En värdig dialog
Efter åtta års utgivning av
Blågula Frågor tar vi nu en ettårig paus beträffande
papperstidningen under år 2002. Vår Internet-sida ligger dock
kvar, även om nytt material där läggs ut med glesare intervaller.
Det är åtta erfarenhetsrika år,
som fått bilden att klarna. Vi har att göra med motståndare
som inte bara är mäktiga utan också skrupelfria. De är
uppenbarligen beredda att gå långt i både hyckleri och
avsteg från demokratiska principer.
Det är mänskligt att göra
misstag och alla kan göra fel. Men om verkligheten hunnit göra
de invandringspolitiska misstagen övertydliga och man ändå
framhärdar, ja rentav trappar upp sin svenskfientlighet - då
blir det allvarligt!
Vad Blågula Frågor från
början efterlyst är en värdig dialog, där:
-
envar möts med en grundläggande respekt,
-
båda sidor på jämlika villkor får lägga fram
sina fakta och argument,
-
alla får tillgång till en allsidig information och
-
det finns en ambition att lyssna på varandra, vara konstruktiv och
söka sanningen.
Det är något helt annat än
exempel vi sett i form av den invandringsdebatt som Mohsen
Hakim initierade hösten -98 eller de ABF-föreläsningar
som Kurdo Baksi senare
organiserat.
I det förra fallet var själva
utgångspunkten för debatten att alla invandringskritiker är nazister - en grundbult i strategin för att hindra oss att vinna
gehör.
I det senare fallet framgick av utannonseringen
att mötena riktade sig mot "de onda krafterna i samhället" i samhället, dvs "rasisterna". Det visade sig också
när vi själva gick dit, att föga plats gavs för ett
meningsutbyte. Våra frågor lämnades obesvarade.
Våra erfarenheter rubbar inte vår
demokratiska övertygelse. Hur man än vänder sig handlar det
om att övertyga människor. Det enda realistiska är då
ett fredligt opinionsarbete.
Därmed inte sagt att vi är tvungna
att blunda för insikter om vilka figurer vi har att göra med.
Under inga omständigheter ska vi själva krypa för dem som
gjort sig så förtjänta av anständiga medborgares förakt!
Jan Milld
