Diskussionen mellan Bryntesson/Bengtsson/Johansson och Mats Bergstrand om DN Debatt är principiellt intressant:

Efter vilka kriterier ska urvalet av debattinlägg göras?

Vilket ansvar har en debattsidesredaktör?

På trions kritik av DN Debatts publicering av ett inlägg från Alonzo/Fonseca svarar Bergstrand, den 13/12:

"Tjänstemännen tycks anse att en debattredaktör själv ska omfatta alla de ståndpunkter som hon eller han väljer att publicera. Det ställer ganska långtgående krav på åsiktsmässig ombytlighet."

Detta är ju en missuppfattning, och en helt onödig sådan! För envar som läser tjänstemännens inlägg, och försöker förstå, är det uppenbart att de menar något annat.

På varje större dagstidnings debattsida - och DN Debatt är där knappast något undantag - inkommer väsentligt fler inlägg än vad man kan bereda utrymme. Det måste därför ske ett urval. De flesta inlägg refuseras, endast ett fåtal sållas fram till publicering.

Om denna sållning inte sker helt slumpmässigt görs den efter vissa kriterier. Man måste förutsätta att de inlägg som redaktören väljer att publicera är inlägg som han finner ha något att tillföra. Det kan vara så att de kan väcka debatt i en viktig fråga, det kan vara så att inlägget rymmer intressanta synpunkter, tillför nya aspekter och är särskilt välskrivet.

Skulle en skribent få in ett inlägg som helt baserar sig falska uppgifter och en felaktig verklighetsbild måste det rimligen ses som ett olycksfall i arbetet. Ett krav på publicerade inlägg måste vara att de når upp till ett minimum av vederhäftighet.

En annan sak är att det rent praktiskt kan vara svårt för en debattredaktör att åstadkomma en sådan faktakontroll. Men om skribenten ifråga är känd för att vara onyanserad och intaga en lättsinnig hållning till sanningen - då borde det vara en varningssignal för redaktören. Ett tydligare exempel än Mikael Alonzo torde här vara svårt att uppbringa. Han har exempelvis hävdat att det inte längre förekommer någon invandring till Sverige av betydelse och att kriminella utlänningar regelmässigt utvisas.

Det inträffade gör Mats Bergstrands agerande tredubbelt anmärkningsvärt:

För det första. Bergstrands sätt att prioritera bland inlägg. Hur kunde han bereda utrymme för ett så undermåligt bidrag som Alonzo/Fonsecas?

Det är få förunnat att få ett inlägg publicerat på DN Debatt, det borde borga för hög kvalitet. En bedrift är att bli publicerad mer än en gång. Juan Fonseca har sedan den 1/1 -95 fått in mer än 15 inlägg. Kan detta förklaras på annat sätt än att Mats Bergstrand öppnat en gräddfil för just honom?

För det andra. I en debatt måste en hedersregel vara att försöka förstå sina motståndare rätt, att inte hänge sig åt medvetna missuppfattningar. Mot denna regel bryter Bergstrand själv, när han istället borde föregå med gott exempel.

För det tredje. Alla kan göra fel, men man måste kunna inse när man gjort fel och erkänna detta. Mats Bergstrand låser sig istället i prestige - återigen ett dåligt föredöme!

Ovanstående vore inte fullt så allvarligt om Mats Bergstrand var vemsomhelst - men det är han ju inte. Han har större inflytande än kanske någon annat redaktör över vilka frågor som ska hamna på den politiska dagordningen, vilka medborgare som ska få yttra sig och vilka åsikter som ska uppfattas som "rumsrena".

Mats Bergstrand är, som debattredaktör på DN, en av Sveriges främsta makthavare. Det är uppenbart att han inte har kapacitet att leva upp till denna viktiga roll.