"Det finns sanning och det finns osanning". Så deklarerade huvudpersonen Winston sammanbitet i filmatiseringen av George Orwells roman "1984".

1994 skriver Mona Sahlin på Aftonbladets insändarsida, som svar på tidigare insändare, om förtidspensioneringar.

Smaka på följande formulering: "...uppgiften om att invandrare står för hela ökningen av förtidspensionärer ställer jag mig tveksam till."

Mona Sahlin "ställer sig tveksam".

Vad innebär det?

Tydligen att hon inte håller med.

Men ändå utan att bestrida uppgiften.

Är inte fakta tillgängliga i denna fråga?

Jovisst är de det! De är tillgängliga för envar som är intresserad av att ta reda på dem. Än mindre kan det i hennes position vara något problem att få fram uppgifterna.

(Fakta är att andelen förtidspensionärer år 1975 låg på 4% bland såväl infödda svenskar som invandrare. 1991, alltså sexton år senare, låg andelen kvar på 4% för svenskar - men hade gått upp till nära 11% för invandrare.)

Vad Mona Sahlin anser är uppenbarligen att fakta i sammanhanget är ovidkommande. Det finns inte sanning eller osanning.

Och inte nog med det, i slutet av sin insändare skriver hon: "...det är synd att tveksamma uppgifter om invandrare alltför ofta tas för sanning." Sitt eget ointresse för de faktiska förhållandena vill hon alltså upphöja till norm, för även andra att följa.

SLUTSATS: bry dig inte om vad som är sant eller falskt, glöm verkligheten! Pejla istället in vad som är rätt åsikt, var lyhörd för signalerna uppifrån. Då hamnar du rätt.