---

Ordförandeord

DN skriver den 20/1 att "Lycksele kommun även i år erbjuder sig att ta emot 40-70 flyktingar. Kommunen säger att flyktingarnas situation får styra vilken grupp man tar emot, de senaste åren har det främst varit flyktingar från Irak.

Flyktingmottagandet i Lycksele har blivit en angelägenhet för hela samhället på 13.000 invånare. Ett stort antal frivilligorganisationer är med i både mottagandet och integrationsarbetet som kräver stort engagemang".

Så här skulle det kunna vara i samtliga Sveriges 288 kommuner och så borde det självfallet också vara, nämligen att det skall vara människornas engagemang som avgör hur många flyktingar eller invandrare som Sverige skall ta emot, utöver det antal som vi förbundit oss att ta emot genom internationella avtal.

Om hela Sverige hade följt Lyckseles modell att bara ta emot så många som man klarar av att integrera på ett bra sätt, då hade Sverige varit ett betydligt bättre land att leva i idag. Till gagn för både oss svenskar och de många skötsamma invandrarna.

4,2 procent

Lycksele har idag 4.2 procent utrikes födda invånare. Kanske är detta en rimlig nivå som det svenska samhället klarar av? Kommuner som har tagit emot en stor andel invandrare har i dag stora problem, med arbetslöshet, utanförskap, kriminalitet och en kapsejsad integrationspolitik.

En del påstår att invandrarna är en tillgång för Sverige. Detta är naturligtvis en myt. Om påståendet vore sant skulle samhällen som Rinkeby, Fittja, Rosengård, Hammarkullen, Råsten m.fl vara mönstersamhällen. Men så är det som bekant inte. Många invandrare är naturligtvis en tillgång, men många är också en stor belastning, både ekonomiskt och socialt. Det kan inte någon längre blunda för.

Flera förklaringar

Att det gått så snett har givetvis flera förklaringar. De tre överlägset främsta skälen är:

• att Sverige har tagit emot för många invandrare de senaste 20 åren,

• att frågan inte har kunnat hanteras på ett journalistiskt anständigt sätt av svenska media och

• att det viktiga personliga engagemanget inte har tagits till vara i integrationsprocessen, så som man tydligen gör i Lycksele.

Att man inte behöver köra några kampanjer mot främlingsfientligthet och rasism i Lycksele, har förmodligen en mycket enkel förklaring. I Lycksele har man bara tagit emot så många som man klarar av att integrera på ett bra sätt i samhället.

Att Åsele för några år sedan utsågs till årets flyktingkommun kan också ha sin förklaring i att man tagit emot minst antal flyktingar i hela landet, endast 2,7 procent av Åseleborna är utrikes födda. Till och med Sjöbo, som i media har utpekats som intoleransens högborg, har en större andel utrikes födda än Åsele, nämligen 3.8 procent.

Men siffror och fakta är kanske inte så intressant i sammanhanget. Det handlar ju ändå om människor, som våra journalister brukar säga.

Anders Sundholm