Carl E Johansson	Ljus från Sverige
Född: 1864, i Västmanland Samtida med: Oscar II, Gustav V Nyckelord: måttsatser, precision Död: 1943  Länkar:  CEJ 1  CEJ 2

Det är allmänt känt att svensken John Ericsson bidrog till utfallet av amerikanska inbördeskriget 1861-65. Mindre känt är att svensken Carl Edvard Johansson - även kallad "Mått-Johan" - bidrog till utfallet av Första Världskriget 1914-18. Så skrev i varje fall tidningar i USA.

Carl Edvard Johansson föddes i Fellingsbro, Västmanland, 1864 - sex år efter metersystemets införande i Sverige.

Vid 18 års ålder, 1882 emigrerade Carl till USA. Han storbror Arvid hade rest två år tidigare. Det blev dock prövningar och besvikelser i övermått och efter några år återvände de till hemlandet. Carl skulle komma att besöka USA ytterligare ett 20-tal gånger.

I Sverige fick Carl Johansson arbete i en mekanisk verkstad i Eskilstuna. Sedan blev det teknisk kvällsskola och Carl fick plats på Gevärsfaktoriet i staden, där han avancerade till inspektör.

Ur "Svenska snilleblixtar" av Isaksson/Johansson:

"Vapenproduktionen är precisionstillverkning och också den första egentliga serietillverkningen. Alla delar måste hålla samma mått, de ska kunna vara utbytbara, en fjäder ska passa till alla gevär i serien, en pipa måste hålla samma kaliber som de andra."

Behovet blev alltmer uppenbart för Carl Edvard Johansson av standardiserade mått, som kunde ange exakt för underleverantörer vad som beställdes.

I samband med att svenska armén skulle utrustas med en ny gevärsmodell fick Johansson resa till Mauser-Werke i Tyskland för att studera tillverkningen i Oberndorf. Han reste 1894, var tillbaka 1896. Under hemresan på tåget fick han tid att fundera och anteckna.

Detta resulterade i att Johansson efter hemkomsten tillverkade 102 metallbitar i faktoriets verkstad. Sedan tog han hem dem för precisionsslipning. Hur han praktiskt bar sig åt förblev hans hemlighet, men exaktheten blev ned till en tusendels millimeter. Satte man ihop två bitar så fastnade de i varandra, så jämn var ytan.

 

Ur "Svenska uppfinnare" av Karlsson/Erséus:

"Några stålbitar i en trälåda. En sämskskinnstrasa mot dammet. Och så själva uppfinnaren, som lite skyggt kliver fram till podiet för att demonstrera sitt underverk'. Ur kostymfickan sticker upp en hörlur. Mannens dövhet - en följd av influensa när han var 30 år - har gjort honom inbuden och fåordig. Rösten är tröttsamt mässande. Ja, ska man vara ärlig är han rentav lite tråkig.

'En bluff, ett taskspeleri!' utbrister också mycket riktigt den store doktor Benoit på Vetenskapsakademien i Paris, när han för första gången hör talas om Carl Edvard Johansson och han 'trollerilåda'.

Vi skriver tidigt 1900-tal och de lärda herrarna som håller världens mått och vikt i sina händer runt ett väldigt bord i Paris..."

"Något fascineras de möjligen av det faktum att metallbitarna är slätare än något de dittills skådat, till och med slätare än glas. Håller man ihop två bitar, så smiter de så tätt samman att ingen i salen kan dra dem itu. De måste pressas isär, som när man gnider två handflator mot varandra. Och lägger man dem intill varandra på rad, så bildar de en stav som är så hållbar att den kan hållas rakt ut som ett svärd, utan att falla sönder. Det är som om atomerna grep tag i varandra."

 

Denna uppfinning - kombinationsmåttsatsen - blev snart till 46 passbitar, förpackade i en låda. Det skulle dock visa sig svårt att få uppfinningen erkänd, det tog åtskilliga år innan den slog igenom. Johansson sökte patent, men Patentverket visade föga förståelse för uppfinningen. Först 1904 skulle Johansson på patent i Sverige. Då hade han redan patent i England, sedan två år. Även fransmännen hade tinat upp.

Idén om precisionsmått var inte ny. Redan tidigare fanns "Polhemsstickan", men den var inte tillräckligt exakt för att klara den nya tidens krav. Johanssons insats bestod i att inte bara inse behovet utan också förmågan att presentera en bra lösning.

Johansson gjorde också upp en mall för omvandling mellan tumsystemet och metersystemet. Han bestämde sig för att sätta 1 tum = 25,4 mm. Detta har accepterades så småningom i både England och USA. Med Johanssons mall multipliceras antalet centimeter med 0,3937 för att få fram vad det motsvarar i antal tum.

År 1901 bildades "Aktiebolaget C.E.Johansson", men det skulle dröja till 1909 innan firman hamnade under eget tak. Efter ytterligare nio år bildas det första dotterbolaget i USA. Innan dess hade måttsatsen - "Jo blocks" - köpts in av amerikanska företag. De kom därigenom att få betydelse för USA:s krigsansträngning under Första Världskriget. När Johansson besökte USA 1919 togs han emot som en hjälte . Några år senare blev han Henry Fords förtrogne och anställdes av honom. Överhuvudtaget fick Johanssons måttsatser stor betydelse inom biltillverkningen i USA.

År 1936 var Carl Johansson tillbaka i Sverige. Hans passbitar från 1896 utgjorde själva fundamentet för det paradigmskifte som i historieböckerna beskrivs som övergången till den industriella eran. Det var hans mätteknik som banade väg för modern massproduktion.

Cykelkedjan och skjutmåttet är också uppfinningar, gjorda av "Mått-Johan".

Carl Edvard Johansson avled 1943, vid en ålder av 79 år.