämt att han blivit 'utkastad' från Kina... Enligt
alla uppgifter jag hittills fått fram förefaller det snarare som
om Ephraim Hakizimana blivit synnerligen väl omhändertagen ..."
"...den kinesiska
staten har betalat alla Hakizimanas utgifter och omkostnader under den långa
vistelsen i landet, både uppehället och hans utbildning till civilingenjör.
Hakizimana har inte haft något arbete i Kina eftersom kinesisk lag förbjuder
personer med studentvisum att arbeta. Ändå har kinesiska staten
efter hans examen generöst bekostat ytterligare tre års förlängd
vistelse för honom i landet. Påståendet att han blivit utvisad
('utkastad') av politiska skäl är därför ogrundat. Det
är således endast
Hakizimanas ovilja att acceptera UNHCRs beslut om hemresa som gör att
han nu befinner sig i Sverige. Av den anledningen skulle jag vilja få klarlagt
vilka regler Migrationsverket tillämpar när man undvikit att sända
tillbaka Hakizimana till Kina trots att han saknade visum när han reste
från Kina till Sverige och dessutom saknade både asylskäl
och flyktingstatus enligt utlänningslagen.
Sedan 1995 har läget
i Rwanda gradvis stabiliserats och en nationell försoning mellan folkgrupperna
hutu och tutsi har proklamerats, vilken står under sträng uppsikt
av FN och andra internationella organ. Det råder alltså fred i
landet sedan flera år tillbaka, vilket UNHCR tagit hänsyn till
när man två gånger avslagit Hakizimanas begäran om att
få sitt uppehållstillstånd i Kina ytterligare förlängt.
Även en talesman för svenska Utrikesdepartementet anser att det
nu är utom fara att vistas i Rwanda både för rwandiska medborgare
och utlänningar.
Med tanke på de allvarliga
problem som tredje världens länder länge haft och fortfarande
har när det gäller flykten av välutbildade till rika i-länder,
s.k. 'braindrain', anser jag det särskilt angeläget att beslutet
om att ge Ephraim Hakizimana asyl och permanent uppehållstillstånd
noga utreds.
Det är nämligen
av oerhört stor betydelse att högutbildade studenter från
tredje världen, vilka liksom Hakizimana fått sina studier betalda
via stipendier knutna till olika biståndsprojekt, återvänder
hem och använder sina kunskaper till att modernisera och utveckla sina
hemländer, såsom avsikten varit när de fått sina stipendier.
Det är en solidarisk handling som borde vara självklar inte minst
med tanke på Ephraim Hakizimana, liksom övriga afrikanska studenter
i Kina, fått skriva under ett kontrakt på att han skall återvända
till sitt hemland efter avslutade studier och att han tagit upp en värdefull
plats vid ett kinesiskt universitet som en kinesisk student fått avstå
från.
Om detta asylfall, med
utgångspunkt från de uppgifter som hittills lämnats av Ephraim
Hakizimana själv... leder till praxis vid utdelning av uppehållstillstånd
då orsakar detta inte bara ännu fler förluster av välutbildade
i Afrika utan det underminerar dessutom både Kinas biståndspolitik
och UNHCRs verksamhet."
