En annan person som lyckats få utrymme
i massmedia är Margareta Grape. Den 5 juli ockuperade hon hela DN:s
"debatt"-sida, med ett inlägg om segregationen.
Grapes teser är i sammandrag:
•
De sociala problemen i våra invandrartäta förstäder
har inget samband med den massinvandring som förekommit. Inga slutsatser
behöver därför dras beträffande den fortsatta flyktingpolitiken.
•
Ingen massinvandring har för övrigt förekommit. Ja, det finns
överhuvudtaget inget väsentligt som skiljer senare års invandring
till Sverige från tidigare års invandring.
•
När kriminalitet och maffiaverksamhet breder ut sig i områden
som Rinkeby m.fl. handlar det om något så fint som att "de fattiga revolterar". Ungefär som när arbetarrörelsen en gång
marscherade för rösträtt och åtta timmars arbetsdag.
•
Invandrare bär inget ansvar för sin egen situation, på dem
får därför inga krav ställas. Ansvaret för alla
förekommande problem ligger hos majoritetsbefolkningen, hos infödda
svenskar.
En av de konkreta åtgärder som
nu krävs är att "fördjupa kampanjer" - uppenbarligen
av det slag som civildepartementet nu presterar.
Det finns i princip två vägar
att tackla problem.
DEN ENA är att lyfta fram dem, finna
deras orsaker och att vidtaga nödvändiga åtgärder.
DEN ANDRA är att helt enkelt förneka
problem och samband, att sticka huvet i sanden.
Den senare vägen kan då vara
den enklaste och billigaste.
I varje fall kortsiktigt.
TNÄVKAB
Nog är det bakvänt - som journalister ofta lägger upp utfrågningar om flyktingpolitik.
Ett exempel är när TV4:s "Nyhetsmorgon" den 10 juli
skulle fråga ut Anders Sundholm: "Tyckte han inte likadant som Ny
Demokrati?"
Så fenomenalt obegåvat!
Så anti-intellektuellt!
För vad blir
konsekvensen av ett sådant sätta att resonera? Jo, om det visar sig att Vivianne Franzén använder
kniv och gaffel när hon äter, då ska vi inte göra det.
Om Hitler bekämpade arbetslösheten, då blir det fel att
bekämpa arbetslöshet.
Självfallet ska man se till sakfrågan, och försöka självständigt bedöma,
utifrån:
A.
Vad är fakta, relevanta fakta?
B.
Vilka värderingar ligger bakom
föreslagna åtgärder? I vilkas intresse ligger de?
C.
Vilka konsekvenser får föreslagna
åtgärder? Vilka vinner vad, vilka förlorar vad?
ANTIRASISM (1)
Ur artikel av Anders Isaksson
i Dagens Industri den 7/7 -95:
"...här som
i andra sammanhang gäller att extremerna dras till varandra. För
vem är egentligen rasist, den traditionelle rasisten som hävdar
den egna nationalitetens företräde eller den moderne antirasisten
som kräver sin rätt till kvotering och särbehandling just
med hänvisning till sitt etniska ursprung?
I sak företräder
båda rasistiska attityder, skillnaden är bara att antirasistens
inverterade rasism fortfarande omges av det progressivas och rättfärdigas
skimmer.
När sociologen José
Alberto Diaz skriver att 'kassörskorna på posten saknar synlig
invandrarbakgrund" höjer följaktligen ingen på ögonbrynen..."
"Det anses nu för
självklart att invandrare förmenas sina rättigheter i arbetslivet
och politiken om de inte finns representerade i relation till sin andel
av befolkningen, senast demonstrerat i civildepartementetets utredning "Vit
makt" och i invandrarpolitiska kommitténs många förslag
om olika sorters kvoteringar på arbetsmarknaden.
I motsats till skinheads
väcker antirasister inget obehag, de vill ju bara väl, men från
varsitt håll underminerar båda den moderna demokratins ideologiska
fundament: människans lika rättigheter och lika värde oberoende
av ras, kön, yrke och religion.
Fascismens idéer
kommer krypande bakvägen, förklädda till respektabel antifascism..."
"Sina fiender kan
nog demokratin hantera, men vännerna...?"
ANTIRASISM (2)
Statens Invandrarverk har givit ut en bok
med namnet "RASISMENS VARP & TRASOR". Det är
en antologi och ett bidrag - signerat Åke Sander, fil doktor i praktisk
filosofi - får en särskild tyngd, då det dels placerats
sist, dels bär samma namn som boken.
Den tes som Åke Sander driver är
att begreppet "rasist" ska ges en ny innebörd. Från
den hittillsvarande biologiska ska vi övergå till en vidare,
kulturell.
Sander sticker inte under stol med syftet.
Sander befinner sig tydligen i krigstillstånd - han talar om att ha
ett "effektivt politiskt vapen i kampen...".
Och i denna kamp finns en fiende: "...jag anser mig... med vetenskaplig heder i behåll kunna
klistra termen 'rasism' på fienden oberoende av i vilken skepnad han/hon
uppenbarar sig."
Sander argumenterar uttryckligen för
att etikettera denna fiende: "etiketterande av honom som 'rasist' är taktiskt-politiskt
viktigt,.."
Sander talar om sin kulturella "rasism"
som en "ny rasism".
I en annan av Invandrarverket nyligen utgiven
bok används termen "nyrasist" i ytterligare en bemärkelse,
nämligen "en person som förnekar förintelsen".
Är då Eva Norström, etnolog
och ordförande i Svenska Flyktingrådet, att betrakta som "ny-rasist/kultur-rasist"?
I en intervju i BgF, nr 7/94, säger hon:
"- Det är självklart,
att i ett komplicerat samhälle blir det ett större arbete för
individen att bli integrerad, än i ett enklare samhälle. Om du
kan gå direkt ut som jordbruksarbetare, och du talar samma språk
som grannbefolkningen - det är skillnad mot när man måste
lära sig tusen saker för att klara sig i samhället."
