Var GLAD!
"Sverige är på väg
att bli ett mångkulturellt samhälle och det ska man i Sverige vara
väldigt glad för."
Så uttalade sig justitieminister Laila
Freivalds i en intervju för tidskriften "Invandrare & Minoriteter",
nr 6/95.
Varför vi ska vara så glada svarade
hon aldrig på.
Hon fick inte ens frågan.
Sovjet-manér
Vid fem-i-tolv-manifestationerna den 5/12
runtom i landet fick eleverna på sovjetiskt manér ledigt från
skolan för att ställa sig bakom en bestämd politik.
Skillnaden är dock, att de svenska manifestationerna
riktade sig mot delar av regeringens politik.
Hursomhelst är det fråga om försök
att utnyttja barn som instrument för politiska påtryckningar. Vad
säger barnombudsmannen om detta?
Fostran
På liknande sätt påbjuds
rätt åsikter genom uppsatstävlingar "mot rasism".
Där belönas vinnarna genom långväga flygresor. De får
också sina bidrag publicerade på dagstidningars debattsidor.
Vårt samhälle behöver självständiga
och kritiskt tänkande individer. Det får vi knappast på detta
sätt!
Vad eleverna här får lära
sig är att vara lyhörda för vad den etablerade vuxenvärlden
vill höra. Det är något annat än att förvärva
egna åsikter, att vinna en inre övertygelse!
Birger svarar
Läsare av Blågula
frågor!
Redaktionen har inbjudit
även de som mer eller mindre illa berörda läser skriften att
tala om vad vi anser om den. Jag ska ta tillfället i akt att göra
det.
Blågula frågor
är en skrift med en ton som är både kränkande och förnedrande
och som genom sin ton indirekt uppmanar till rasism och därmed också
till våld och kaos i samhället. Tonen känns igen från
skrifter vars hemvist man kan finna i den delen av extremiströrelser
till höger och vänster som försöker ge ett bedrägligt
sken av att vara seriösa och anständiga genom att inte spela på
de mest vulgära och antiintellektuella strängarna.
Det skrämmande med
dessa skrifter är att en hel del av de siffror och annat som presenteras
är hämtade från verkligheten sam-tidigt som man tiger med
andra fakta, men det mest kännetecknande är tonen. Läs nummer
7 och begrunda de raljanta formuleringarna, de insinuanta dragen, de smått
förlöjligande texterna. Det är möjligt att redaktören
och den ansvarige utgivaren finner tonen smålustig och oförarglig
- men en dykning ner i de idéhistoriska arven visar vad denna typ av
arrogans, förnedring och förlöjligande kan leda till. Begriper
man det inte hos dem som står bakom skriften saknas tillräcklig
tankeförmåga. Begriper man det så spelar man utanför
anständighetens ramar och är inget annat än en förtrupp
för det som alla, även de mest socialt blinda och döva, känner
igen som ren och antiintellektuell rasism.
Visst ska vi ha en debatt
om olika politiska frågor; så också landets flykting- och
invandrarpolitik. Men Blågula frågor verkar inte ta den uppgiften
på allvar. Frågan är vilken uppgift man då har.
Stockholm, den 14 december
1995
Birger Schlaug
språkrör
miljöpartiet de gröna"
Svar till Birger:
Marianne Samuelsson anklagade Blågula
frågor för att ha kommit med felaktiga sakuppgifter. Något
sådant påstår inte Birger Schlaug. Istället anför
han nu att vi "tiger med andra fakta".
Något exempel ger dock inte heller han,
varför det är omöjligt för oss - med bästa vilja
i världen - att bedöma rimligheten i kritiken.
Men Birgers huvudkritik gäller "tonen"
i vår tidskrift. Också här blir det svårt att bedöma
hur mycket vi har anledning att ta till oss, då han inte ger ett enda
exempel.
Särskilt anmärkningsvärt är
hans anklagelser mot oss för att uppmana till våld. Har uttalandet
på baksidan av nr 7 helt undgått honom?! Uttalandet där vi
tar helt avstånd från hoten mot Juan Fonseca m.fl., något
som Fonseca för övrigt ringt oss och tackat för.
En person som noga läst nr 7/95 är
Dane Bergmark, ledamot av partistyrelsen i mp och ansvarig för medlingen
kring den eventuella uteslutningen av Anders Sundholm. Dane fann inte en enda
detalj att anmärka på i nr 7.
Birger Schlaug undrar om Blågula Frågors
uppgift. Den är att motverka okunnighet och fördomar - genom att
ge spridning åt fakta och argument som dåligt kommer fram i massmedia.
Schlaug säger att vi ska ha en debatt
om invandringen, men vad betyder det i praktiken?
Ska det finnas plats i den debatten för
mer än en åsiktsriktning? Hur kritisk får man vara, utan
att drabbas av den schlaugska banbullan?
Birger Schlaug har stränga krav på
oss, vad gäller "tonen", men om hans eget brev skulle bedömas
med samma stränghet, vad skulle då bli omdömet?
J.M.
Överbudsparti
"När det gäller
argumentationen i debatten tycker jag däremot att våra företrädare
ger bilden av mp som ett överbudsparti, oavsett nivån på
flyktingmottagandet, och att de, till skillnad från vad som är
fallet på övriga områden i politiken, helt negligerar den
ekonomiska aspekten.
Ett sådant synsätt
som avspeglas i uttalandet "Svenskarna har råd att ta emot fler flyktingar
så länge som vi har råd att lägga pengar på spel
för 26 miljarder per år" skulle precis lika gärna kunna tillämpas på sjukvårds-,
social- och skolpolitik. Ändå är vi ett antal miljöpartister
runt om i landet som medverkar till nedskärningar i sjukvård, omsorg
och skola, därför att vi måste ta hänsyn till ekonomiska
realiteter, sådana de nu är i det sanslösa ekonomiska system,
som vi, liksom övriga partier, hittills varit oförmögna att
frigöra oss ifrån."
Ur insändare i Miljöpartiets
tidning "Grönsaken", hösten -95.
Avd. knep & knåp:
"TROTS ATT..."
Lade du märke till ledarsticket i förra
numret, om TT:s metod att formulera telegram, när man saknar nyheter?
Man inleder alltså med orden "trots
att", och sedan kombinerar man två fakta-uppgifter. På så
vis kan man själv tillverka nyheter, när man behöver. Samtidigt
kan man få fram en önskad propagandistisk udd.
"Trots att en ny flyktingström
uppstått i Bosnien tvekar regeringen att upphäva visumtvånget".
Blågula FRÅGOR inbjuder nu läsekretsen
att på TT-manér framställa sina egna telegram. De bästa
"nyheterna" hedras genom publicering i kommande nummer.
Så...gnugga nu geniknölarna!
