image
image
image
image
Blågula FRÅGOR, nr 2/96:

 

Vad var det vi sa?

Så kan en stående rubrik lyda i Blågula FRÅGOR.

Denna gång gäller det "borttappade" pass. Vi reagerade för ett år sedan på en notis i Invandrarverkets tidning, om hur vanligt det var att enskilda medborgare förlorade sina svenska pass. Rekordet innehades av en person som hade blivit av med sitt pass ett 10-tal gånger på kort tid. Han hade alltså kunnat få ut nya pass på nytt och på nytt, utan längre väntetid.

Blågula FRÅGOR kontaktade då myndigheter, för att få fram närmare uppgifter kring detta:

• Vilka är det som förlorar sina pass?

• I vilken utsträckning rör det sig om nyblivna svenska medborgare?

• Hur fördelar det sig på olika ursprungsland?

• I vilken utsträckning är det samma individer som återkommer?

• Hur många individer är det som ofta tappar sina pass?

• Hur kan polismyndigheten vara så flat? Finns inga spärrar mot helt uppenbart missbruk?

Den byråkrat vi talade med kunde inte ge besked, lovade tala med sin överordnade. Saken skulle undersökas, och vi skulle få besked senare.

Ingen hörde sedan av sig, och vi orkade inte fullfölja.

Men nu, i februari -96 uttalar sig ett polisbefäl i TV i denna fråga. Det gamla rekordet är tydligen slaget, för han nämner att en enda person inom loppet av elva månader kunnat få ut 14 nya pass!

Så Blågula FRÅGOR:s frågor kvarstår...


Maka dig, svensk!

I tidningen Kommunalarbetaren, facklig tidning för det största LO-förbundet, heter en av kolumnisterna Jenny Morelli. I nr 1/96 skriver hon:

"Sverige skulle ju ha plats för åtminstone tio gånger så många invånare. Åttio miljoner svenskar som får lära sig att ge stjärterum till sin nästa. Svår omställning för oss men vi har nog inget val. Jorden blir knappast större."

Rubriken till dessa unga visdomsord löd:

"MAKA DIG, SVENSK".

Det är också precis vad många svenskar gör. De följer Morellis råd - de flyttar bort från invandrartäta områden.

Segregering i boendet är alltså vad Kommunalarbetaren propagerar för.


Demokrati på undantag

Expressens ledarsida den 9 februari publicerar (utan kommentar) en artikel av Barbro Hedvall.

Hon skriver:

"Det finns alltså frågor där rätt och fel inte avgörs genom rösträkning. Beslutet om Åsele-familjerna är en sådan fråga."

M.a.o: demokrati är nog bra, i många fall. Men i fråga om flyktingpolitik bör demokrati inte tillämpas. Folket tycker ju fel.




image


 
image
 
 
image