EU:s sydutvidgning

Var tar det stopp för EU:s geografiska utvidgning?

Inger-Siv Mattsson ställer frågor till regeringen.

Här nedan citeras ur ett brev från 2004.

Nacka den 11 maj 2004

Statsrådsberedningen
Statsminister Göran Persson
Utrikesminister Laila Freivalds

 

Ämne: EU:s sydutvidgning

Jag har i skrivelser - 19 september 2003, 12 november 2003 och 8 februari 2004 - ställt ett antal frågor till statsministern ang EU:s sydutvidgning dvs den s k Barcelonaprocessen utan att få svar på någon av dessa frågor.


1.

Av vilken anledning vägrar regeringen att svara på frågor om EU:s sydutvidgning på andra sidan Medelhavet? Är ämnet alltför känsligt? Varför i så fall?
 
2.

Av vilken anledning har denna sydutvidgning skett under största möjliga tystnad? Regeringen brukar ju vara snabb att skryta med sina internationella eskapader så varför denna tystnad om EU:s associeringsavtal med ett stort antal arabstater? Fruktar de ansvariga folkets raseri om denna EU-utvidgning blir allmänt känd?

Risken är givetvis stor att folket skulle bli rasande om det fick veta att EU tecknat s k associeringsavtal med Algeriet (2002), Egypten (2001 - Sverige var först att ratificera detta avtal ), Israel (2000), Jordanien (2002 - Sverige ratificerade dock avtalet redan 1999!), Libanon (2002), Marocko (2000), PLO för den Palestinska myndigheten (1997/98), Tunisien (1998) och att regering och riksdag ratificerat samtliga avtal.
 
3.

Har massmedia förbjudits att informera om sydutvidgningen? Varför i så fall?
 
4 a.

Eftersom associeringsavtalen uppenbarligen innebär inkörsporten till fullt EU-medlemskap undrar jag när ovanstående länder kommer att söka fullt medlemskap i EU?

Innan Cypern och Malta - och i viss mån Turkiet - blev regelrätta kandidatländer hade ju också dessa associeringsavtal med EU.

4 b.

Har associeringsavtalet med Syrien undertecknats? Har Sverige ratificerat detta? Förhandlingar med Syrien om partnerskap/associeringsavtal pågick ju sommaren 2003 och torde vara avslutade vid det här laget.

4 c.

Vilka är f n - förutom Libyen - kandidatländer till Barcelonaprocessen?

Vad blev resultatet av det informella toppmöte som EU och de nuvarande associeringsstaterna höll i Tunis den 5 dec 2003 och vid vilket "EU sträckte ut en hand till den libyske ledaren Muhammar Khadaffi"?

Hur ställer sig den svenska regeringen till de arabiska kraven på att Libyen skall beviljas medlemskap i Barcelonaprocessen? Har Libyen accepterat EU:s villkor att Libyen skall acceptera Barcelonaprocessen acquis vilket Libyen så sent som 2003-05-21 inte gjort?

Vem representerade Sverige vid mötet i Tunis? Har något associeringsavtal med Libyen undertecknats? I så fall är jag tacksam för en kopia.

4 d.

Hur har det gått med arabstaternas krav på att Mauretanien skall bli fullvärdig medlem i Barcelonaprocessen? Hur ställer sig den svenska regeringen till Mauretaniens medlemskap? Inskränker sig Mauretanien fortfarande till att vara observatör i processen?

4 e.

Hur har det gått med Yemens ansökan våren 2000 om medlemskap i Barcelonaprocessen vilket arabstaterna då motsatte sig? Hur ställer sig den svenska regeringen till Yemens ansökan?
 
5.a.

I bl a associeringsavtalen med Tunisien, Marocko m fl stadgas att "arbetare /i ett EU-land/ med tunisiskt/marockanskt medborgarskap och deras familjemedlemmar skall ha samma sociala förmåner i fråga om sjukdom och graviditet, invaliditet, ålderdom, till efterlevande, vid olycksfall i arbetet, yrkessjukdom, dödsfall, arbetslöshet och familjebidrag. Familjebidrag skall utgå för tunisiska/marockanska familjemedlemmar bosatta i Gemenskapen, och pensioner samt olika former av livräntor fritt kunna överföras till Tunisien/Marocko."

Vad ligger i begreppet "familjemedlemmar"? Omfattas utöver maka/make - eventuellt mer än en maka - och barn även dessas föräldrar? Ingår även andra släktingar i begreppet "familjemedlemmar"? Med tanke på den arabiska familjestrukturen är frågan befogad och kräver ett uttömmande svar.

I avtalet med Jordanien uttrycks rätten till EU-ländernas sociala rättigheter på följande sätt:"Parterna skall upprätta en regelbunden dialog om frågor av gemensamt intresse på det sociala området. Dialogen skall användas för att söka vägar och metoder för ytterligare framsteg i fråga om arbetskraftens rörlighet, lika behandling och social integration för jordanska medborgare och gemenskapsmedborgare som är lagligen bosatta i värdländerna."
 
5. b.

Förekommer det några som helst övergångsbestämmelser för arbetskraftens fria rörlighet från de arabiska partnerländerna? Eller gäller 10-timmars regeln (EG-fördragets artiklar 39-42 och EU-direktivet 1612/68) och övriga regler - t ex rätten till a-kassa efter en dags arbete också för dessa arabiska "EU-medlemmar"? Gäller även regeln att familjen får uppehållstillstånd för minst fem år om en arabisk arbetssökande får arbete i ett EU-land i minst ett år?
 
6.

Hur har det gått med de krav på slopade viseringar till EU-länderna som särskilt Algeriet, Tunisien, Marocko och Egypten drivit i sina respektive associeringsavtal? Hur ställer sig den svenska regeringen till dessa krav?

Ovan nämnda länder hävdar ju att om EU vill ha ökat ekonomiskt, kulturellt och annat utbyte med partnerländerna måste EU underlätta för dem som deltar i ett sådant utbyte att resa in i EU-länderna. Gäller detta krav alla medborgare i partnerländerna? Eller vilka avses?
 
7.

Med hur mycket bidrar Sverige till kostnaderna för arabstaternas associeringsavtal och partnerskap - det s k MEDA-biståndet som för perioden 2000-2006 uppgår till 5,35 miljarder euro?

7 a.

Med hur mycket bidrar Sverige till de summor som - utöver MEDA-biståndet - avsatts för de enskilda program t ex "Samarbetet om rättsliga och inrikes frågor" som ingår i samarbetet? Hur stor är Sveriges andel av det totala biståndet på 12,75 miljarder euro som beviljats för perioden 2000-2006?

7 b.

I The Barcelona Declaration adopted at the Euro-Meditarranean Conference 1995 kan man bl a läsa att "the economic and financial partnership /.../ will be based on * a substantial increase in the European Union’s financial assistance to the partners."

Finns det - enligt regeringens uppfattning - några som helst begränsningar för denna "substantiella ökning av EU:s ekonomiska bistånd" till arabstaterna?
 
8.

Bidrar Sverige till finansieringen av den nya eurotunnel som Spanien och Marocko enats om att bygga? Står Spanien ensam för denna kostnad? Kommer Spanien ensamt att ta ansvar för den ström av främlingar som kommer att utnyttja tågtunneln för att ta sig till Europa?
 
9.

Hur ställer sig den svenska regeringen till arabernas uppfattning att samarbetet är alltför eurocentrerat och till de arabiska kraven på större respekt för och hänsyn till arabiska värderingar och förhållanden?

Vad innebär i klartext denna "respekt och hänsyn till arabiska värderingar och förhållanden"?
 
- - -

Inger-Siv Mattson

 Se vidare:

Barcelonaavtalet

EU - Europeiska Unionen