I TV:s "Folkhemmet" den 20/4 -00 tog programledarna plötsligt
upp ämnet gruppvåldtäkter och vad som skrivits
om detta på Blågula Frågors websida. Robert
Aschberg förklarade kategoriskt att det var "dravel"
att påstå, att dessa skulle ha ökat. Inte heller
var invandrare överrepresenterade. Programledarna hänvisade
därvid till en färsk undersökning av Brå.
Det var omöjligt
för mig att ta en sådan diskussion under pågående
sändning då jag tidigare inte hört talas om denna
undersökning. Nu har jag dock tagit del av åtminstone
artiklar kring Brå-undersökningen. Redan detta bekräftar
mycket av mina misstankar: man försöker reparera "skadan"
av att etnisk tillhörighet framkommit beträffande t
ex våldtäktssmännen i Rissne.
Den period som Brå-undersökningen
gäller är 1990-talet och det handlar om anmälda
fall - där det finns "skäligen misstänkta" gärningsmän.
Begreppet "gruppvåldtäkt" avser även
fall, där antalet gärningsmän är så
litet som två.
Resultatet visar - eller snarare
påstås visa - att gärningsmännen oftare
är svenskar än invandrare. Det kan illustreras med följande
diagram:
Stapeln A gäller
här dessa "svenskar".
Stapeln B gäller
utrikesfödda, folkbokförda i Sverige. Här klumpas
alltså ihop både naturaliserade (dvs svenska medborgare)
och icke-naturaliserade.
Stapeln C gäller
utländska medborgare, ej folkbokförda i Sverige.
A ligger på 58%, B på 32% och C på 10%. Det skulle alltså i majoriteten av fallen
vara svenskar som är gärningsmän.
Redan om detta
vore sant skulle det ju vara föga anmärkningsvärt.
Svenskar är trots allt fortfarande i klar majoritet bland
människor i Sverige. Dessutom
betyder redan dessa siffror att invandrare är överrepresenterade,
svenskar underrepresenterade.
Till detta kommer
emellertid en annan faktor, som diagram 2 visar:
Gruppen "svenskar"
hos Brå innefattar i själva verket två olika* grupper, nämligen:
a) etniska svenskar (den
blå delen av stapel A)
b) andra generationens
invandrare** (den gula delen).
I själva
verket svarade etniska svenskar för bara 44% av gruppvåldtäkterna.
Andra generationens invandrare svarade för 14%.
Istället
skulle därför följande diagram kunna presenteras:
Som synes blir
då stapeln B högst, den som omfattar personer med utländsk
bakgrund. Den hamnar på 46%.
Kategorin C
skulle dock kunna plockas bort helt, eftersom dessa personer inte
bor i Sverige. *** Intressant är främst personer som är
folkbokförda i Sverige. Detta skulle kunna ge ett diagram
4:
Av folkbokförda
i Sverige svarade personer med utländsk bakgrund (B) för
en majoritet av gruppvåldtäkterna - 51%. Etniska
svenskar (A) svarade för 49%.
NÄSTA FRÅGA
gäller huruvida gruppvåldtäkterna ökat. Antalet
har legat på 30-60 per år. Totalt sett har de minskat,
enligt Brå.
Delar man emellertid
upp dessa i dels sådana där antalet gärningsmän
är två, dels sådana där antalet är
tre eller fler, klarnar bilden.
80% av "gruppvåldtäkterna"
skulle snarare kunna kallas "parvåldtäkter",
då antalet gärningsmän är bara två.
Det är denna kategori som har minskat.
Men vad människor
i allmänhet främst associerar med begreppet "gruppvåldtäkt" är nog fall, där gärningsmännen
tre eller fler. Det är sådant som uppmärksammats
i media och gjort människor särskilt upprörda. Dessa fall har inte minskat, de har
legat konstant.
Av utredningen
framgår också att denna typ av gruppvåldtäkter
i högre grad har yngre personer som gärningsmän.
Hurvida förövarna
dessutom i högre grad utgörs av personer med utländsk
bakgrund har jag inga uppgifter om, men det vore intressant att få veta.
De grova gruppvåldtäkter som omskrivits i media ger
ändå intryck av att så kan vara fallet.
Vad som också
vore intressant att få veta är
hur ofta rasistiska motiv kan föreligga:
I hur många
fall är förövarna etniska svenskar, offren kvinnor
med utländsk bakgrund?
I hur många
fall har förövarna utländsk bakgrund, medan offren
är svenska kvinnor?
Till sist kunde
det vara intressant med en jämförelse
mellan de första åren av 90-talet med de första
åren av 80-talet.
Jan
Milld
TILLÄGG:
Det sista diagrammet
ovan ger fortfarande en missvisande bild, eftersom den inte tar
hänsyn de två gruppernas olika andel av befolkningen.
Sker ett sådant hänsynstagande visar det sig att benägenheten
till denna typ av brott är fyra gånger så hög
inom gruppen personer med utländsk bakgrund som bland etniska
svenskar. Fortfarande bara enligt Brås egen - och mycket tveksamma - statistik.
Diagrammet
ser då ut så här:
* För
att göra frågan begriplig måste tyvärr ett
särskiljande ske. I samhället är det naturligtvis
önskvärt att arbeta för motsatsen.
** Härmed avses personer, födda i Sverige,
men vars föräldrar (eller vars ena förälder)
är födda utomlands.
*** Även om en del av dem kanske inte skulle
varit i Sverige, om det inte haft landsmän här. Hur
många av dem är för övrigt asylsökande
eller "gömda flyktingar"?