Ur FRI INFORMATION:

Under frihetstiden genomdrev Mössorna 1766 en för den tiden mycket liberal tryckfrihetslag, bland de äldsta i världen. Tryckfriheten grundlagsfästes i 1809 års regeringsform. I den nu gällande regeringsformen garanteras de grundläggande fri- och rättigheterna i kapite12, paragraf 1: yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet, religionsfrihet. I paragraferna 13 - 16 begränsas de grundläggande fri- och rättigheterna med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning, enskilds anseende, privatlivets helgd och brottsbekämpning. Dessa begränsningar torde ha folkligt stöd.

Mindre känd är begränsningen av föreningsfriheten avseende sammanslutningar med militär eller liknande verksamhet samt sammanslutningar vilkas verksamhet innebär förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller visst etniskt ursprung.

Demokrati och yttrandefrihet är en omistlig del av vårt värdesystem. För oss har det varit oerhört väsentligt att fritt få debattera och kritisera missförhållanden i samhället. Vårt systems styrka gentemot totalitära och auktoritära regimer har just varit möjligheten att i fri debatt påvisa oegentligheter, som annars skulle ha dolts

Dessvärre är inte yttrandefriheten självklar, när det verkligen gäller. Hela tiden måste den försvaras mot dem som av ett eller annat skäl vill ha en inskränkning .
 
Hot mot yttrande- och organisationsfrihet

Den redan lagfästa begränsningen av föreningsfriheten anses inte tillräcklig av förespråkarna för ökad utomeuropeisk invandring till Sverige med riksdagsmannen och advokaten Hans Göran Franck som en av ledarna. Man vill ha en lagstiftning mot rasistiska organisationer. Under många år har man bedrivit en ihållande kampanj för att få ett förbud mot rasistiska organisationer. Gradvis har man lyckats bryta motståndet från yttrandefrihetens försvarare. Droppen urholkar stenen. De som försvarar yttrandefriheten misstänkliggörs som misstänkta rasister eller rasistiska medlöpare. Det märks tydligt när kritiker mot lagförslaget yttrar sig. Sällan hänvisar man till det principiellt förkastliga med ett förbud utan talar mer om att det är ineffektivt och kan ge martyrgloria åt rasisterna m m.
JK har under hösten presenterat förslag till ny lag med beställt innehåll. Visserligen skall rasistiska organisationer inte förbjudas. Däremot straffbeläggs stöd till sådan organisation, vilket innebär att organisationen i sig inte är olaglig men att medlemskap i organisationen straffbeläggs. Vi skulle följaktligen få lagliga organisationer med förbud att ha medlemmar. En elegant lösning ansåg invandrarministern i riksdagsdebatten. Advokaten Ingemar Folke påtalade i Svenska Dagbladet den 16 december 1991 att den nya lagen mot organiserad rasism skulle göra det straffbart att inhandla en bok med rasistiskt innehåll men bara under förutsättning att läsaren gillade bokens innehåll. Att köpa boken för att informera sig om motbjudande åsikter är däremot tillåtet enligt lagstiftningen om informationsfrihet. Vi skulle följaktligen kunna se fram mot parodiska rättegångar, där åklagare och försvarare skall försöka övertyga domstolen att den åtalade ljuger respektive talar sanning, när han påstår sig ogilla de rasistiska åsikterna i den inhandlade boken.
 
Glidande tolkning av begreppet rasism

Rimligen måste bedömningen av JKs förslag ske utifrån definitionen av ordet rasism. En sådan definition finns redan och utgår från föreställningen att den egna rasen av biologiska skäl skulle vara överlägsen andra raser och därför skulle ha rätt att förtrycka mindervärdiga raser. I den allmänna debatten har begreppet rasism emellertid kommit att omfatta all kritik mot nuvarande massinvandring. Ledande massmediala trendsättare rör sig med begrepp som nyrasism, ekonomisk rasism, kultura-listisk rasism - begrepp som visserligen är obegripliga men frammanar bilden av något lågtstående och avskyvärt.

När väl en lag stiftats har man fått en ny princip etablerad. Sedan är det betydligt lättare att successivt arbeta vidare för en skärpning av praxis, t ex utvidga begreppet rasism till att gälla all kritik mot invandringspolitiken. I praktiken är förbudet mot rasism i grund och botten ett försök att komma åt en för etablissemanget misshaglig kritik av en vettlös immigrationspolitik.
 
Hets mot folkgrupp

I Brottsbalkens kapitel 16, § 8 definieras begreppet hets mot folkgrupp, ett brott som i lindriga fall straffas med böter, annars med fängelse i upp till två år. Hets mot folkgrupp är enligt lagen att i uttalande eller annat meddelande, som sprids, hota eller uttrycka missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse.

Säkert har lagen ett brett folkligt stöd vad avser avståndstagande mot "hot". Däremot råder tveksamhet om vad som avses med "missaktning". Det är tillåtet att i ledare, debattartiklar och insändare kritisera den kristna sekten Livets Ord. Däremot är yttrandefriheten inte lika självklar när det gäller kritik mot den muslimska kulturen och dess yttringar i Sverige.

Tolkningen och tillämpningen av lagen sägs vara strikt idag. Det farliga med lagen är att dess paragrafer i framtiden lätt kan tänjas till att täcka alla former av kritik mot invandringen och det mångkulturella samhällets konsekvenser .
 
Självcensur i media

Våra massmedia tillämpar redan självcensur. Landets chefredaktörer och ansvariga utgivare drivs av tron att verkligheten måste censureras, eftersom svenskarna annars skulle utveckla rasistiska värderingar. Tydligast märks detta i brottsjournalistiken. Brottslingens nationalitet och eventuella uppehållstillstånd avslöjas inte, däremot använder man gärna epitetet svensk. Så t ex skrev kvällstidningarna i månader om den svenska världsstjärnan och elitidrottaren misstänkt för mordbrand. Man avsåg den afrikanske boxaren Patrice Lumumba utan svenskt medborgarskap. Media underlåter oftast att publicera den del av en fällande dom som rör utvisning. Däremot tvekar man inte att namnge svenska brottslingar .

Rikspressen skrev om den 39-årige Lommabon som våldtog och mördade en 9-årig flicka i oktober 1991 och som misstänks för att ett par veckor tidigare ha knivmördat en 20-årig cyklist. Att mördaren är iranier med flyktingstatus nämndes ej. Däremot har exempelvis Svenska Dagbladet upprepade gånger namngett svenskar misstänkta för s k  rasistiska brott.

Under senhösten 1991 hade massmedia utförliga skildringar av mordbranden utanför Norrköping, då en villa i Ljunga brändes ned varvid en svensk kvinna, hennes afrikanske make och deras barn blev hemlösa. Media fördömde enhälligt de rasister, som ansågs vara skyldiga. I pressens årskrönikor togs mordbranden upp som exempel på den ökade rasismen Sverige. När så polisen i mitten av januari 1992 meddelar att helt andramotiv legat till grund för mordbranden - försäkringsbedrägeri misstänks - då tiger media.
 
Fri debatt hindras

På senhösten 1991 har det blivit "inne" att yrka på ökad debatt om invandringen och flyktingpolitiken. Kulturskribenten Jesus Alcalá och folkpartiets partisekreterare Peter Örn debatterar med professor Jörgen Westerståhl om värdet av en fri debatt. Som i andra debatter släpps naturligtvis bara godkända debattörer in på tidningarnas debattsidor. Yrkesdebattörerna glömmer dessutom     (avsiktligt?) att svensk lagstiftning försvårar en debatt om det som svenska folket borde ha rätt att debattera.
EG-motståndare brukar påstå att den svenska kvinnans jämställdhet hotas av Sveriges inträde i EG. Man pekar på den lägre förvärvsintensiteten hos kvinnor i de nuvarande EG-länderna och varnar för en bantning av den offentliga sektorn. Om EG-motståndarna har rätt eller inte, spelar ingen roll. Man har grundlagsskyddad rätt att framföra sina åsikter om EGs förmenta faror för svenska kvinnor .

Den islamska kulturen har en från svenska utgångspunkter djupt förnedrande syn på kvinnan, som i de flesta avseenden betraktas som mindre värd än mannen. Enligt svensk lag får kritik mot islamsk kvinnosyn inte spridas, då kritiken uttrycker missaktning mot viss trosbekännelse. Än är det tillåtet att bilda en förening mot islamsk kvinnosyn. Än är det tillåtet för en sådan förening att ha medlemmar .Däremot får den inte sprida sitt budskap. Om JKs förslag till lag mot rasistiska organisationer vinner riksdagsmajoritetens gillande, kommer föreningen inte ens att tillåtas ha medlemmar och det blir straffbart att köpa dess skrifter.

Svenska folket förutsätts av lagstiftaren stillatigande finna sig i att landet omvandlas till ett s k mångkulturellt samhälle innebärande bl a spridning av den islamska kvinnosynen. Svenska folket har av lagstiftaren förbjudits att kritisera för landet främmande kulturyttringar, åtminstone om dessa kulturyttringar kan hänföras till viss nationalitet, visst etniskt ursprung eller vissa religiösa trosuppfattningar .

Sverige är ett land med censur vad gäller den för landets framtid viktigaste frågan, nämligen svenskarnas rätt att bestämma över det egna landet, den egna kulturen och de egna värderingarna. Den påtvingade marschen in i det s k mångkulturella samhället ackompanjeras av en tilltagande, påtvingad tystnad. Framtidens Sverige blir ett tyst Sverige.