Ur FRI INFORMATION:

Den socialdemokratiske riksdagsmannen Juan Fonseca med dekalen "Sverige är sig inte längre likt - jag är en del av skillnaden" framträder allt som oftast i media med budskap om invandrarnas förträfflighet och svenskarnas allmänna uselhet. Först den 2 januari 1996 - dagen efter det att Jan Guillou påmint om det - berättade emellertid Fonseca om att han våren 1977 varit häktad i fem veckor som misstänkt terrorist.

Chaufför åt Baader Meinhof

Juan Fonseca var nämligen den colombianske chaufför Baader Meinhofligans ledare i Sverige, Norbert Kröcher, anlitade vid sina förberedelser för kidnappingen av Anna-Greta Leijon. SÄPO begärde vid två tillfällen att Fonseca skulle utvisas som terrorist i likhet med de två tyskarna, en chilenska, två mexikaner och en engelsman. Regeringen avslog vid båda tillfällena SÄPOs rekommendation. Enligt Aftonbladet påverkades den för Fonseca lyckliga utgången av bl a Jan Guillous intensiva kampanj i Aftonbladet. Guillou framträdde f ö som vittne i rättegången mot de i terroristaffären inblandade svenskarna.

Regeringen domstol

Med terroristlagen förhåller det sig så att man inte behöver överbevisas om skuld för att utvisas. Även motsatsen gäller - det är inte säkert att man är oskyldig bara därför att man inte blir utvisad. Regeringen är domstol i terroristärenden, domskälen är hemligstämplade. Ingen vet om regeringen dömer rätt eller fel. Att "frikännas" efter en mediakampanj av Jan Guillou är väl inte heller det bästa beviset på oförvitlighet. Några år efter terroristaffären lyckades Guillou propagera fri den ökände skånske gangstern Keith Cederholm, vilket inte ledde till något gott för vare sig samhället eller Cederholm eller - om ryktena talar sanning - den afrikan som 1995 mördades i Klippan.

Demokratiskt renlighetskrav

Juan Fonseca må ha varit skyldig eller oskyldig till anklagelserna om delaktighet i förberedelser till terroraktioner - sanningen, om den finns, får vi inte veta förrän den dag regeringen och SÄPO frisläpper alla dokument. Däremot är det ett oavvisligt demokratiskt renlighetskrav att Fonseca, innan han lät sig väljas till riksdagsman i Sverige, skulle ha berättat om vad som hände 1977,så att de socialdemokratiska väljarna med röstsedeln fått visa förtroende eller brist på förtroende för en av SÄPO terroriststämplad riksdagskandidat. När nu Fonseca valde att tiga, borde SAP i Stockholm ha informerat väljarna.