Integrationsverkets årsredovisning
1999 bjuder på en hel del intressant läsning. Verkets nye generaldirektör,
Andreas Carlgren, vill se en aktiv opinionsbildande och politisk roll för
Integrationsverket:
"Integrationsverket
kan inte ensamt förändra framtiden. Det gäller att vara ett
verk med så stort engagemang, att vi engagerar andra. Vi måste
lita till att kunskap är makt. Det gäller också att vara
ett så synligt verk att vi förmår påverka dagordningen
för samhällsdebatten. Dessa är allesammans vägar att
på olika sätt påverka samhällets utveckling. Så
kan vi främja de mål vi är satt att arbeta för."
"Olikhet och mångfald
skapar utveckling. Det finns enormt stora möjligheter för hela
samhället genom alla nya svenskar som kommit till vårt land.
Många nya, hitflyttade svenskar är högutbildade och har
med sig värdefulla kunskaper till vårt land."
"... det gäller
att påverka vilka frågor som ställs överst på
dagordningen och visa vilka möjligheter till utveckling och framsteg
hela samhället har genom integration. Tar vi vara på dessa, innebär
det nya kunskaper, nya företag och större framsteg för vårt
land. Gör vi det inte, missar vi enorma utvecklingschanser och drabbas
alla istället av högre kostnader. Främlingsfientligheten
riskerar att öka. En vältalig och högljudd, främlingsfientlig
opinion får då förskjuta fokus för hela debatten.
Det blir en viktig utmaning
för oss. Där har vi som kunskapsmyndighet och samhällsförändrande
aktör viktiga uppgifter att ta itu med."
Årsredovisningen berättar
också att verket vid årets slut hade 79 medarbetare. Av anslaget
på 76,6 miljoner kronor för 1999 hade verket vid årets
slut utnyttjat bara en del - 56,5 miljoner.
Vilka kan då vara
de "mål", om vilka inledningsvis talades? I årsredovisningen
anges fyra "effektmål":
•
bidra till bättre förutsättningar för individens egen
försörjning och delaktighet i samhället
•
bidra till att minska diskriminering, främlingsfientlighet och rasism
•
främja en samhällsutveckling som kännetecknas av respekt
och tolerans...
•
öka kunskapen ...ur ett integrationspolitiskt perspektiv.
Därutöver anges
tolv punkter som "Integrationsverkets uppdrag",
däribland:
- främja lika rättigheter
och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund
- verka för att kommunerna
har beredskap och kapacitet att ta emot sk skyddsbehövande... och vid
behov medverka vid deras bosättning
- verka för att nyanlända
invandrares behov av stöd uppmärksam-mas och att behovet av särskild
samhällsinformation tillgodoses
- besluta om statlig ersättning
till kommuner och landsting
- ge stöd till organisationer
med verksamhet inom integrationsområdet
- se till att det finns
lämplig statistik.
Allt detta väcker ju
frågor:
1. Finns det något samband mellan
den invandringspolitik som bedrivs och det behov av integration som föreligger?
2. Befrämjar Integrationsverket verkligen
integration? Är det inte så att verket istället motverkar
detta mål?
3. Vad lägger man in i begreppet "integration"?
Vilka krav får ställas på dem som invandrat?
4. Det är problem med bostäder.
Är det inte rimligt att de nyinvandrade själva medverkar, genom
att välja kommuner som inte har svår bostadsbrist?
5. Verket vill bekämpa främlingsfientlighet.
Är inte detta något som sammanhänger med förekomsten
av svenskfientlighet? Måste inte båda dessa företeelser
bekämpas parallellt?
6. Verket säger sig vilja verka för
"tolerans". Finns det inte företeelser, sammanhängande
med invandringen, som uttryckligen inte bör tolereras!?
Hur ser verket på
t ex hedersmord, könsstympning, månggifte, tonårsäktenskap,
kvinnomisshandel och djurslakt utan bedövning?
7. Hur ser verket på kvotering?
Om ja - innebär
inte det en diskriminering av svenskar?
8. Ska krav på kunskaper i svenska
sänkas för att kunna bereda invandrare arbete?
9. Vilken statistik på området
finner verket "lämplig"? Vad är exempel på "olämplig"
statistik?
En intervju med Andreas
Carlgren är således vad Blågula Frågor har begärt.
Det skedde redan i samband med hans tillträde som generaldirektör
för Integrationsverket vid förra årsskiftet.
Till en början lät
det hoppfullt. Vi fick den 21/1 -00 ett svar med följande lydelse:
"Hej! på din
förfrågan om att intervjua Andreas Carlgren till BgF nr 1/00
så måste jag svara att schemat för januari och februari
ser fullt ut. Du är välkommen att på telefon boka en tid
för intervju med Andreas längre fram.
Med vänliga hälsningar
Ywonne Andersson"
Med andra ord: Carlgren
kunde inte just då, men i princip var det klartecken - det gällde
bara att hitta en tid.
Så vi hörde av
oss igen, men det blev "många turer", som framgick av detta
mejl, vilket vi sände i augusti:
"Till
Integrationsverket
Den 21 januari fick jag
besked från er att Andreas Carlgrens schema för januari och februari
var fullt, men att jag var välkommen att boka en intervju längre
fram.
Sedan begärde ni
material om BgF, för att Carlgren skulle kunna bilda sig en bättre
uppfattning om vår förening och tidskrift. Detta sändes,
men sedan hörde vi inte mer från er.
I slutet av våren
påminde vi. Det visade sig att materialet kommit på avvägar.
Ni begärde nytt material. Detta sände vi, sedan var det åter
tyst.
Tills nu i augusti, då
Integrationsverket utan närmare motivering förklarar att det inte
kan bli någon intervju med dess generaldirektör.
Vi skulle därför
vilja veta närmare om skälet till Andreas Carlgrens vägran
att träffa Blågula Frågor. Rimligen sammanhänger det
med innehållet i det BgF-material som ni fått, men hur?
Hälsningar
Jan Milld"
Vad hände sedan? Ingenting.
Ny tystnad.
Efter en tid påminde
vi:
"Till
Andreas Carlgren
Integrationsverket
Ang. vår begäran
av intervju med dig
Med detta mejl vill jag
påminna om vårt mejl från augusti, med begäran om
motivering till att du säger nej till en intervju med tidskriften Blågula
Frågor.
Jag vill också
föreslå - om du står fast vid att inte vilja träffa
oss. att vi istället får ställa ett antal frågor per
e-mejl, för att få svar. Vad säger du om det?
Hälsningar
Jan Milld, redaktör"
Denna gång fick vi
svar. Inte från Carlgren själv, men från en annan av hans
anställda. Det löd:
"Hej,
Tack för er förfrågan om intervju med Integrationsverkets
generaldirektör Andreas Carlgren genom träff eller genom mailfrågor.
Jag vill bara klargöra att Andreas Carlgren avböjer att göra
en sådan intervju.
Med vänliga hälsningar
Nenad Duborija
Pressekreterare"
