image
image
image
image

Braindrain

På vilka grunder bedöms asylsökande i Sverige ha skyddsbehov? Hur tillämpas Genevekonventionen?

Till Sjöbo kom 2001 en afrikan vilken i media presenterades som "flykting" och försågs med den gängse glorian. Ett brev från docent Lars Berglund till Migrationsverkets GD Lena Häll-Eriksson den 17/4 2002 ger dock en annan bild!

 


Några citat ur brevet:

"Jag har tidigare tagit kontakt med Migrationsverkets asylenhet på Arlanda, samt informationsavdelningen på huvudkontoret i Norrköping, med en begäran om att få ta del av de uppgifter som ligger till grund för att tilldela den rwandiske medborgaren Ephraim Hakizimana asyl och permanent uppehållstillstånd i Sverige. Jag fick beskedet att alla uppgifter om utländska medborgare som sökt asyl är sekretessbelagda i 50 år det är med anledning av denna uppgift som jag nu i skrift hemställer om att få ta del av de uppgifter som jag tidigare begärt."

"Ephraim Hakizimana anlände till Arlanda från Kina i juli 2001 och sökte asyl bl.a. med motivering att han varit 'utkastad från Kina av delvis politiska skäl'. (Uppgift lämnad av Hakizimana i en intervju Sydsvenska Dagbladet 02-02-02). Han erhöll permanent uppehållstillstånd i november 2001 utan att någon utredning uppenbarligen kommit till stånd..."

"Men eftersom Hakizimana anlände till Sverige direkt från ett tredje land, Kina, är han enligt utlänningslagen ej att betrakta såsom flykting att borde därför ej ha fått asyl och permanent uppehållstillstånd. De uppgifter om hans fall som finns på Migrationsverket, dvs skälet till myndighetens beslut..., kan ej heller omfattas av begreppet sekretess enligt sekretesslagen eftersom Hakizimana inte på något sätt varit hotad av sitt hemlands myndigheter, eller av organisationer i hemlandet, varken när han vistades i Kina eller när han nu vistas i Sverige."

"Eftersom Migrationsverket sekretessbelagt alla uppgifter om Hakizimana kontaktade jag de kinesiska myndigheterna för att få fram uppgifter. Enligt bifogade meddelande från Folkrepubliken Kinas Ambassad i Stockholm kom Ephraim Hakizimana till Kina i egenskap av kinesiska statens stipendiat i september 1989. Han studerade först kinesiska språket i Peking till juli 1990. Från september 90 till juli 97 studerade han till civilingenjör i Xian. Efter examen i juli 1997 begärde han att få tillfälligt skydd med hänvisning till inbördeskrig i Rwanda. De kinesiska myndigheterna överlämnade ärendet för beslut till FN:s flyktingkommissarie (UNHCR), som beviljade Hakizimana uppehållstillstånd i tre år. Uppehållstillståndet gick ut i slutet av år 2000. Därefter ansökte Hakizimana om att få uppehållstillståndet förlängt, men fick avslag av UNHCR. Han överklagade beslutet en gång men fick i juli 2001, efter noggrann prövning av UNHCR, avslag även på sin överklagan.

Under väntetiden 2001 hade '...han hört talas om Sverige som ett fritt och bra land' (SDS 02-02-02). De kinesiska myndigheterna förnekar bestämt att han blivit 'utkastad' från Kina... Enligt alla uppgifter jag hittills fått fram förefaller det snarare som om Ephraim Hakizimana blivit synnerligen väl omhändertagen ..."

"...den kinesiska staten har betalat alla Hakizimanas utgifter och omkostnader under den långa vistelsen i landet, både uppehället och hans utbildning till civilingenjör. Hakizimana har inte haft något arbete i Kina eftersom kinesisk lag förbjuder personer med studentvisum att arbeta. Ändå har kinesiska staten efter hans examen generöst bekostat ytterligare tre års förlängd vistelse för honom i landet. Påståendet att han blivit utvisad ('utkastad') av politiska skäl är därför ogrundat. Det är således endast Hakizimanas ovilja att acceptera UNHCRs beslut om hemresa som gör att han nu befinner sig i Sverige. Av den anledningen skulle jag vilja få klarlagt vilka regler Migrationsverket tillämpar när man undvikit att sända tillbaka Hakizimana till Kina trots att han saknade visum när han reste från Kina till Sverige och dessutom saknade både asylskäl och flyktingstatus enligt utlänningslagen.

Sedan 1995 har läget i Rwanda gradvis stabiliserats och en nationell försoning mellan folkgrupperna hutu och tutsi har proklamerats, vilken står under sträng uppsikt av FN och andra internationella organ. Det råder alltså fred i landet sedan flera år tillbaka, vilket UNHCR tagit hänsyn till när man två gånger avslagit Hakizimanas begäran om att få sitt uppehållstillstånd i Kina ytterligare förlängt. Även en talesman för svenska Utrikesdepartementet anser att det nu är utom fara att vistas i Rwanda både för rwandiska medborgare och utlänningar.

Med tanke på de allvarliga problem som tredje världens länder länge haft och fortfarande har när det gäller flykten av välutbildade till rika i-länder, s.k. 'braindrain', anser jag det särskilt angeläget att beslutet om att ge Ephraim Hakizimana asyl och permanent uppehållstillstånd noga utreds.

Det är nämligen av oerhört stor betydelse att högutbildade studenter från tredje världen, vilka liksom Hakizimana fått sina studier betalda via stipendier knutna till olika biståndsprojekt, återvänder hem och använder sina kunskaper till att modernisera och utveckla sina hemländer, såsom avsikten varit när de fått sina stipendier. Det är en solidarisk handling som borde vara självklar inte minst med tanke på Ephraim Hakizimana, liksom övriga afrikanska studenter i Kina, fått skriva under ett kontrakt på att han skall återvända till sitt hemland efter avslutade studier och att han tagit upp en värdefull plats vid ett kinesiskt universitet som en kinesisk student fått avstå från.

Om detta asylfall, med utgångspunkt från de uppgifter som hittills lämnats av Ephraim Hakizimana själv... leder till praxis vid utdelning av uppehållstillstånd då orsakar detta inte bara ännu fler förluster av välutbildade i Afrika utan det underminerar dessutom både Kinas biståndspolitik och UNHCRs verksamhet."


 Se vidare:

Mutor på Migverket



 



image


 
image
 
 
image