|
|
|
||||
|
Född: 1598, i Dalarna Samtida med: Gustav II Adolf, drottning Kristina, Karl X Gustav, Karl XI Nyckelord: skald, jurist och matematiker Död: 1672
|
 |
Georg Stiernhielm föddes med namnet Göran Olai, men antog snart efternamnet Lilja. Han var student i Greifsvald 1615, gjorde därefter vidsträckta utlandsresor. 1626 blev han anställd som lektor i etik och politik i Västerås. Adlades av Gustaf II Adolf 1631 och antog då namnet Stiernhielm. Verksam under långt tid som jurist i Baltikum. Gick igenom alla våra lagar. Ordnade mått och vikter på vetenskapliga grunder. Införde mikroskopet till Sverige.
Stiernhielm har kallats "den svenska skaldekonstens fader". Hans främsta verk var dikten "Hercules".
Ur Sten Söderbergs "Stora svenskar":
"Stiernhielm kom nu att göra kortare och längre besök i hemlandet i olika uppdrag - som medlem i en kommission för lagväsendets förbättring, som juridisk expert bland annat på trolldoms-, våldtäkts- och tvegiftesbrott men framför allt på gränstvister mellan jordägare, som riksdagsman av sällsynt duglig kaliber och slutligen också som riksantikvarie, riksarkivarie och generaldirektör för rikets måttväsende.
Han umgicks flitigt vid hovet och hade jämte Cartesius uppdraget att skriva hyllningsdikter åt den unga drottningen. Nu blev han en flitig språkforskare och drog fram rader av bortglömda svenska ord som ersättning för de många lånorden. Han nydanade vår diktkonst och utgav sin första naturvetenskaplig avhandling 'Archimedes Reformatus', som behandlade konsten att pröva metaller. Om man känner en legerings vikt och volym skall man också kunna ange beståndsdelarna."
"Matematiken odlade han livet igenom, han författade bl.a. en utmärkt lärobok i algebra. En märklig nyhet för Sverige introducerade han också: decimalräkningen... Samtidigt svarade han för en än i dag bestående reform - han införde tecknen plus och minus."
"Som åldrigt krisråd började Stiernhielm intressera sig för mått, mål och vikt... kungen hade träffat Stiernhielm i Göteborg, och blivit intresserad av hans skickligt konstruerade mätstav, Linea Carolina, och lät regeringen utnämna honom till generaldirektör över mått- och målväsendet.
Tyvärr fick inte Stiernhielm sina idéer genomförda, eljest hade Sverige varit först i världen med ett konsekvent genomfört decimalsystem - med 200 års fördröjning genomfördes Stiernhielms planer... Det hade säkert också blivit stor exakthet i ett stiernhielmskt system, ty det av honom fastställda fotmåttet slog inte fel på mer än 1/10.000."
Ur titelbladet till Stiernhielms diktsamling:
"Stiernhielms mest betydande skaldestycke är hans allegoriska dikt Herkules, hvari den gamla sägnen om Herkules' 'vägeval' mellan rättrådigheten (Fru Dygd) och den sinnliga njutningen (Fru Lusta) tjänar såsom omklädnad för en skildring af skaldens samtid. I Herkules har han sinnebildligt framställt en representant för dåtidens svenska ungdom, stående i valet mellan flärd och dugande id. Å ena sidan satiriserar Stiernhielm träffande svagheten och ytligheten i dåtidens hoflif, å den andra framställer han såsom motbild därtill de höga uppgifter, som då ställde sig för en svensk yngling. Dikten andas ädel harm och sedligt allvar och äger äfven humoristiska punkter. Slutet med dess skildring af förgängelsens makt är gripande poetiskt. »Herkules» är epokgörande i afseende på versformen: hexametern, hvilken här för första gången får medborgarrätt i vårt språk och som af Stiernhielm behandlas med ovanlig kraft och skicklighet. Han vet att träffa hexameterns rätta ton."
 |
 |