Johan Wallerius	Ljus från Sverige
Född: 1709, i Närke Samtida med: Fredrik I, Adolf Fredrik, Gustav III Nyckelord: kemist, mineralog, lantbruk Död: 1785.  Länkar:  Wallerius 1  Wallerius 2

Johan Gottschalk Wallerius föddes 1709 i Närke, som son till en präst.

Johan Wallerius skulle komma att bli lärjunge till Anders Celsius och Samuel Klingenstierna. Han promoveras till filosofie magister 1731, bara 22 år gammal. Wallerius blev senare Sveriges förste professor i kemi.

Ur Bra Böckers lexikon:

"...svensk kemist och mineralog, professor i kemi, metallurgi och farmaci i Uppsala 1750-67. Han var en banbrytare inom den svenska lantbrukskemin med sina studier av växternas assimilering och gödningsmedlens omvandling till för växterna användbart material."

Under frihetstiden var man starkt fokuserad på den ekonomiska nyttan för landet. Just i kemin såg man den vetenskap som mer än någon annan skulle kunna bli till praktiskt gagn. Framgångarna med Bergskollegiums "Laboratorium chymicum" som gjort statsmakten uppmärksam på kemin. På detta laboratorium hade man under tidigt 1700-tal gjort en rad banbrytande upptäckter inom metallurgi och mineralogisk kemi av vilka en del fick direkta tillämpningar i gruvindustrin.

I denna tidsanda hemställde uppfostringskommissionen 1749 att en professur i kemi och en i fysik skulle inrättas vid Uppsala universitet, och den förste på den kemiska lärostolen kom att bli Johan Gottschalk Wallerius. Han var då amanuens i medicin och hade i över ett decennium undervisat i mineralogi och kemi.

Wallerius gjorde många laborationer, framförallt för att lära ut "probering" d.v.s. kvalitetsbedömning av mineralprover. En stor del av tiden ägnades även åt att framställa farmaceutiska preparat för försäljning. Pengarna använde Wallerius till just den laborativa verksamheten, som professor fick han själv betala kemikalier och förbrukningsmateriel.

Wallerius var en uppskattad lärare och lyckades snabbt göra sina föreläsningar till de mest populära och välbesökta i Uppsala vid sidan om Linnés, vilket spred ett stor intresse för kemi. Han gav också ut vår första lärobok i kemi, och byggde till stor del för egna pengar upp kemikum. Han var entusiasten och pedagogen som banade väg för kemin inom akademin och skolade en rad framstående kemister.

Ur Sten Söderbergs "Stora svenskar":

"En kemist som blev lantbrukare - ja, här kom han att få sin främsta betydelse för den tillämpade vetenskapen. Säkerligen med rätta nämns han 'jordbrukskemins fader'. Hans Agricultarae Fundamenta Chemica, som trycktes med svensk och latinsk parallelltext, översattes till en rad främmande språk och användes länge som den främsta internationella läroboken i det nygrundade ämnet."