Intervju med Mikael Jansson:

Var står Sverigedemokraterna?

Sverigedemokraterna har - precis som Blågula Frågor - framställts som monster i massmedia. Detta gör oss nyfikna: finns det någon grund för denna negativa bild? Är SD ett högerextremt parti? Eller är det snarare ett mittenparti?

Blågula Frågor har träffat Mikael Jansson, ordförande i Sverigedemokraterna. Intervjuare: Jan Milld.

 

---

Mikael Jansson gör ett sympatiskt och ärligt intryck, inger direkt förtroende.

Han är 32 år, född i Umeå, kommer ur arbetarklassen. Men uppväxt i Örebro, där han nu bor med sin familj. Har teknisk gymnasieutbildning, men arbetar "på golvet" i ett pappersbruk.

1986 gick Mikael med i Centerpartiet, och blev snart andre vice ordförande i Örebrocenterns kommunorganisation:

- Det var lätt att komma fram. Det är få som vill jobba ideellt, och sitta av torra sammanträden. Det är ofta barn till politiker som sitter på olika poster.

Centerpartister är trevliga människor, tycker Mikael Jansson, men beslöt ändå snart att lämna partiet. Det skar sig politiskt, på EU-frågan:

- Centern var ju helt utan EU-analys. Olof Johansson föreställde sig att det i EU-parlamentet skulle komma att finnas en "Sverige-bänk", som skulle hålla samman. Självfallet söker sig svenska socialdemokrater till sina partivänner från andra länder. Detsamma gäller moderater och andra.

SD

1993 gick Mikael Jansson istället med i Sverigedemokraterna. Varför just detta lilla parti, i media dessutom stämplat som extremt?

- Jag hade två kriterier. Det första var det nationella budskapet. Det andra var den demokratiska politiken.

- Hade det inte varit bättre att starta helt på ny kula, och istället bilda ett nytt parti?

För denna tanke har Mikael Jansson, och en krets kring honom, inte varit främmande. Men de gjorde den bedömningen, att också detta parti snart skulle ha blivit stämplat i media.

Även inom Sverigedemokraterna avancerade Mikael snabbt. 1994 invaldes han i partistyrelsen och 1995 var han partiordförande. Det fanns ju ingen större konkurrens, folk stod inte direkt i kö för att ta poster inom SD. Av naturliga skäl - det är inget sätt att göra karriär i samhället.

Tvärtom - den som går med i SD riskerar sitt anseende, kanske rentav förföljelse. Medias stämplande har lett till isolering av partiet, samtidigt som det givit antidemokratiska grupper aktionsutrymme. Detta har skapat en press, vilken medverkat till en hög medlemsomsättning.

En annan orsak till att många lämnat SD har varit inre spänningar och en politisk kursomläggning:

- Vissa har inte hängt med, när vi lämnat det romantiska förstadiet och fått ett mer praktiskt inriktat partiprogram.

Mikael Jansson arbetar uppenbarligen för en förnyelse av partiet. I partiets tidning, "SD-kuriren", har också återspeglats en förändring.

Men så sent som 1994 kunde man i SD-kuriren läsa omdömen om Nelson Mandela som "terrorist". Och nyligen hade SD-kuriren ett temanummer om kommunismen, med uppgifter om 147 miljoner dödade. I denna siffra ingick uppenbarligen även de vietnameser som USA tog livet av under Vietnamkriget.

Frågan är hur långt som den nya SD-ledningen vill gå i förnyelse. Vi ska strax återkomma till detta, först en kort återblick.

KORT "PARTIHISTORIA"

Sverigedemokraterna bildades för mindre än tio år sedan - 1988. Några av grundarna hade tidigare varit verksamma i Sverigepartiet, som från början hette "Bevara Sverige Svenskt" - BSS. Sverigedemokraterna hade till en början ingen klar ledning och många passiviserades. Riksdagsvalet 1991 - med mindre än 5.000 röster på SD - blev en besvikelse.

Sedan kom Anders Klarström som ordförande, och det blev fart på aktiviteten. Trots detta och trots en omfattande mediebevakning gav det inte mycket utdelning. I riksdagsvalet 1994 fick Sverigedemokraterna cirka 14.000 röster. Partiet tog sammanlagt 5 mandat i tre kommuner: Dals Ed (Dalsland), Höör (Skåne) och Ekerö (Stockholm).

JÄMFÖR NY DEMOKRATI

I valet -91 hade SD konkurrens av ett annat parti - Ny Demokrati - som till stor del slogs om samma väljare. Båda kritiserade ju den förda invandringspolitiken. Men samtidigt - och det har kanske inte många haft klart för sig - är det mycket som skiljer sverigedemokrater och nydemokrater.

Nyd hade från början en ledning, så till den grad att det var nästan en enmanshow. Det var Ian Wachtmeister som bestämde det mesta. Efter hans sorti blev det huggsexa om de statliga stödmiljonerna. SD, däremot, har hela tiden byggt på ideellt arbete.

Mikael Jansson:

- Ny Demokratis agerande efter att man åkte ur riksdagen är en skamfläck! Man har spelat bort miljoner, som hade behövts i arbetet för att åter skapa en representation i riksdagen för den här opinionen.

Mikael är övertygad om att de som röstade på nyd mer gjorde det för dess invandringspolitik än för dess SAF-politik.

Nyd förde fram lättsamma och populära paroller. Politik skulle vara lajban och "sunt förnuft" skulle råda. Nyd var populistiskt. Samtidigt var det ett högerparti, som förde SAF-politik.

Skillnaderna mellan sverigedemokrater och nydemokrater går i själva verket på djupet - de är ideologiska. Man är till stor del varandras motpoler. För SD är "ansvar", "plikt" och "idealitet" honnörsord, för nyd är honnörsordet "frihet". Betecknande är också att nyd var för svensk EU-anslutning medan SD var (och är) emot. Här ligger SD närmare Miljöpartiet.

Också på många andra punkter har Sverigedemokraterna grön profil:

o miljömedvetenhet, natur- och djurskydd

o energihushållning och kärnkraftsavveckling

o decentralisering och levande landsbygd

o långsiktighet i jordbruk och skogsbruk, kretsloppstänkande

o minskad sårbarhet och mer nationell självförsörjning.

Kontrasten mellan SD och nyd åskådliggörs i synen på alkoholpolitiken, där nyd profilerade sig som motståndare till förbud och restriktioner. En sådan drogliberalism är SD främmande, även om man inte i sitt partiprogram har någon punkt om alkohol.

Eller tag trafikpolitik, där nyd:s företrädare ständigt klagat, gnölat och gnällt över hastighetsbegränsningar och p-böter. SD:are behöver inte övertygas om sambandet mellan hastighetsgränser och trafikolyckor, mellan parkeringsrestriktioner och framkomlighet för trafiken.

För Mikael Jansson är Sverigedemokraterna inte högerinriktade, än mindre "högerextrema". Han ser SD som ett "nationellt mittenparti".

MITTENPARTI?

Är då SD ett "mittenparti"? Var ska partiet placeras på en höger-vänster-skala?

Exempel på traditionella högerståndpunkter är:

bekännelsen till marknadsekonomi

värnandet om familjen

satsning på det militära försvaret.

Samtidigt talar programmet om blandekonomi. Och en klar sympati lyser igenom för folkhemsidén, med social gemenskap och en trygghet för alla. Som exempel på en uttalad vänsterståndpunkt nämner Mikael Jansson att SD vill förstatliga bankväsendet.

Däremot finns ingen förståelse för löntagarfonder eller någon annan form av samhällsfonder. Det borde ju annars kunna ligga nära tillhands för ett parti som vill värna svenska intressen och ett nationellt handlingsutrymme.

Arbetstillfällen i Sverige vill SD trygga genom en annan mentalitet, en mer patriotisk inställning, hos beslutsfattare i svenska storföretag. Dessutom vill man satsa mer på småföretag.

FÖRÄNDRING PÅ DJUPET?

Sverigedemokraterna har ändå kommit att associeras med extremism. Är inte det i viss mån självförvållat?

Det kan Mikael till en del hålla med om, man har på sina demonstrationer ständigt haft en "svans" av skinnskallar och gaphalsar, som media tacksamt fokuserat på. Nu gäller dock disciplin: en medlem som genom sitt uppträdande vanärar partiet får räkna med att bli utesluten. Till SD-demonstrationer är "svansen" inte välkommen.

Men är det bara det yttre som ändras, gäller förändringen även politiken?

I aktuella nummer av SD-kuriren finns parollen "BEVARA SVERIGE SVENSKT" på framsidan. Vad lägger SD in i den parollen?

Här följer en utläggning från Mikael Jansson, där en del kunde ha kommit från självaste Bengt Westerberg: det finns inget helsvenskt, alla kulturer är ett resultat av växelvisa influenser. Sverige har alltid haft viss invandring.

Kärnpunkten är, menar Mikael, att SD vill bevara nationalstaten. Och medverka till att en svensk kultur överlever:

- Då krävs att större delen av folket känner att den svenska historien är de egna förfädernas historia. Ett folk utan historia har ingen framtid.

Men i ett tidigare nummer av SD-kuriren kan man se paroller som "Nya svenskar? Nej tack!" Där låter det som att SD är mot invandring i allmänhet. Så är det inte, däremot gör man skillnad på invandring från å ena sidan vårt närområde och "den västerländska kulturkretsen", å andra sidan avlägsna länder och främmande kulturer.

Utgångspunkten är att de invandrare som kommer hit ska assimileras och SD ser det som svårare beträffande den senare kategorin. Någon egentlig invandring av denna kategori vill SD inte ha. Asyl ska kunna beviljas en begränsad krets av politiskt aktiva som förföljs, men bara med tillfälliga uppehållstillstånd.

 

- Är invandrare välkomna som medlemmar i Sverigedemokraterna?

- Ja.

- Finns det många?

- Nej.

- Varför är det inte fler?

- De har kanske fått fel bild av partiet.

- Sverigedemokraterna använder ju flitigt den svenska flaggan, kan du förstå om invandrare känner att detta flaggviftande har en udd mot dem?

- Vi tycker inte att den svenska flaggan ska ses som ett tecken på intolerans.

- Men ni använder den nästan som en partisymbol. Är det klokt, ska inte flaggan tillhöra hela det svenska folket?

- Vi har funderat på att ta fram en särskild partifana.

Sverigedemokraterna tar klart avstånd från nazism, från våldsmentalitet och från rasism. Men Mikael Jansson menar att det finns något man missar, om man bara målar nazismen i svart och vitt:

- En av mina söner fick se en sekvens på TV, där Hitler fick blommor. Hans kommentar blev att då kunde han väl inte ha varit så elak. Folk tyckte ju om honom. Detta visar, tycker jag, på skolans misslyckande!

- Nazismen var populär, har man inte förstått det så har man inget förstått om riskerna. Hur kunde Hitler komma fram? Det behöver förklaras!

Kvar hos SD finns fortfarande en vurm för gamla kungar, företrädesvis krigiska sådana.

Kvar finns också antikommunismen. På frågan om vad det är som var så fel med kommunismen svarar SD-ordföranden ungefär som det står i partiprogrammet:

"Sverigedemokraterna avvisar med förakt marxismen, en materialistisk och internationalistisk ideologi med avskaffandet av äganderätt, nation och familj på programmet. De förbrytare som praktiserat ideologin har förorsakat mänskligheten ofattbart lidande... Som ledande nationalistisk organisation ser Sverigedemokraterna det som en viktig målsättning att bekämpa och utmönstra alla tendenser till marxism i det svenska samhället."

Det är alltså inte bristen på pluralism och avsaknanden av yttrandefrihet för meningsmotståndare under kommunismen som SD har reagerat mot.

Ändå är yttrandefriheten en ständigt aktuell fråga för SD, genom dess egna erfarenheter. I programmet, under rubriken "massmedia":

"Svenska folket skall inte behöva utsättas för politisk hjärntvätt eller ensidig propaganda. Det måste finnas utrymme för alternativa åsikter. Enskilda medborgare måste få bättre skydd mot förtal... "

Mikael Jansson:

- Jag ser ner på människor som kastar sten på talare!

BROTT OCH STRAFF

En kontroversiell ståndpunkt är naturligtvis SD:s ställningstagande för dödsstraff. Mikael betonar att det ska tillämpas bara i extremfall. Men i partiprogrammet nämns "oprovocerade mord, seriemord och högförräderi".

- Det är ju förargligt, om man då avrättar fel person! I Ukraina härjade för några år sedan en ovanligt "bestialisk" massmördare. Man fick tag i en misstänkt, dömde honom till döden och avrättade honom. Sedan fick man tag i den verklige mördaren, som också avrättades...

- Jo, beviskraven måste ju här vara mycket höga!

Då uppstår följdfrågan: skulle resultatet av SD:s linje bli att fler starkt misstänkta mördare blir frikända, och då helt slipper straff?

Det vore dock orättvist att i SD:s kriminalpolitik fokusera på bara detta, om än viktiga moment. Det måste, menar Mikael Jansson, finnas ett strafftänkande som innebär att en brottsling ska sona sitt brott. I SD-programmet föreslås möjligheter till straffarbete.

Mikael tror att mycket brister i egenskaperna hos de handläggare från samhället som brottslingarna möter:

- De måste vara mycket tuffa. Samtidigt ska de förstå förbrytaren. Hårdhet måste kombineras med kärlek, en önskan att det ska gå bra.

- Avsaknanden av verkliga straff från samhället tolkas av många kriminella som svaghet. Det väcker bara förakt hos dem.

SD:s program i övrigt, om kriminalpolitik:

"Straffrabatter i form av '2/3 frigivning' bör endast komma ifråga vid mycket gott uppförande eller när utvisning ur riket skall verkställas."

"En person som fått tre chanser att återanpassa sig till ett laglydigt liv men ändå återfaller i grov brottslighet bör spärras in för resten av livet."

"Brottsoffren skall få sina utdömda skadestånd av staten..."

KONTROVERSIELLA STÅNDPUNKTER

Det finns fler känsliga politiska frågor, där SD kommit fram till sina ståndpunkter under vånda, eller där de om inte annat kan provocera många:

Förenta Nationerna

Ett exempel gäller Förenta Nationerna. Sverigedemokraterna vill att Sverige ska lämna FN!

- Vi vill inte ha någon överstatlighet, där vi kan bli nedröstade. Visst måste det ske ett internationellt samarbete för att lösa gemensamma problem, med samarbetet ska ske genom förhandlingar mellan suveräna stater.

- Viktigast är då att vi samarbetar med våra grannländer och övriga länder i Europa.

Sexuellt avvikande

Här markerar SD-programmet åt två håll. Å ena sidan:

"En människa väljer inte sin sexuella läggning. Trakasserier mot sexuellt avvikande är kriminella handlingar... Utlopp för sexuellt avvikande lust må äga rum under förutsättning att ingen blir lidande."

Å andra sidan:

"Förhärligandet av den homosexuella livsstilen ...skapar osunda referensramar för unga människor som håller på att bygga upp sin vuxna identitet. Registrerat partnerskap för homosexuella skall inte tillåtas... Homosexuella par och polygama familjer skall inte få adoptera barn."

Abort

Inom SD finns många abortmotståndare, men också många anhängare av abort. På kongressen debatterades frågan intensivt, men det vägde så jämnt, att man avstod från att ta ställning. I programmet konstateras bara att SD "reagerar mycket negativt på landets höga aborttal".

Mikael anser att abort ibland används istället för preventivmedel, att en stor del av abortbehovet skulle kunnat undvikas om man inte hade förväntningar om att abort skulle vara möjlig. Han uppger att det sker så mycket som 30.000 aborter i Sverige varje år och att var tredje kvinna någon gång i sitt liv haft en abort.

ÖVRIGA FRÅGOR

Ytterligare olika frågor, där SD-programmets ståndpunkter kan vara intressanta:

Lärlingslöner

"Sverigedemokraterna vill införa ett lärlingsystem för att skapa rättvisare löner. Lönen ökar då i takt med erfarenhet och ålder."

Detta tangerar ju Blågula Frågors position i invandrarpolitiken, att nyanlända inte genast ska ha rätt till fulla socialbidrag (det som Expo kallar "apartheid").

Arbetstid

Här är det intressanta just frånvaron av ståndpunkter. I programmet nämns överhuvudtaget inte ordet "arbetstid", inte på ett enda ställe! På direkt fråga uttrycker sig dock Mikael Jansson positivt till en arbetstidsförkortning:

- Det är en viktig reform, men den måste ske i små portioner.

- I yrken där lönekostnadsdelen av produktionskostnaden är låg kan det ske lättare med bibehållen lön, än där lönekostnadsandelen är hög.

Skola

På detta område har Sverigedemokraterna många synpunkter:

"Skolan skall ansvara för tryggheten och ordningen inom skolområdet. För att förhindra mobbing bör rastvakter finnas på varje skola. Samarbetet mellan hem och skola måste förstärkas. Skolans storlek måste begränsas till trivselnivå och klassernas storlek... aldrig över 25. Grundskolan bör planeras så att avståndet mellan hem och skola blir kort."

"...skolan ger alla elever normer och disciplin. Etik och moral skall finnas på skolschemat, så att eleverna lär sig att samarbeta, visa hänsyn, kamratanda och ärlighet."

Samtidigt säger SD-programmet:

"Skolan måste lära ut respekt för andra människors åsikter och uppfattningar. Vidare måste utbildningen stimulera till kritiskt och konstruktivt tänkande. Ensidig politisk propaganda skall ej få utövas."

Ungdom

"... negativa konsekvenser för vårt folk är att våra styrande politiker idag uppvisar en fullständig ovilja och passivitet när det gäller att aktivera ungdomen och förse den med sunda ideal. Det innebär ett ofattbart resursslöseri att utlämna ungdomen åt påverkan från olika destruktiva ungdomskulturer och till att exploateras av kommersiella krafter. Sverigedemokraterna vill uppmuntra organisationer som aktiverar ungdom till frisksportande etc."

Presstöd

"Ett visst presstöd kan vara nödvändigt för att säkerställa allsidighet i åsiktsbildningen. Stora tidningar och massmediakoncerner skall överhuvudtaget inte erhålla presstöd."

Internationell solidaritet

"Högtstående kulturer ger den största u-hjälpen genom att vara eftersträvansvärda exempel och utsändare av goda impulser. Internationell solidaritet, i ordets äkta mening, inkluderar därför också ansvarstagandet för det egna landets stabilitet och ekonomiska funktion. Sverige bör stödja varje folk som kräver självständighet och en egen nation, om en rimlig chans till en livskraftig statsbildning existerar."

LE PEN

Hur ser Sverigedemokraterna på Le Pen och Nationella Fronten i Frankrike? Är det ett broderparti? Mikael Jansson berättar att man haft viss kontakt. Nationella Fronten försöker överhuvudtaget upprätta kontakter med nationella partier i andra europeiska länder.

- Så det är inte komprometterande för Sverigedemokraterna att ha kontakt med Nationella Fronten?

- Nej. Vi står ganska nära.

- Och det är inte komprometterande för Nationella Fronten att ha kontakt med Sverigedemokraterna?

- De ska pröva oss.

- De ställer alltså krav på broderpartier?

- Fronten har tre krav på oss. Det första är att vi håller rent, vi får inte ha skinnskallar på mötena. Det andra är kvalité i vår politik. Det tredje är att vi lyckas prestera något.

VALET 1998

Antag att Sverigedemokraterna i det kommande riksdagsvalet skulle lyckas tiodubbla sitt röstetal, och få 140.000 röster. Det skulle ju i princip kunna tolkas på två olika sätt:

A. De flesta av dessa har röstat för SD och dess program.

B. De flesta av dessa har röstat mot de partier som nu finns i riksdagen. Det handlar om proteströster.

- Om det blir en stor valframgång för SD - hur skulle du tolka det?

- Det skulle jag ta som intäkt för att en opinion som hela tiden funnits äntligen hittat rätt.

 

---

Blågul kommentar

Krossa till varje pris?