1. I andra västeuropeiska länder uppgick kostnaderna för flyktingmottagandet till väsentligt mindre än u-landsbistånet från respektive land - ofta bara en femtedel.

2. Hela UNHCR:s budget uppgick 1993 till 8 miljarder kr - mindre än mottagningen av spontanflyktingar i Sverige!

3. 36% gick då till hyror, 20% till dagbidrag, 14% till löner och 5% till undervisning. Sjukvårdutgifterna hade då ökat kraftigt, och uppgick till 10%.

4. Flyktingadvokaternas taxa ligger på 900 kronor i timmen.

5. Ura 1998:1, tabell från Skolverket

6. De som går i arbetsmarknadsutbildning (AMU) räknas dock till kategorin "ej i arbetskraften".

7. Källa: regeringens proposition 1997/98:16, samt AMS-rapporten Ura 1997:3

8. AKU 1994, redovisad i SOU 1995:76

9. Definitionen på "invandrarhushåll", eller "utländska hushåll", är då att minst en vuxen person i hushållet är utländsk medborgare. (Vilket betyder att om föräldrarna är utrikes födda, men båda blivit svenska medborgare - då räknas hushållet i denna statistik som svenskt.)

10. Ur Invandrarverkets skrift "På tal om invandrare".

11. Sydsvenskan, den 7/7 -98.

12. DN, den 27/1 -95

13. SNS-boken "Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring". I åldern 60-64 år var de grekiska siffrorna uppe i 85% respektive 94%. Motsvarande för innfödda svenskar var 60% och 65%.

14. Social rapport 1994: 10, från Socialstyrelsen

15. DN, den 11/11 -93

16. Hanelotte Kindlund, "Sickness benfit and disability pension payments in Sweden", Socialstyrelsen. 1993.

17. "Flyktingpolitik i analys", Åke Wedin. 1993.

18. ESO-rapporten Ds 1995:68.

19. DN, den 15/5 -98.

20. Sydsvenskan den 25/5 -98.

21. Smittskyddsinstitutet.

22. Sydsvenskan, den 5/7 -98.

23. Sydsvenskan 27/3 -98

24. DN, den 14/4 -98.

25. Vetlanda-Posten, den 10/12 -98: "I Malmö finns, sedan länge, inte tillräckligt med jourlägenheter för kvinnor i behov av skydd. De som finns blir snarast permanenta bostäder för utsatta kvinnor som inte har någon annanstans att ta vägen."

26. Metro, den 10/12 -98