Sahlins draksådd
TV-programmet "Uppdrag
granskning" innehöll tisdag 21 september ett inslag som, efter att
ha redigerats för att tjäna ett visst syfte, var så fragmentariskt
att det liknade en skröna. En somalisk familj som vistats i minst 9 år
i Sverige och här fått 6 barn, vägrar sedan tre år att
låta det äldsta barnet gå i skolan. Familjen har levt bakom
nedfällda persienner och flyttat mellan olika platser och myndigheterna
vet inte var familjen finns för närvarande.
Den första frågan
som inställer sig är varför familjen över huvud taget
befinner sig i Sverige när den uppenbarligen inte vill ha med det svenska
samhället att göra. Därnäst inställer sig frågan
hur en åttapersoners familj försörjs utan att myndigheterna
har kunskap om var den befinner sig. Till vilken adress skickas till exempel
barnens barnbidrag? Under så lång tid i Sverige måste väl
kontakter förevarit med både barna- och sjukvården. Hur har
dessa kunnat gå spårlöst förbi?
Programidén var tydligen
att visa hur nonchalant svenska myndigheter tar sig an de problem som uppstår
med utländska familjer. En socialtjänstchef och en utländsk
konsult medverkade och båda sade sig vara chockade av vad de fått
se och höra. Den utländska kvinnan talade om "omvänd rasism",
vad nu det kan vara. Rasism innebär nedvärdering av personer av
annan ras, omvänd så skulle denna nedvärdering alltså
rikta sig emot den egna rastillhörigheten!
Ingen av de medverkande tog
upp frågan om varför svenska myndigheter inte närmar sig utländska
familjer på samma sätt som svenska, vilket ju är kärnpunkten
i det hela. Hade familjen hetat Andersson eller Svensson hade förmodligen
de sociala myndigheterna tagit hand om barnen med hjälp av handräckning
från poliskåren.
Förklaringen kan ligga
i att det sedan ett par decennier har bedrivits en hetsig propaganda emot
de svenskar som har haft någon invändning gällande politiken
för invandringen, vilken har varit massiv under samma tid. Mona Sahlin
och hennes drabanter har arbetat effektivt med att beteckna varje opposition
som grundad på främlingsfiendskap och rasism. De har till och med
lyckats med att göra ett rasbeskrivande ord så negativt laddat
att det inte får användas längre, medan till exempel inuit,
kines, arab eller indian fortfarande tillåts.
Svenskarna har blivit så
tuktade av dessa kampanjer att deras relationer med främmande människor
inte längre fungerar normalt. En svensk törs knappt höja på
ögonbrynen inför en person av utländsk härkomst av rädsla
för att bli betraktad som rasist eller bli åtalad för hets
mot folkgrupp. Att det har blivit så får Mona Sahlin och hennes
medlöpare ta på sig skulden för.
Rädslan för att
bli betraktad som "rasist" har effektivt inympats i det breda folklagret
och verkar nu sprida sig allt högre upp i hierarkin, ända upp till
de tjänstemän som skall arbeta efter våra lagar och paragrafer.
Med all rätt.
Man behöver inte särskilt
mycket fantasi för att föreställa sig de stora, svarta rubrikerna
om poliskåren tillåtits gå in i den somaliska familjens
lägenhet och hämta ut barnen därifrån, så att socialtjänsten
fått en möjlighet att ge barnen en drägligare tillvaro.
Reaktionen från det
politiskt korrekta etablissemanget hade inte låtit vänta på
sig och fått höststormarna att likna milda västanfläktar!
Rose-Marie
Tofte
