Förord till boken "Svenska snilleblixtar", skrivet 1993:

"Från U-land till välfärdsstat. SNILLEBLIXTARNA VÄNDE UTVECKLINGEN

Ännu för drygt hundra år sedan var Sverige ett U-land där människor frös och svalt. Barnarbetet var vanligt, trots att det var förbjudet enligt lag från 1846. Nära tre av fyra invånare arbetade inom jordbruket och många dog unga, genomsnittslängden var bara 40-45 år.

Barnkullarna var stora och invånarantalet växte snabbt, från 2,6 miljoner år 1800 till 3,8 miljoner 1850. Landet riskerade att bli överbefolkat.

Men under andra hälften av 1800-talet började utvecklingen att vända. Mellan 1870 och 1890 ökade till exempel antalet sysselsatta inom industri och hantverk från 610.000 till 1.038.000. Produktionen per invånare, som 1870 varit densamma som i Tyskland, var i början av 1900-talet högre än i Tyskland - trots att arbetstiden sjönk från elva-tretton timmar per dag till nio-tio och en halv timmar under samma period.

1880 måste en industriarbetare arbeta fyra och en halv timmar för att kunna köpa ett kilo fläsk; år 1900 krävdes knappt tre timmars arbete. Den nominella årslönen för en industriarbetare fördubblades från 450-475 kronor år 1865 till 950 kronor år 1900. Och medellivslängden ökade till 50-55 år vid 1900-talets början.

Vändningen hade flera orsaker. En var den stora utvandringsvågen till Amerika. Under perioden 1860-1910 drev fattigdomen 1,2 miljoner svenskar till att utvandra, vilket innebar att risken för överbefolkning undanröjdes.

En annan var Sveriges goda tillgång till viktiga råvaror som skog, vattenkraft och järnmalm.

En tredje orsak var den svenska folkskolan. Ett land av analfabeter förvandlades till ett land där så gott som alla kunde läsa, skriva och räkna.

Och en fjärde kraftigt bidragande orsak till att Sverige kunde börja utvecklas till ett välfärdsland under 1800-talets senare hälft var de svenska uppfinnarna. Under industrialismens gryningstid var ingenjörerna de nya hjältarna. Deras uppfinningar gjorde det möjligt att effektivt utnyttja naturtillgångarna. De bidrog också till att starta en rad företag som växte snabbt och som på kort tid utvecklade sig till viktiga exportföretag.

Många av dessa uppfinningar kom inom avgörande och viktiga områden. Jonas Wenström uppfann en generator och en metod för användande och överföring av växelström och lade grunden för Asea; Lars Magnus Ericsson förbättrade Bells telefon, uppfann växlingsbord och grundade Ericsson; Gustaf de Laval uppfann mjölkseparatorn, den automatiska mjölkningsmaskinen och konstruerade en ångturbin. Hans konstruktioner låg till grund för Alfa Laval och STAL. Alfred Nobel uppfann dynamiten och grundade det första svenska, multinationella bolaget och Göran Fredrik Göransson förbättrade den sk bessemermetoden som gjorde det möjligt att masstillverka stål av svensk järnmalm, och grundade Sandvikens Jernverk.

Det är om dessa och andra betydelsefulla svenska uppfinnare som den här boken handlar. Deras snileblixtar spelade en viktig roll när Sverige förvandlades från fattighus till folkhem."