Det existerar ju en hel flora av olika priser, utmärkelser och belöningar som går till personer vilka ansetts ha gjort särskilt förtjänstfulla insatser. Vi har lagt en särskild avdelning kring detta på vår websida.

Det visar sig att den mest frekvent belönade är Ingrid Sergerstedt-Wiberg. Hon har fått åtminstone fem olika pris (det är förmodligen fler, vi har inte all information):

• Rydöpriset
• John-Hron-priset
• Bertil-Ohlin-priset
• Ronny-Landin-priset
• Immigrant-Institutets pris.

Andra frekventa pristagare har varit Kurdo Baksi, Yvonne Ruwaida, Bengt Westerberg och Mats Svegfors.

Vilken typ av insatser har man då gjort?

En gemensam nämnare är tydlig: förespråkande av en mer okontrollerad invandring och ökad generositet från svenskar sida. I detta arbete har man massmedia till sitt förfogande, och skrivs en bok blir det inga problem med distributionen. Många anlitas dessutom som föredragshållare. Sammantaget ger detta grunden för försörjning. Som bonus kommer så dessa priser.

Vi invandringskritiker återfinns aldrig bland de av etablissemanget belönade - fattas bara! Vår belöning är av ett helt annat slag.

Vad vi får märka är olika tillmälen, som "flyktingfientlig" och "invandrarfientlig", "främlingsfientlig" och "rasist", "fascist" och "nazist". Vi blir stämplade, som misslyckade och onda människor. En del av oss har dessutom fått erfara påtagliga hot och repressalier.

I den sjuka tid vi nu lever kan detta faktiskt ses som en form av belöning. Det är ett kvitto, på att vi gjort rätt! Vi teg inte, när vi borde tala.

Den person som genomlevt denna galna tid utan att någonsin bli kallad "rasist" bör ta detta som en tydlig varningssignal! Vederbörande har anledning att fråga sig vad det är, som han/hon har gjort fel.