Blågula frågor - Mona Sahlin

Hur förklara det som sker i Sverige och i andra västländer? Påfallande är hur denna massinvandring och detta kampanjande "mot rasism" inträffar samtidigt och bär samma signatur i så många länder. Vem har intresse av detta mångkulturella projekt? Varifrån kommer initiativet, vilka är det som styr?

En del av förklaringen ligger kanske i det som Lars Adelskogh skriver i denna artikel:

Den 24 till 28 maj kommer Bilderberggruppen att hålla sitt årliga möte, denna gång i vårt kära fädernesland, närmare bestämt på Hotell Stenungsbaden i Stenungsund. Vi har ännu inga uppgifter om vilka som kommer att deltaga, men det brukar vara cirka 120 av gruppens medlemmar och gäster som samlas för att gemensamt dryfta ett antal brännande frågor. Representanter för bankhusen Rothschild och Rockefeller är alltid med, liksom NATOs generalsekreterare, chefen för Världsbanken, ledande industrimän och politiker. Svenska säkra kort brukar vara Percy Barnevik, Marcus Wallenberg och Carl Bildt. På års-mötet 1995, som hölls i schweiziska Bürgenstock, deltog en representant för Sveriges regering, nämligen Ines Uusman, och även kung Carl Gustav. Årsmötet 1996 i Toronto bevistade Mona Sahlin. I årsmötet 1999 i portugisiska Sintra deltog bland andra näringsminister Björn Rosengren, och i det senaste, det år 2000 på Château du Lac utanför Bryssel, deltog handelsminister Leif Pagrotsky.

Möten har hållits så gott som varje år sedan 1954, då det första mötet ägde rum på Hotel Bilderberg i nederländska Oosterbeek. Uppskattningsvis två tusen medlemmar av Europas och Nordamerikas makteliter har deltagit i åtminstone ett möte under de 44 åren. År 1976 hölls inget möte på grund av att ordföranden sedan 1954, prins Bernhard av Nederländerna, befanns inblandad i den stora mutskandalen kring flygplanstillverkaren Lockheed.

Rapporteringen om dessa möten i vanliga massmedier har varit så gott som obefintlig. Större tidningar, tevekanaler etc. verkar förenas i ett kompakt "ointresse" för dessa möten. Det kanske beror på att samma stora massmediers ägare och ledande publicister också deltar i bilderbergmötena. Mötena omgärdas med en stor sekretess och mycket omfattande säkerhetspådrag av militär och polis. Det hotell där man samlas rensas i god tid på alla "obehöriga". Inga utomstående släpps in. Man gör inga uttalanden om handlingsprogram eller dylikt. I den mån man alls har uttalat sig offentligt har man hävdat att gruppen inte fattar några beslut eller ens för protokoll över sammanträdena, och man förnekar att gruppen ens skulle ha en medlemskår. Att detta är idel lögner skall jag genast visa.

Forskaren Robert Eringer kom över ett exemplar av det hemliga protokollet för mötet i franska Barbizon i mars 1955 och för mötet i västtyska Garmisch i september samma år (där för övrigt Dagens Nyheters chefred-aktör Herbert Tingsten deltog). Där står på sidan 30: "Deltagarna i denna konferens får, i ljuset av den konsensus i åsikter som kommer till uttryck under diskusssionerna, föra dessa åsikter vidare till den allmänna opinionen inom sina egna inflytelseområden utan att röja deras källa."

I ett brev till Eringer skrev bilderbergaren sir Paul Chambers, "Jag är förpliktigad att inte avslöja någonting om Bilderberggruppen till någon som inte är medlem av denna grupp. Jag är mycket ledsen att jag inte kan hjälpa er, men jag har fullt klart ingen befogenhet att göra det, och det vore under dessa förhållanden fel att säga någonting till er om Bilderberg."

Man hävdar vidare att gruppen består av "privata medborgare" som inte deltar i mötena i sin "officiella kapacitet". Även detta är en generande lögn, som kan blottläggas med några exempel.

I början av januari 1996 skrev jag ett brev till Sveriges dåvarande statsminister Ingvar Carlsson. Jag framförde kritik mot existensen av sådana organisationer där makt utövas i hemlighet av icke-folkvalda, då dylikt måste strida mot andan och bokstaven i Sveriges grundlag: "All offentlig makt utgår från folket." Jag frågade statsministern rent ut om han deltagit i något av Bilderberggruppens årliga möten.

I sitt svar (daterat 1996-02-16, diarienummer SB96/90) skrev han bland annat: "När det gäller Bilderberggruppen, så har jag inte deltagit i någon av gruppens årliga sammankomster. Jag anser att det är helt i sin ordning och nyttigt att personer på hög nivå inom politik och näringsliv - nationellt och internationellt - då och då kan träffas under informella former och utbyta erfarenheter. Däremot är det givetvis otänkbart för mig som svensk regeringschef att acceptera att jag eller någon företrädare för min regering deltar i någon form av bindande beslutsfattande vid den här typen av möten."

Vad han förteg i sitt brev var att just en "företrädare för hans regering", nämligen Ines Uusmann, i maj 1995 deltog i Bilderberggruppens möte i schweiziska Bürgenstock. TV-Aktuellts Lars Andrén omtalade för mig den 12 augusti 1996 att kommunikationsdepartementet samma dag officiellt bekräftat att statsrådet Uusmann deltog "i Ingvar Carlssons ställe". Mycket riktigt konstaterades senare att inga uppgifter om kommu-nikationsministerns deltagande i mötet fanns på ministerns eget departement. Däremot fanns officiella (men icke offentliga) handlingar i ärendet på statsrådsberedningen, där de enligt journalisten Gunilla Rudling fortfarande är hemligstämplade.

Fråga: hur kan den privata medborg-aren Uusmanns deltagande i en privat sammankomst i ett främmande land bli föremål för hemligstämpling i statsministerns kansli?

I årsmötet 1998 i skotska Turnberry deltog brittiske försvarsministern George Robertson. Han flögs dit i en arméhelikopter. På frågan hur detta kunde förklaras svarade ministerns talesman, "Han fullgjorde ett officiellt uppdrag som försvarsminister och som sådan bekostades hans resa med offentliga medel." (Mail on Sunday, 14 juni 1998, s. 15)

Detta leder oss tillbaka till frågan om Uusmanns deltagande i 1995 års möte, Rosengrens i 1999 års möte och Pagrotskys i förra årets möte. Det kan uteslutas att dessa ledamöter av Sveriges regering bekostade resa och uppehälle med egna medel. Det rörde sig om tre mycket exklusiva hotell, där rummen kostar flera tusen kronor natten, och inte heller förtäringen torde ha varit av det enklare slaget. Blev dessa personer bjudna? Då är det muta. Åkte de på skattemedel? Då måste hemligstämpeln bort.

Man vill få oss att tro att Bilderberggruppen bara är en harmlös diskussionsklubb. Men hemlighetsmakeriet, dubbelspelet, mörkläggningarna, halvsanningarna och de rena lögnerna kring gruppen visar något helt annat.

Bilderberggruppen har ett inflytande, som inte kan betecknas som annat än ofantligt. Här några exempel.

I de tidigare nämnda hemliga protokollen från 1955 står att det var gruppens "gemensamma ansvar" att på kortast möjliga tid komma fram till en tätt sammanknuten europeisk gemensam marknad. Arton månader senare undertecknades Romfördraget, varigenom EEC, föregångaren till EG/EU skapades. Att det var på Bilderbergmötet planen kläcktes, medgav senare den amerikanske ambassadören i Västtyskland George McGhee, som satt i Bilderberg-gruppens styrkommitté. Styrkommit-tén är den näst innersta kärnan av Bilderberggruppen. Den har 39 medlemmar, en från varje viktigare land, och träffas en gång i månaden. Investors Percy Barnevik är "Sveriges man i styrkommittén" ett perverst uttryck, då Bilderberggruppen minst av allt månar om svenska folkets intressen. Möjligen efterträds Barne-vik på posten i år av Carl Bildt.

I maj 1989 uppgav den amerikanska undersökande tidningen Spotlight att bilderbergmötet samma månad på La Toja utanför Spanien hade beslutat att Margaret Thatcher skulle avlägsnas från posten som Storbritanniens premiärminister på grund av hennes "vägran att uppge den brittiska suveräniteten till förmån för den europeiska superstat som skulle börja framträda efter 1992". Det var just vad som senare hände, när hon under pågående ämbetsperiod avlägsnades av sina egna, det brittiska konservativa partiet. Senare sade mrs Thatcher till Spotlight: "Att brännmärkas av Bilderberg tar jag som en hedersbetygelse."

På Bilderberggruppens årsmöte 1991 i tyska Baden-Baden deltog en amerikansk guvernör, som vid den tiden var praktiskt taget okänd utanför sin hemstat. Politiskt eller finansiellt var han ingenting. Mindre än tre månader senare var han nominerad till sitt partis presidentkandidat, och arton månader senare installerades han som USAs president. Jag åsyftar förstås William Jefferson Clinton. Vad har Bill Clinton, Henry Kissinger, Mary Robinson, Gerald Ford och Tony Blair gemensamt?

Svar: De var bilderbergare långt innan de nådde maktens tinnar. Bilderberg är en avskjutningsramp för politikens karriärraketer. De karriärerna blir naturligtvis efter Bilderbergs önskan, eller snarare efter dem som i sin tur styr Bilderberg.

Besättandet av posten som NATOs generalsekreterare förefaller skötas av Bilderberggruppen. Nuvarande inne-havare av ämbetet är den ovan nämnde George Robertson. Han själv liksom hans föregångare Javier Solana, Willy Claes och Manfred Wörner var alla bilderbergare innan de blev utsedda till att leda NATO. Även dansken Uffe Elleman-Jensen, som för några år sedan var en stark kandidat till posten, är en flitig besökare av Bilderberggruppens möten.

Det som ursprungligen presenterades och "såldes" till Europas folk som ett gemensamt frihandelsområde håller nu på att steg för steg förvandlas till en europeisk superstat under den blivande europeiska centralbankens finansdiktatur. Samtidigt skapas två andra EG/EU-liknande handelsblock: ett omfattande Nord- och Sydamerika och ett annat för Stillahavsområdet. Det är väl inte för djärvt att gissa att de är tänkta att gå samma väg. Först var för sig. Sedan sammanslagning till ett enda block. En världsstat, först bemantlad som "bara ett gemensamt frihandelsområde, inget mera". Känner vi igen det beprövade tricket?

Bilderberggruppen är förmodligen den viktigaste organisationen i ett helt nätverk, som arbetar enligt en lång-siktig strategi med målet att införa en världsregering, en världscentralbank och en världsarmé. Tror du att den hägrande världsstaten blir ett slags jättelik, världsomfattande demokrati, där alla folks mänskliga och medborgerliga rättigheter respekteras?

Nej, det tror inte jag heller. Sannolikt blir det en global plantage, där du och jag och alla andra vanliga människor får det ungefär lika trivsamt som daglönarna på en bananfarm i Brasilien.

En av de personer som Expo omnämner i sitt senaste nummer är Lars Adelskogh. Uppenbarligen gillar Expo inte att t ex Bildberggruppen ägnas uppmärksamhet. Varför? En del av svaret ger kanske denna intervju med Lars Adelskogh:

- Varför intresserar du dig för Bilderberggruppen?

LA: - Jag har ju kommit underfund med att det inte är de personer som vi tror styr oss, och som vi har utsett att styra oss, som styr. Utan de tar order från andra, som agerar inom slutna sällskap och dessutom har makten att se till så att media inte uppmärk-sammar denna maktutövning i det fördolda.

- Genom att studera frågan. Det finns ju förvånansvärt mycket dokumenterat om Bilderberggruppen, det finns t ex uttalanden från människor som varit inne i denna verksamhet.

- Det är felaktigt att kalla detta en konspiration, det är i så fall en konspiration i öppen dag. De här individerna tycks vara så säkra på sin enorma makt att de nästan driver gäck med oss, genom att tala om vilka planer de har.

Lars Adelskogh ser det som en maktdemonstration att Bilderberggruppen lägger sitt möte i Sverige samtidigt som Sverige är ordför-andeland i EU och strax före EU-toppmötet i Göteborg och president Bushs besök.

- Motsvarande inträffar nästan varje år. Internationella toppmöten, till exempel G7-möten, hålls veckorna efter Bilderberggruppens årsmöten.

- Det är alldeles tydligt, att de planerar en världsregering, där EU-projektet är ett etappmål. Det är ganska orimligt när de påstår att EU är motkraften mot den ohämmade kapitalismen och odemokratiska globaliseringsprocessen, att denna motkraft skulle kunna vara endast regional, bara för Europa. Den måste till sist bli global. Så att EU är bara ett etappmål mot VU, Världs-Unionen.

- Den kommer i varje fall inte att bli demokratisk. EU är inte intresserat av svenska folkets intressen, då kommer en världsregering att vara det i än mindre utsträckning.

- Vad betyder 9 miljoner svenskar på ett klot med 6 miljarder individer? Man kan bara bestämma att Sverige ska bli sopstation för hela världens atomsopor, med vårt fina urberg.

- Summan skulle bli att vi inte längre är herrar i eget hus. Vi skulle inte själva kunna bestämma över mineraler och naturtillgångar i Sverige?

- Till exempel. Som inom EU. Det är EU som får inflytande över oss, vi får inte inflytande ens över oss själva.

- Hur lång tid kommer det att dröja, innan EU är ersatt av VU och en världsregering?

- Det behöver inte inträffa, det beror ju på vilket motstånd vi bjuder mot den processen.

- Det har anförts som argument att vi behöver en stabil valuta, men euron har faktiskt sjunkit i värde gentemot kronan under den tid den funnits.

- Det var ju framförallt EU-stater som utan krigsförklaring och utan att ha blivit utsatta för aggression angrep Jugoslavien, en suverän stat.

Lars Adelskogh, född 1950 i Stockholm, är kontroversiell. År 1983 flyttade han till Skövde och började 1991 arbeta på en folkhögskola. Efter sex år fick han plötsligt sparken. Det skedde efter att han på Internet lagt ut en text om att oproportionerligt många judar funnits på nyckelpositioner i den process som förde in Sverige i EU.

Därefter har Lars Adelskogh varit redaktör för tidskriften Nexus Nya Tider.