image
image
image
image
Blågula FRÅGOR, nr 5/95:

 

Osamband

En annan person som lyckats få utrymme i massmedia är Margareta Grape. Den 5 juli ockuperade hon hela DN:s "debatt"-sida, med ett inlägg om segregationen.

Grapes teser är i sammandrag:

• De sociala problemen i våra invandrartäta förstäder har inget samband med den massinvandring som förekommit. Inga slutsatser behöver därför dras beträffande den fortsatta flyktingpolitiken.

• Ingen massinvandring har för övrigt förekommit. Ja, det finns överhuvudtaget inget väsentligt som skiljer senare års invandring till Sverige från tidigare års invandring.

• När kriminalitet och maffiaverksamhet breder ut sig i områden som Rinkeby m.fl. handlar det om något så fint som att "de fattiga revolterar". Ungefär som när arbetarrörelsen en gång marscherade för rösträtt och åtta timmars arbetsdag.

• Invandrare bär inget ansvar för sin egen situation, på dem får därför inga krav ställas. Ansvaret för alla förekommande problem ligger hos majoritetsbefolkningen, hos infödda svenskar.

En av de konkreta åtgärder som nu krävs är att "fördjupa kampanjer" - uppenbarligen av det slag som civildepartementet nu presterar.

Det finns i princip två vägar att tackla problem.

DEN ENA är att lyfta fram dem, finna deras orsaker och att vidtaga nödvändiga åtgärder.

DEN ANDRA är att helt enkelt förneka problem och samband, att sticka huvet i sanden.

Den senare vägen kan då vara den enklaste och billigaste.

I varje fall kortsiktigt.

 


TNÄVKAB

Nog är det bakvänt - som journalister ofta lägger upp utfrågningar om flyktingpolitik. Ett exempel är när TV4:s "Nyhetsmorgon" den 10 juli skulle fråga ut Anders Sundholm: "Tyckte han inte likadant som Ny Demokrati?"

 


Så fenomenalt obegåvat!

Så anti-intellektuellt!

För vad blir konsekvensen av ett sådant sätta att resonera? Jo, om det visar sig att Vivianne Franzén använder kniv och gaffel när hon äter, då ska vi inte göra det. Om Hitler bekämpade arbetslösheten, då blir det fel att bekämpa arbetslöshet.

Självfallet ska man se till sakfrågan, och försöka självständigt bedöma, utifrån:

A.

Vad är fakta, relevanta fakta?

B.

Vilka värderingar ligger bakom föreslagna åtgärder? I vilkas intresse ligger de?

C.

Vilka konsekvenser får föreslagna åtgärder? Vilka vinner vad, vilka förlorar vad?

 


ANTIRASISM (1)

Ur artikel av Anders Isaksson i Dagens Industri den 7/7 -95:

"...här som i andra sammanhang gäller att extremerna dras till varandra. För vem är egentligen rasist, den traditionelle rasisten som hävdar den egna nationalitetens företräde eller den moderne antirasisten som kräver sin rätt till kvotering och särbehandling just med hänvisning till sitt etniska ursprung?

I sak företräder båda rasistiska attityder, skillnaden är bara att antirasistens inverterade rasism fortfarande omges av det progressivas och rättfärdigas skimmer.

När sociologen José Alberto Diaz skriver att 'kassörskorna på posten saknar synlig invandrarbakgrund" höjer följaktligen ingen på ögonbrynen..."

"Det anses nu för självklart att invandrare förmenas sina rättigheter i arbetslivet och politiken om de inte finns representerade i relation till sin andel av befolkningen, senast demonstrerat i civildepartementetets utredning "Vit makt" och i invandrarpolitiska kommitténs många förslag om olika sorters kvoteringar på arbetsmarknaden.

I motsats till skinheads väcker antirasister inget obehag, de vill ju bara väl, men från varsitt håll underminerar båda den moderna demokratins ideologiska fundament: människans lika rättigheter och lika värde oberoende av ras, kön, yrke och religion.

Fascismens idéer kommer krypande bakvägen, förklädda till respektabel antifascism..."

"Sina fiender kan nog demokratin hantera, men vännerna...?"

 


ANTIRASISM (2)

Statens Invandrarverk har givit ut en bok med namnet "RASISMENS VARP & TRASOR". Det är en antologi och ett bidrag - signerat Åke Sander, fil doktor i praktisk filosofi - får en särskild tyngd, då det dels placerats sist, dels bär samma namn som boken.

Den tes som Åke Sander driver är att begreppet "rasist" ska ges en ny innebörd. Från den hittillsvarande biologiska ska vi övergå till en vidare, kulturell.

Sander sticker inte under stol med syftet. Sander befinner sig tydligen i krigstillstånd - han talar om att ha ett "effektivt politiskt vapen i kampen...".

Och i denna kamp finns en fiende: "...jag anser mig... med vetenskaplig heder i behåll kunna klistra termen 'rasism' på fienden oberoende av i vilken skepnad han/hon uppenbarar sig."

Sander argumenterar uttryckligen för att etikettera denna fiende: "etiketterande av honom som 'rasist' är taktiskt-politiskt viktigt,.."

Sander talar om sin kulturella "rasism" som en "ny rasism".

I en annan av Invandrarverket nyligen utgiven bok används termen "nyrasist" i ytterligare en bemärkelse, nämligen "en person som förnekar förintelsen".

Är då Eva Norström, etnolog och ordförande i Svenska Flyktingrådet, att betrakta som "ny-rasist/kultur-rasist"? I en intervju i BgF, nr 7/94, säger hon:

"- Det är självklart, att i ett komplicerat samhälle blir det ett större arbete för individen att bli integrerad, än i ett enklare samhälle. Om du kan gå direkt ut som jordbruksarbetare, och du talar samma språk som grannbefolkningen - det är skillnad mot när man måste lära sig tusen saker för att klara sig i samhället."

 




image


 
image
 
 
image