Lågintensiv krigföring
Vad är det Sverige nu upplever, om inte
en form av lågintensiv krigföring?
"Gatuvåld är
den vanligaste anledningen till akut sjukhusvård. Det gör utomhusvåldet
till ett kostsamt folkhälsoproblem." Så säger Sören Carlsson på akutmottagningen
vid Södersjukhuset i Stockholm, till tidskriften Socialpolitik 1999.
Carlsson fortsätter: "Våldet
har blivit råare och fegare. Det blir mer vanligt med personer som råkat
ut för flera gärningsmän medan offret oftast är ensam
och lätt berusad. Och det blir vanligare att de som slår använder
vapen."
Gatuvåldet har år från år
ökat i vårt land. Antalet misshandelsfall är nu så stort
att Sverige överträffar New York.
I extremfallen leder misshandel till döden,
som nu senast med James Waite i Sollentuna. I "mildare" fall handlar
det bara om rån och förned-ring. Det etniska mönstret är
därvid tydligt. I Malmö har gärningsmännen i 9 fall av
10 utländsk bakgrund, offren är i 9 fall av 10 etniska svenskar.
Detsamma gäller utomhusvåldtäkter
och gängvåldtäkter, offren är unga svenskor, förövarna
har utländsk bakgrund. Precis som i reguljära krig gäller det
att förnedra fienden. Så vanliga har dessa övergrepp blivit
att kvinnor i Sverige nu känner rädsla för att röra sig
utomhus kvällstid.
En variant är att komma åt unga
svenskar genom att i deras närvaro antasta deras flickor, för att
framkalla en reaktion som kan ge förevändning till en misshandel
- där sedan inga spärrar finns.
I detta mönster av ockupantbeteende ingår
även skolbränder, har ökat i antal under senare år. För
inte länge sedan krossades samtliga fönster i Rosengårdsskolan
i Malmö, till en kostnad av 600.000 kronor. Eller man kastar sten på
bussar. Eller man angriper ambulanspersonal. Eller man ger sig på åldringar.
Offer för våldsbrott orkar sällan
göra någon "affär" av det - politiskt är de
ingen stark grupp, som partitaktiker behöver ta hänsyn till. För
ett parti som vill representera rättvisa och anständiga normer måste
ambitionen ändå vara att ge röst åt dessa svaga och
utsatta grupper.
Under Vietnamkriget på 60- och 70-talen
fanns en stark fredsrörelse i Sverige, med kravet "USA UT UT
VIETNAM".
Nu gäller det oss själva, och parollen
skulle kunna lyda:
"OCKUPANTERNA UT UR SVERIGE!"
ENIGHET
Bakom en sådan paroll bör både
infödda och invandrade svenskar kunna samlas. Med "ockupant"
avses ju bara de utlänningar som ger prov på ett destruktivt och
svenskfientligt beteende.
Huvudparollen skulle därför kunna
kompletteras med en underparoll: "Mot svenskfientlighet och främlingsfientlighet
- tillsammans för trygghet!"
ABSURDISTAN
I takt med situationens tilltagande allvar
accelererar även maktens propaganda i absurditet, även om mönstret
är etablerat.
Redan på 90-talet startades ju "Fem-i-tolv-rörelsen"
mot rasism, på initiativ av pappan till den flicka som mördades
av en somalier.
Minnet av Anna-Lindh-mordet blev också
ihågkommet med en manifestation mot "rasism".
Sak samma efter mordet på en ung svensk
i Salem och nu senast motsvarande i Sollentuna.
Efter några negrers våldtäkt
på en ung svenska i Söderhamn nyligen blev det också oro
i media över risken för "rasism".
Innebörden av detta är ju att övergrepp
mot svenskar inte räknas.
Alla människors lika värde?
