Vad är det, som
gjort
José Alberto
Diaz möjlig?
Artikeln av José Alberto Diaz i Aftonbladet
den 2 juni 1997 förtjänar att uppmärksammas. Vad han där
kräver är i korthet yrkesförbud för en stor andel av den
majoritet svenskar som är motståndare till generös flyktingpolitik
och massinvandring:
"Inom den offentliga
makten - anställda på universitet eller inom förvaltning -
sitter personer som har invandrarfientliga attityder och vissa medverkar i
organisationer där rasistiska och främlingsfientliga grupperingar
ingår.
Detta väcker frågor.
Tillspetsat kan frågeställningen formuleras så här:
Får en person som
har invandrarfientliga åsikter, eller rentav är aktiv i rasistiska
organisationer, sitta i en position som innebär arbete med människor
med rötter i andra folkgrupper och kulturer?
Med andra ord: kan man
vara lärare, läkare, domare, socialsekreterare och samtidigt rasist?
Kan man ena dagen sprida flygblad med desinformation i invandrarfrågan
och nästa dag fatta beslut i känsliga asylärenden som rör
vilka som ska få stanna i landet?
Förhoppningsvis svarar
många nej på dessa frågor."
José Alberto Diaz kom en gång
till Sverige som politisk flykting från Chile. Som tack för att
vi räddade honom undan förtryck, förföljelse och kanske
döden vill han nu förtrycka oss svenskar. Precis detta är innebörden av hans krav.
Vi har ju facit nu, beträffande vem som
av etablissemanget räknas som "rasist" och "invandrarfientlig".
Det är envar med kritiska synpunkter på den politik som bedrivits
och bedrivs.
Vi vet också att om en kontrovers uppstår
mellan en svensk och en invandrare och man börjar utbyta kraftuttryck,
då är det bara svensken som kan straffas. Så fungerar lagen
och rättstillämpningen, det visar erfarenheten.
Innebörden av José Alberto Diaz´resonemang
är att detta förtryck av svenskar ska accentueras, genom yrkesförbud.
En majoritet av svenskarna är att betrakta
som "rasister", med Diaz´ måttstock. En stor andel av
de yrkesverksamma har i sina arbeten med andra människor, inklusive invandrare,
att göra. Det gör att hans yrkesförbud potentiellt kan drabba
väldigt många svenskar.
Diaz´ krav reser två frågor:
1. Hur har han förvärvat denna inställning? Hur kan
han själv uppleva den som rättfärdig?
2. Vad gör det möjligt för honom att driva den?
Svaret på den senare frågan ligger
i massmedia. Där ser man till att Diaz inte behöver få offentligt
mothugg. Ett bemötande av Diaz´ artikel har sänts in, men
Aftonbladet vägrar att publicera det.
Motsvarande gällde ett år tidigare,
då Diaz i Dagens Politik hade en artikel som förespråkade
förbud mot "rasistiska" organisationer - utan att ange vilka
organisationer han syftade på eller efter vilka kriterier som en organisation
ska klassas som "rasistisk". Även där avstod debattredaktören
från att ta in något svar.
Diaz har stöd också från
högsta politiska nivå. Han ingår i Leif Blombergs stab av
"sakkunniga" och har ett uppenbart inflytande över socialdemokraternas
tänkande kring "integration".
Utan de svenska redaktörerna
och utan det socialdemokratiska etablissemanget vore José Alberto Diaz
inte möjlig.
