image
image
image
image


Vecka 35/98


Tystandets logik

Ett antal unga anarkister och kommunister försöker nu göra en samhällsinsats genom att resa runt och sabotera torgmöten för Sverigedemokraterna och Det Nya Partiet. Till reportoaren hör både visselkonserter och fysiska angrepp.

Som försvar för sitt handlande anför de att personerna som de försöker tysta har fel åsikter. Vad blir logiken i detta?

FÖR DET FÖRSTA. Det finns ingen åsikt i Sverige, där det inte finns enskilda medborgare eller grupper av medborgare som tycker illa om denna åsikt. Om de unga anarkisterna tar sig denna rätt att tysta meningsmotståndare måste samma rätt tillkomma alla i samhället. Resultatet blir då att ingen åsikt kan komma fram. Det blir tyst.

FÖR DET ANDRA. Anarkisternas aktioner riktar sig inte bara mot dem som tystas. De riktar sig lika mycket mot dem som skulle vilja lyssna och själva bedöma vad som sägs. Lyssna, kanske också för att ställa frågor och resa invändningar.

FÖR DET TREDJE. Anarkisterna måste ha en hög uppfattning om styrkan i argumenten hos SD och (d), och en låg uppfattning om styrkan i sina egna argument. Eftersom de inte vågar låta argument brytas mot argument.

 


Rockad?

Dagens Nyheter gjorde i veckan en översiktlig presentation av 18 småpartier, som inte finns i riksdagen, men som kandiderar dit.

Av dem som tidigare kandiderat är Sverigedemokraterna störst, med nära 14.000 röster i valet -94. Följt av Socialisterna med 7.800, Ny framtid 5.000 och SPI 2.100 röster.

I presentationen placerade DN Sverigedemokraterna politiskt "längst till höger" av alla partierna. Vilka kriterier går man då efter? Vad lägger DN in i begreppet "höger"? Hamnar man "till höger" redan genom att förespråka en minskad invandring?

Sedan länge har massmedia gjort något av en rockad, när det gäller begreppen "höger" och "vänster". Tidigare innebar "vänster" att försöka värna vanliga svenskars, folkets, intressen. Nu sätter man etiketten "höger" på detta.

 


För många partier?

Har Sverige för få eller för många partier i riksdagen? Svaret måste bli både "ja" och "nej"!

Ur två synpunkter är det FÖR MÅNGA:

• Dels försvårar det regeringsbildandet - två partier vore därvid idealet. Då blir det automatiskt majoritet för något regeringsalternativ.

• Dels blir det mer svåröverskådligt för väljarna. Tag TV-debatten om Pengarna & jobben - med en panel på sju partiföreträdare blir det plottrigt och rumphugget. När så många ska yttra sig blir det för litet tid åt envar.

MEN TROTS denna mängd partier är det ur en annan synpunkt för få partier. En bred och central åsiktsfåra - den nationaldemokratiska - finns inte företrädd av något av dessa sju partier. Det skulle därför behövas ytterligare ett parti i riksdagen.

Om samtidigt de sju nuvarande riksdagspartierna slås ihop till ett gemensamt parti (det borde vara möjligt, med tanke på att de i grunden representerar samma strömning) - då kan vi få ett två-partisystem. Ett parti för dem som vill lösa upp en svensk kulturell gemenskap och ett annat parti för dem som vill ha en sådan gemenskap.

 


Oklarheter

Flera oklarheter återfinns på Sverigedemokraternas hemsida på Internet, när det gäller återvandring:

Vilka är det som ska återvandra? Är det alla som kommit till Sverige sedan 1970? Är det alla som kommit från icke-OECD-länder? De "ska tvingas att återvända" står det . Med vilka medel? Ska i något fall undantag beviljas? I så fall: vilka blir kriterierna?

Inga lätta frågor och inga givna svar, men det kunde förtjäna en närmare diskussion.

 


Vilka är terrorister:

1. ANC?

Vidare har SD tillverkat en snygg valinfo-broschyr, "Sverigedemokraterna - ett nationaldemokratiskt mittenparti". Den innehåller mycket som är bra, men där sägs också något mycket anmärkningsvärt: Sverigedemokraterna listar ANC som en "terroristorganisation".

Vad blir logiken i detta?

Den svarta majoriteten i Sydafrika förnekades elementära medborgerliga rättigheter - inga normala kanaler för demokratisk påverkan stod öppna. Skulle de svarta i denna situation inte ha moralisk rätt att göra uppror? Ett frånkännande av deras rätt till en väpnad befrielsekamp blir detsamma som att anse att de skulle finna sig i förtrycket och acceptera apartheid-systemet. Eller hur?

2. PLO?

Också PLO klassar Sverigedemokraterna som en "terroristisk" organisation.

Även om detta skulle kunna sägas om PLO på 70-talet, så gäller det knappast idag. Den terror som nu sker kring Jerusalem emanerar från Israel och Hamas. I den utsträckning som PLO utövar förtryck och våld, riktar det sig mot den egna palestinska befolkningen. Men det är väl inte vad SD syftar på?

Tidigare bedrev PLO en väpnad kamp, men då med samma moraliska rätt som ANC (se ovan) - deras land hade ockuperats. SD tillerkänner oss svenskar rätten att ha, och vid angrepp använda, ett militärt försvar. Då måste den rätten tillkomma även andra folk.

För övrigt kan terror utövas även från luften. Den skada som bomber från flygplan vållar på människor är inte mindre än den som vållas av självmordsbombare. I verkligheten är det Israel som förfogat över den helt överlägsna eldkraften, och landets ledare har aldrig tvekat använda den. Tag bara Beirut 1982, tag massakrerna i flyktinglägren Sabra och Shatila! I praktiken är det Israel som stått för minst 90% av våldet i området.

Sverigedemokraterna har mycket att förtydliga.

 


Fri sjukvård

Riksdagen beslutade för inte länge sedan om fri sjukvård för personer upp till 20 års ålder. Resultaten av detta har nu kunnat märkas, som framgick av TV-nyheterna den 29/8.

I Malmöområdet har antalet barn bland patienterna ökat drastiskt, efter att det blivit gratis. Som resultat av detta hinner sjukvårdspersonalen inte med, och andra blir utan sjukvård. Till dem som får stå tillbaka blir gamla och kroniskt sjuka.

De som här drabbas är alltså svaga grupper, som knappast kan leverera några kraftiga politiska protester.

 


TV-inslaget demonstrerade för övrigt hur olika man kan tolka ett och samma skeende:

Sjukvårdspersonalen ansåg att det till stor del rörde sig om en överkonsumtion, man sökte vård i onödan, innan man ansträngt sig med egenvård i hemmet. När ett barn togs till läkaren passade man på att be läkaren undersöka även övriga barn i familjen (som tydligen ofta var stor).

Ansvarig sjukvårdspolitiker menade istället det rörde sig om eftersatta behov, som tidigare ackumulerats. (Skulle det resonemanget stämma, då kommer antalet läkarbesök från de avgiftsbefriade framöver att avklinga med automatik.) Han såg alltså ingen anledning att ompröva beslutet.

 


Fria mineraler

Ett annat intressant riksdagsbeslut var den nya minerallagen, från början av 90-talet. Som framgick av TV2:s "Reportrarna" i veckan är det fritt fram för utländska bolag att muta in områden i Sverige för malmprospektering. Varken staten eller markägaren får någon andel av vinsten från malmbrytningen. Effekten i form av arbetstillfällen och skatteintäkter är liten - kanske ger det till och med mindre än vad samhällets service till de utländska företagen kostar.

I programmet betecknades den svenska politiken som generös (känns uttrycket igen?) och en australiensare var överväldigad: inget annat land i världen kunde erbjuda något liknande.

 


Vem kan man lita på?

Inför folkomröstningen om svenskt EU-inträde var s-linjen att vi skulle lita på Mona Sahlin och Ingvar Carlsson. De bedömde att inträde som klokt, och de ansåg sig ha kunskaper och omdöme.

När Mona Sahlin i somras framträdde i en stor intervju för ABF-tidningen "Fönstret" var det - som tidningen framställde saken - fråga om "en ny Mona".

Denna nya Mona betonade, att hon inte visste allt och inte hade svar på allt. Därigenom - var väl tanken - skulle hon framstå som mer vanlig, på samma nivå som folk är mest. Just i kraft av sin okunnighet skulle hon nu förtjäna människors förtroende.

Ska okunnighet bli en merit vid kandidering till politiska uppdrag, då signalerar det kanske en hårdnande konkurrens...

Naturligtvis kan ingen kan veta allt och vi har alla våra begränsningar. Strävan måste ändå vara att kunna så mycket som möjligt av väsentligheter - i varje fall för den som ska vara med om att fatta viktiga beslut i en fråga.





image


 
image
 
 
image