Ur FRI
INFORMATION:
Storstadskommittén
I sina desperata försök att slingra
sig ur den situation i vilken man försatt landet aviserar politikerna
nya knåp och knep. Modeorden för dagen är "egenmakt"
och "arbetslinjen" som upprepas likt besvärjelser i tron att
de kan lösa alla problem.
Regeringen beslutade den 16 mars 1995 att
ge utredningen (S 1994:03) "Levnadsvillkor i storstadsområden"
nya direktiv (S 1995:35). Karl-Petter Thorwaldsson, riksdagsledamot (s) och
avgången SSU-ordförande, utsågs till ordförande för
kommittén som antog namnet "Storstadskommittén". Storstadskommittén
överlämnade sitt första betänkande i december 1995 (SOU
1995:142).
Storstadskommitténs tre honnörsord
är "samverkan, egenmakt och arbetslinjen". Det handlar om att
minska arbetslösheten, bidragsberoendet och vanmakten i invandrartäta
områden som kommittén fortsättningsvis föredrar att
kalla för "utsatta områden". På så sätt
tror sig kommittén neutralisera begreppet "invandrartät"
genom att svenskar infogas i "utsatta" områden.
Samverkan
Kommittén vill att myndigheterna skall samverka mer med varandra, med organisationer och enskilda för
åtgärder som riktar sig mot "individen", dvs invandrarna.
En övervägande majoritet av remissinstanserna anser dock att sekretesslagstiftningen
är ett hinder.
Socialtjänstkommittén har kommit
på en briljant idé att kringgå sekretesslagen. Man säger
att utgångspunkten alltid bör vara att eftersträva att få
den enskildes samtycke till de kontakter med myndigheter och andra utomstående
som bedöms nödvändiga. Detta kan lösas genom att ett kontrakt
upprättas för varje individ för att underlätta kommunikation
mellan myndigheter. Kontraktet bör bestå av två delar: (1)
en integrationsdel - där den enskilde individen tar aktiv ställning
i sin rehabiliterings- och integrationsprocess. (2) En samtyckesdel - där
den enskilde individen ger en "samtyckesförklaring" till att
olika myndigheter samverkar. På så sätt klarar kommittén
sig undan dagens sekretesskrav samtidigt som man tror sig underlätta
för den enskilde "individen" att ta ansvar för den egna
rehabiliteringen och så småningom bli anställningsbar.
Egenmakt
När det gäller egenmakt säger
kommittén att allt fler i "utsatta områden" upplever
vanmakt och att denna lämpligast bryts med vad man kallar "egenmakt".
Det handlar om att ta makten över den egna vardagen, över boendet,
arbetet, skolan och fritiden. Hur detta skall förverkligas har kommittén
svårare att förklara men lovar att återkomma med en fördjupad
diskussion i ett särskilt delbetänkande sommaren 1996. Jo - ett
exempel finns. Kommittén hänvisar till hyreslagstiftningsutredningens
delbetänkande (SOU 1995:119). Denna utredning föreslår att
det skall vara den enskilde hyresgästen som godkänner renoveringsplaner
för den egna lägenheten, medan en majoritet måste bifalla
planerna för de gemensamma utrymmena. Hur ofta sker renovering av hyreshus?
Ett ansträngt och långsökt exempel på "egenmakt"!
Arbetslinjen
Kommittén ger en summarisk och mycket
dyster bild av arbetslinjen, d v s hur arbetslöshet, förvärvsfrekvens
och förtidspensioner har utvecklats i de "utsatta" områdena.
Kommittén överväger att senare lägga fram två
förslag. Det ena är att helt enkelt avskaffa förtidspensionen,
därför att nuvarande system med sjukbidrag anses tillräckligt.
Vad man uppnår genom att växla från förtidspension till
sjukbidrag, talar inte kommittén om. Fler arbetstillfällen för
"individerna" blir det ju inte. Det andra förslaget är
att ge en sommarlovsgaranti, d v s garantera sommarjobb, för elever i
"utsatta områden" i 8:e och 9:e klasserna i grundskolan samt
i gymnasieskolans årskurs ett.
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) skriver: "utomnordiska
medborgare kommer att mötas av fortsatt stora svårigheter på
arbetsmarknaden varigenom deltagande i arbetslivet blir fortsatt lågt.
Något mindre än hälften av den arbetsföra befolkningen
deltar i arbetslivet för hela gruppen utomnordiska medborgare. Andelen
är ännu lägre för vissa grupper från Asien, Afrika
och Mellanöstern. Denna bild anses bli bestående under prognostiden".
Hur Storstadskommittén kan tala om
en "arbetslinje", är obegripligt. AMS rapporterar ju arbetsmarknadsläget
två gånger årligen och finner möjligheterna för
"utsatta grupper" allt mindre.
Särskilda yttranden
Två särskilda yttranden har lagts
till betänkandet av Karin Pilsäter (fp) och Rune Thorén (s).
Pilsäter anser att "grundbulten för bryta vanmakten är
att ge den enskilde individen möjlighet att förverkliga sina egna
drömmar. Vanmakten måste brytas. Det är integration och innanförskap
som gäller. I sin tur leder det till ett mer multietniskt samhälle
där olika etniska, kulturella, idéburna och andra grupperingar
lever sida vid sida". Vad Pilsäter i realiteten säger är
att all jordens lycksökare som tagit sig till Sverige, skall förverkliga
sina "drömmar" på svenska folkets bekostnad. Pilsäter,
en av fanatikerna i den folkpartistiska invandrarklubben, har dock gripits
av tvivel, när partiets opinionssiffror närmar sig 4%-gränsen.
I folkpartitidningen "NU" säger Pilsäter: "I vår
välmenthet har vi skapat nya problem, inte bara för invandrarna
utan även för andra". Det är troligt att enbart en djupdykning
i opinionssiffrorna kunnat förmå partiet att ifrågasätta
så centrala frågor som invandringspolitiken.
Rune Thorén (s) skriver att det är
dags att överge åttatimmarsdagen till förmån för
sjutimmarsdagen. Det tror han skulle ge jobb till dem som inga har och samtidigt
ökad ledighet för dem som jobbar för mycket.
Sammanfattning
Politikerna försöker med besvärjelser
och utredningar betvinga den invandringskatastrof de hetsats till av änglakören
i tidningar, radio och TV och av lobbygrupper. Nya begrepp myntas för
att kränga sociala ingenjörskonster. Nu gäller "integrering
och innanförskap". Invandrartät kallas "utsatt".
Arbetslösa invandrare erbjuds "individanpassade och anställningsbara
åtgärder".
Samma dag som kommittén lämnade
sitt delbetänkande avgick dess ordförande, Karl-Petter Thorwaldsson,
från sitt uppdrag. Förmodligen kastade han betänkandet på
bordet och sprang sin väg. Ännu en i mängden av meningslösa
utredningar har sett dagens ljus.
|