image
image
image
image
Blågula FRÅGOR, nr 4/04:

 

Anpassning

De politiskt korrekta finner begreppet "anpassning" stötande, i samband med invandring. Svenskar ska anpassas till "det mångkulturella samhället", där är deras uppfattning klar. Skulle svenskar utvandra till annat land är det också självklart att de har att anpassa sig till det land, dit de kommer.

Däremot blir det, enligt pk-iterna, integritetskränkande och ondskefullt att kräva att de som invandrar till Sverige ska anpassa sig till det svenska samhället.

Begreppet "anpassning" vetter mot två andra begrepp: "assimilering" och "integration". Innebörden av det första är i princip att en invandrare blir svensk, innebörden av det andra är att man förblir invandrare men ändå blir en del av det svenska samhället.

Realistiskt sett kan en person som kommer till Sverige i vuxen ålder aldrig att bli helt svensk. Vederbörande kan bli svensk i sina värderingar och sitt sätt att leva, men kommer i de flesta fall att ha kvar en viss språkaccent och därmed av omgivningen bli uppfattad som invandrare.

Vad det svenska samhället rimligen kan begära är att de som invandrat själva gör vad de kan för att anpassa sig, dvs utbildar sig och försöker klara sin egen försörjning samt lever ett hederligt liv.

Kriteriet på en lyckad anpassning blir framförallt att invandrares barn blir svenskar, dvs själva ser sig som svenskar och av sin omgivning uppfattas som svenskar.

Förutsättningarna för att en anpassning i verkligheten ska kunna ske är i huvudsak två:

A. att invandringen inte blir alltför omfattande under en given tidsperiod

B. att vissa krav ställs på dem som kommit hit, om språkinlärning och eget försörjningsansvar.

I det sjuka samhällsklimat som skapats av de politiskt korrekta inom massmedia och de sju riksdagspartierna blir kultur något fint, värt att värna, med ett undantag - den svenska.

Inget visar tydligare att de sjus tid nu måste vara över!

De företräder inte svenska intressen


ANPASSNING (2)

Egentligen kan ju anpassning betyda också något annat, nämligen att man härmar även dåliga attityder och beteenden som finns i det land, dit man kommer.

Bidragsberoendet och bidragsfusket kan ses som ett sådant. Vårt sociala trygghetsnät tillkom i en situation med en självklar moral om att vilja göra rätt för sig. Dagens unga har inte längre denna moral som en självklarhet.

Så mycket lättare för personer som kommer utifrån att anpassa sig till en utnyttjandekultur. Rent praktiskt har då också ofta större möjligheter att lura systemet. Svenskar har t ex sin identitet given och kan inte leva med dubbla identiteter, de kan inte heller lika lätt bo permanent utomlands.


ANPASSNING (3)

En annan typ av dålig anpassning manifesterades under Sverigedemokraternas Norrlandsturné.

Med övertydlighet framgick där hur personer som en gång invandrat till Sverige - förmodligen förebärande behov av skydd undan förföljelse - sällar sig till ungkommunister och andra extremister, i deras antidemokratiska verksamhet.

I själva verket gick de i täten vad gäller direkt fysiska utfall mot SD.s företrädare under mötena. Därtill uppmuntrade av hetsande svenska massmedia.




image


 
image
 
 
image