Från SR:s webbsida, den 2/2 -06:
"Det började med att danska Jyllands-Posten tryckte bilderna i höstas. Sedan tryckte en norsk tidning teckningarna och nu har också en rad andra tidningar i Europa följt efter, vissa för att markera yttrandefrihetens starka ställning, andra för att visa sina läsare vad debatten handlar om
Protesterna mot teckningarna tog fart på allvar då Saudiarabien kallade hem sin ambassadör från Danmark i slutet av januari. Tv-bilder har visat hur upprörda muslimer, i framförallt palestinska områden, bränt danska och norska flaggor och framfört hot."
Drivande i det senare sammanhanget var valets förlorare, delar av Al Fatah.
"Handeln mellan länder i Mellanöstern och skandinaviska företag har dessutom påverkats. Muslimernas upprördhet, som bland annat uttryckts genom hot, har inte bara riktats mot danskar och norrmän utan också mot svenskar. I Sverige har två av bilderna tidigare publicerats i systertidningarna Expressen, GT och Kvällsposten i anslutning till en debattartikel. Det verkar ändå som om Sverige förväxlats med våra grannländer och hamnat i skottgluggen genom missförstånd."
"Efter att flera andra europeiska tidningar också valt att publicera teckningarna av Muhammed, så riktar sig protesterna också mot flera länder. Fler svenska medier har också valt att filma och fotografera Jyllands-Postens sidor och visa dem, för att publiken ska förstå vad debatten handlar om. "
Det var den 30 september 2005 som Jyllands-Posten publicerade tolv teckningar av profeten Muhammed. Därefter har följande hänt:
"Oktober 2005 polisanmäls tidningen och två av tecknarna mordhotas. Förundersökningen mot Jyllands Posten läggs senare ned.
29 december kritiserar Arabförbundet publiceringen
7 januari förekommer teckningarna i samband med en debattartikel i Expressen, GT och Kvällsposten
10 januari 2006 publiceras några av bilderna i den kristna norska tidningen Magazinet.
18 januari fördömer Islamiska konferensen (OIC) publiceringen i Danmark och Norge. Den 57 nationer starka organisationen uttrycker att der rör sig om "hädande och kränkande karikatyrer av profeten Muhammed och "att de djupt sårar en femtedel av mänskligheten".
20 januari klagar flera muslimska länders ambassadörer hos den danska regeringen.
Den 26 januari kallar Saudiarabien hem sin ambassadör från Danmark. Samtidigt börjar en bojkott av danska produkter som framförallt ställer till problem för dansk-svenska mejerikoncernen Arlas verksamhet på Arabiska halvön.
29 januari kallar Libyen hem sin ambassadör från Danmark. Samma dag sprids flygblad i palestinska områden med hot riktade mot danskar, norrmän och svenskar i områdena.
30 januari ockuperar beväpnade män EU:s kontor i Gaza. I ett fax med hot till svenska konsultatet kräver al-Aqsa-martyrerna att svenskar, danskar och norrmän ska lämna palestinska områden inom 48 timmar. EU:s utrikesministrar fördömer både hoten och bojkotten mot danska varor.
31 januari ursäktar sig Jyllands-Posten till dem som "oavsiktligt kränkts" av bilderna. Samtidigt kritiserar man att tidningen kopplats till andra och betydligt grövre nidbilder som aldrig publicerats i tidningen. Många muslimer uppfattar ursäkten som tvetydig och accepterade den inte.
1 februari publicerar franska tidningen France Soir Muhammed-bilderna, med syftet att försvara yttrandefriheten. Överskriften är "Jo, vi har rätt att karikera Gud!". Chefredaktören får sparken. Också en rad andra tidningar i Europa publicerar dem, bland annat i Holland, Tyskland, Spanien och Italien. Protesterna växer med demonstrationer i Indonesien, Malaysia och Jemen.
2 februari ockuperar beväpnade män EU:s kontor i Gaza. Flygblad sprids med hot om angrepp mot danskar, norrmän och fransmän. Samtidigt varnar Iran för allvarliga konsekvenser för förhållandet mellan EU och den muslimska världen.
3 februari tränger protesterande muslimer in i den danska ambassaden i Jarkarta i Indonesien. Det pakistanska parlamentet protesterar officiellt mot de europeiska tidningar som publicerat bilderna. Norska hjälporganisationer stoppar sitt arbete i Sudan sedan norska hjälparbetare attackerats. Den danske statsministern träffar muslimska länders ambassadörer och den den danske utrikesminister försöker lugna känslor genom att tala i arabisk TV.
4 februari tilltar våldet när den danska beskickningen i Syriens huvudstad Damaskus attackeras av demonstranter och byggnaden, där även de svenska och chilenska ambassaderna är inhysta, sätts delvis i brand. Sverige protesterar officiellt hos den syriska regeringen över det bristande skyddet. USA tar avstånd från bilderna, som inte har publicerats i någon av de större amerikanska medierna.
5 februari går protesterande till attack och bränner ner den danska beskickningen i Beirut i Libanon. Libanons inrikesminister väljer att avgå efter oroligheterna. Det svenska utrikesministeriet avråder svenskar från att resa till Syrien och Libanon. FN manar till lugn och besinning.
6 februari i Afghanistan skjuts tre demonstranter ihjäl i samband med protester mot bildpubliceringen. Danmarks ambassad i Teheran angrips. Protesterna fortsätter i Indonesien, Indien, Jordanien, Egypten och Somalia.
7 februari i Irans huvudstad Teheran kastade upprörda demonstranter sten mot den danska ambassaden. Ett tydligt tecken på att protesterna inte kommer att lägga sig är den tävling som den stora tidningen Hamshahri i Iran har utlyst. Tidningen bjuder in sina läsare att tävla om den "bästa" teckningen om förintelsen.
I Afghanistan skadades sex norska och fyra finska FN-soldater när en folkmassa försökte storma FN-basen i Maimana i norra delen av landet. De uppretade demonstranterna var beväpnade med skjutvapen och handgranater. Afghansk polis sköt mot folkmassan och dödade fyra demonstranter.
Liknande konflikter, enligt TT:
1989: Den brittiske, muslimske författaren Salman Rushdies bok Satansverserna fördöms i en fatwa av Irans högste ledare ayatolla Khomeini. En iransk stiftelse sätter ett pris på författarens huvud.
1994: Taslima Nasrin flyr Bangladesh och hamnar i exil i Sverige, sedan hennes bok Lajja (Skam) förklarats vara hädisk och utmana den allmänna moralen.
1995: Den egyptiske akademikern Nasr Hamid Abu Zayd anklagas för kätteri och en domstol upplöser hans äktenskap. Abu Zayd och hans maka går i exil i Nederländerna.
2002: Isioma Daniel, nigeriansk journalist, skriver i sin tidning This Day att profeten skulle ha gillat skönhetstävlingar. Kravaller mellan muslimer och kristna kräver 200 liv och hon går i landsflykt.
2004: Den nederländske filmaren och samhällsdebattören Theo van Gogh mördas efter en film om våld mot kvinnor i muslimska miljöer. Ayaan Hirsi Ali, Somaliafödd parlamentsledamot som var med om att göra filmen, mordhotas."
Till detta kan fogas hoten mot den svenske frikyrkopastorn Runar Sögaard, efter att denne i en predikan i sin kyrka anspelat på den låga åldern hos en av Muhammeds fruar.
Se vidare:
Fallet Sögaard
Först i västvärlden