Målsättningar
bakom Öppna-Kanalen-verksamheten finns formulerad i många dokument.
Bara några citat, ur olika dokument:
Ur Yttrandefrihetsgrundlagen
(SFS 1991:1469):
1 kap. 2 § "Rätten
att sända radioprogram på annat sätt än genom tråd
får regleras genom lag som innehåller föreskrifter om tillståndsvillkor
för att sända. Det allmänna skall eftersträva att radiofrekvenserna
tas i anspråk på ett sätt som leder till vidaste möjliga
yttrandefrihet och informationsfrihet."
Radio- och TV-lag (1996:844):
3 kap. 1 §: "Sändningstillstånd
som meddelas av regeringen får förenas med villkor som innebär
att sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt samt
med beaktande av en vidsträckt yttrandefrihet..."
2 §: "Villkor för sändningstillstånd
får även avse skyldighet att... sända ett mångsidigt
programutbud."
6 kap. 1 §: "Den
som sänder TV-program... skall se till att programverksamheten som helhet
präglas av de demokratiska statsskickets grundidéer och principen
om alla människors lika värde och den enskilde människans frihet
och värdighet."
8 §: "TV-sändningar skall... i
betydande omfattning innehålla program på svenska språket,
program med svenska artister och verk av svenska upphovsmän."
Radio- och TV-verket:
"Det lokala kabelsändarföretaget
ska vara sådant att det kan antas låta olika intressen och meningsriktningar
komma till tals i sin verksamhet. Nätinnehavarnas skyldighet att upplåta
en kanal för dessa sändningar syftar till att vidga yttrandefriheten
och ge mindre resursstarka aktörer tillgång till mediet. Lokala
kabelsändarföretag ska i sin sändningsverksamhet sträva
efter vidaste möjliga yttrande- och informationsfrihet.
Av den anledningen kallas
denna sändningsform av många för 'allemans-TV' eller public
access-TV. Även då kabelsändarföretaget tar på
sig en mer aktiv roll än att enbart samordna programönskemål,
ska det sträva efter allsidighet i programverksamheten och verka för
att så många intressen som möjligt tillgodoses."
Revisionsrapport nr 2/98, "Granskning av bidrag mm till Öppna Kanalen",
från Stockholms kommun:
"Det bör med
tanke på Stockholms stads storlek vara angeläget att många
meningsriktningar kommer till tals, att det lokala kabelsändarföretaget
har en mycket bred bas..."
"Det bör också
understrykas att från Radio- och TV-verkets sida fäster man stor
vikt vid att föreningar som söker koncession för kabelsändning
har en stor öppenhet för alla som vill sända och att man låter
olika intressen och meningsriktningar komma till tals i sin verksamhet."
Riksförbundet Öppna
Kanaler i Sverige:
"Förbundets mål
är
att bidra till utvecklandet av en kommunikations- och medieinfrastruktur som
tillvaratar och stärker demokratiska grundvärden som yttrandefrihet,
informationsfrihet, offentlighet, tankefrihet och jämlikhet,
att bidra till att utvecklingen
inom TV-området kommer samtliga befolkningsgrupper till godo, och motverkar
klyftor relaterade till exempelvis ålder, kön, språk, arbete,
inkomst, utbildning och boende,
att bidra till att utvecklingen
inom TV-området främjar kontakt, förståelse och integration
mellan olika befolk-ningsgrupper."
Öppna Kanalen i Stockholm:
"Öppna Kanalen
är den fria televisionen så till vida att den enskilde liksom föreningslivet
har större yttrandefrihet än i statlig eller kommersiell/privat
TV. Öppna Kanalen vill utveckla TV-mediet till form och innehåll;
vill bli ett alternativ till de etablerade kanalerna. Stockholmarna kan på
egna villkor och utan journalistiska filter komma till tals i kanalen som
producenter och andra medverkande."
Riksförbundet Öppna
Kanaler i skrivelse till regeringen i april 1998:
"Varje svensk medborgare
är enligt yttrandefrihetsgrundlagen tillförsäkrad rätt
att genom bl.a. etermedia offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor
och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst. Ändamålet
är enligt lagtexten 'att
säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett
konstnärligt skapande.' Motivet bakom grundlagen är att ett fritt meningsutbyte
är nödvändigt för att slå vakt om det demokratiska
systemet: att all makt utgår från folket.
Regering och riksdag har
därför ansvaret för att skapa regelsystem, som förhindrar
att medierna enbart blir instrument för olika maktoligopol - vare sig
det är privata eller offentliga...
Elektroniska medier, i
första hand radio och TV (och för en gynnad, växande minoritet
även Internet), är redan för de flesta de i särklass viktigaste
instrumenten för information och kultur. De är därmed också
de mest centrala medierna för att säkerställa faktisk yttrandefrihet
och informationsfrihet. Allmänhetens faktiska tillgång till sin
lagstadgade yttrandefrihet förutsätter därför allmänhetens
tillgång till elektroniska medier, public access-kanaler.
Yttrandefrihetsgrundlagen
stadgar att 'det allmänna
skall eftersträva att radiofrekvenserna tas i anspråk på
ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet'."
"De etablerade etermediernas
maktelit verkar inte för att "vanligt folk" skall få
komma till tals på egna villkor. .. Allmänhetens fria, frivilliga
och aktiva tillgång till medierna, public access, kan varken tillgodoses
via de statliga mediernas public serviceuppdrag eller via etableringsfrihet
för kommersiella kanaler. Demokratin förutsätter yttrandefrihet
och informationsfrihet i medierna. Allmänhetens aktiva deltagande i medierna
är också bästa tänkbara skolning till ett kritiskt självständigt
förhållningssätt till medier över huvudtaget,... "
"Om regeringen uttalade
ett tydligt stöd för allmänhetens tillgång till TV-mediet
motsvarande det som man redan uttalat för andra, ännu mindre spridda,
delar av den moderna informationsteknologin, skulle det vara en värdefull
signal. Det skulle avsevärt underlätta arbetet att informera medborgarna
om den lagstadgade rättigheten till yttrandefrihet även i TV-mediet
och även öppna för stöd också från kommuner
och samhällsengagerade företag.
Demokratin är kulturens
viktigaste skapelse. Dess fortlevnad förutsätter tankefrihet, yttrandefrihet
och informationsfrihet. Det förutsätter i sin tur att allmänhetens
tillgång till medier för detta säkerställs. Det är
demokratins ansvar att göra detta.
Hemställan
Utifrån vad som ovan
framförts hemställer Riksförbundet för Öppna Kanaler
i Sverige härmed att regeringen
- uttalar sitt stöd
för den betydelse svenska public access TV-kanaler har för att vidga
yttrandefriheten för de medborgare som inte får komma till tals
i professionella kanaler,.."
YTTERLIGARE CITAT:
Ur Göteborgs-Posten den
26/4 2000 (om Riksförbundets nya ordförande):
"Hon sågar dagens
tv-utbud jäms med fotknölarna och efterlyser program som engagerar
istället för försoffar. Britt Solberg är göteborgare,
politiker och nybliven ordförande för Öppna kanalerna i Sverige."
"Det som lockade var
kanalernas inriktning på yttrandefrihet och demokrati - vem som helst
kan i princip göra program. Och så integrationsaspekten förstås,
invandrarna är en stor nyttjargrupp."
"- Jag tror att allt
fler börjar tröttna på reklam och sponsrade program. Tv-utbudet
i dag är ju så dåligt att det liknar ingenting. En massa
såpor och amerikanska serier som inte kräver nåt av tittarna.
Jag vill ha program som engagerar - debatter. Där har Öppna kanalerna
en framtid. Det gäller bara att få fler att upptäcka möjligheterna."
Christer Hederström,
medie- och IT-rådgivare, 1997:
"Ingen kulturminister
har ännu utmanat etermediernas maktelit vars lobbyister knappast verkar
för att 'vanligt folk' skall få komma till tals på egna villkor
i medierna. Till vanligt folk räknas i detta sammanhang faktiskt flertalet
riksdagsledamöter och kommunpolitiker. Idag måste en politiker
vara kändis ... för att få utrymme i rutan."
"Regering och riksdag
skall inte bara stödja allas rätt till yttrandefrihet utan också
möjliggöra för medborgarna att på egna villkor även
kunna utöva denna rätt - genom ett deltagande i radio och TV-verksamhet.
En samhällsstödd struktur behövs för en lokal medborgarradio/TV
även i Sverige."
Olof Lagercrantz i DN, 1975:
"När enheterna
blir större växer också makten hos dem som kontrollerar dem.
Massmediefolkets personliga möjligheter att vinna fördelar ökar.
Ju färre som skriver eller talar offentligt, desto större är
riskerna att de binder upp sig vid intressegrupper och enskilda makthavande,
att de syltar in sig, att de sänder samförståndshälsningar
genom medierna, att de råkar in i hämmande lojaliteter. Den offentliga
lögnen har därför idag ett gynnsammare klimat än någonsin."
Ben Bagdikan, (50 år
som journalist, 1996:
"'Objektiv' och 'balanserad'
nyhetsrapportering innebär ofta att man bara redovisar nyansskillnader
i uppfattningar hos företrädare hos makteliten. "
"Resultatet blir att
amerikanska nyheter i överväldigande grad framställer världen
som den ses uppifrån och ner, och i försumbar utsträckning
som den ses nerifrån och upp."
Fokus TV:
"'Det finns en motsättning
i begreppet public access... att alla skall komma till tals, men att få
tittar eftersom kvalitén ofta blir låg. Höga kvalitetskrav
medför å andra sidan att få har möjlighet att sända'.
Ur uppsatsarbetet "Demokrati-TV",
Lindell/Olsson, från 1998. Om Öppna Kanalen i Göteborg:
"Medvetenheten om
att kanalen drivs ideellt gör att man accepterar det amatörsmässiga
intrycket publiken kan få... Svårigheterna med att nå ut
till allmänheten skulle man dock delvis kunna råda bot på
genom att kabelsändarföretaget tydligare kunde markera kanalens
oberoende status. Utbudet bör inte endast bestå av program från
olika intressegrupper utan även mer lokala program borde uppmuntras,
.. Överhuvudtaget efterlyses mer ifrågasättande och provokativa
TV-program. Man bör alltså sträva efter att skilja ut kanalen
från de etablerade TV-kanalerna."
"När-TV är
ett medium som har funnits i olika former sedan mitten av 70-talet och permanentades
1986 genom införandet av kabellagen. Tanken var att när-TV skulle
leda till ökad demokratisering av lokalsamhället genom att folket
skulle få tillträde till TV-mediet, som tidigare bara varit tillgängligt
för en professionell elit."
"Frågan vi ställer
oss är vilka det är idag som kommer till tals i detta forum..."
"Förhoppningarna
på lokal kabel-TV var att mediet skulle skapa möjligheter för
vanliga medborgare att föra fram sina åskter, och att det skulle
ske på ett annat sätt än genom riksmedierna och lokalpressen.
Den lokala politiska debatten skulle öppnas, så att de underpriviligierade
grupperna skulle kunna ta del i den. Tanken var alltså att det nya mediet
skulle underlätta opinionsbildningen i samhället."
"I den svenska regeringsformen
finns våra medborgerliga rättigheter inskrivna. Vi har rätt
till yttrandefrihet, vilket innebär att vi som svenska medborgare kan
uttrycka våra tankar, åsikter och känslor i tal, skrift eller
bild eller på annat sätt. Vi har en informationsfrihet, som innebär
att vi har rätt att inhämta och ta emot upplysningar samt ta del
av andras yttranden."
"Etableringsfriheten
innefattar bl.a. att varje svensk medborgare och juridisk person har rätt
att sända TV-program via tråd, dvs kabel-TV."
"Vid Radio- och TV-verkets
prövning bedöms om företaget är ... öppet för
nya medlemmar eller delägare och berett att i sin verksamhet ge företrädare
för olika lokala intressen och meningsriktningar möjlighet att komma
till tals. Organisationen skall också sträva efter vidaste möjliga
informations- och yttrandefrihet inom sin sändningsverksamhet."
"Öppna Kanalen
finns på flera orter i Sverige, bl.a. Malmö, Stockholm. De bygger
samtliga på samma grundläggande principer och mål: att få
till stånd en demokratisk, icke-kommersiell TV-kanal där alla kan
komma till tals i ett annars elitistiskt massmedium.
Syftet med bildandet av
Öppna Kanalen säger man vara att skapa en 'levande,
dynamisk och av många använd television'. Man är noggranna med att påpeka
att man vill skilja sig från det som vanligtvis kallas lokal-TV, TV4:s
lokalsändningar, och vill framhäva begreppet 'public access', allmänhetens
tillgång.
Målet är således
inte främst att stärka den lokala anknytningen och samhörigheten.
Snarare vill man ge grupper som annars inte har tillgång till ett TV-forum
för sina intressen, möjlighet till detta."
"All offentlig makt
i Sverige utgår från folket... Den offentliga makten utövas
under lagarna. Så lyder första paragrafen i första kapitlet
i regeringsformen från 1974. Detta kapitel kallas Statsskickets grunder
och ett av dessa grundelement är rätten till fri åsiktsbildning.
Begreppet fri åsiktsbildning
innehåller den väsentliga delen av vad som brukar kallas politiska
fri- och rättigheter. Först och främst yttrandefriheten och
förenings-friheten. Begreppet innebär vidare en garanterad rätt
för den enskilde individen att ha vilka åsikter som helst, att
sprida dem och att försöka övertyga andra om att de är
riktiga. Fri opinionsbildning skall alltså vara garanterad. (RF 2 kap)."
"Vi har funnit tre
typer av engagemang: etnicitet, livsåskådning och utbildning.
Den etniska gruppen som består av invandrarföreningar är den
dominerande och utgör drygt hälften av de sändande föreningarna."
"När vi jämför
Öppna kanalens verksamhet idag med de intentioner som en gång låg
till grund för när-TV finner vi följande. De traditionella
organisationerna med rötter i folkrörelserna, som var tänkta
att delta, är mycket svagt representerade och utgörs av föreningar
relaterade till livsåskådning och utbildning ... men kanalen kan
inte sägas vara opinionsbildande i någon vidare mening."
