image
image
image
image

 Ur FRI INFORMATION:


Storstadskommittén

I sina desperata försök att slingra sig ur den situation i vilken man försatt landet aviserar politikerna nya knåp och knep. Modeorden för dagen är "egenmakt" och "arbetslinjen" som upprepas likt besvärjelser i tron att de kan lösa alla problem.

Regeringen beslutade den 16 mars 1995 att ge utredningen (S 1994:03) "Levnadsvillkor i storstadsområden" nya direktiv (S 1995:35). Karl-Petter Thorwaldsson, riksdagsledamot (s) och avgången SSU-ordförande, utsågs till ordförande för kommittén som antog namnet "Storstadskommittén". Storstadskommittén överlämnade sitt första betänkande i december 1995 (SOU 1995:142).

Storstadskommitténs tre honnörsord är "samverkan, egenmakt och arbetslinjen". Det handlar om att minska arbetslösheten, bidragsberoendet och vanmakten i invandrartäta områden som kommittén fortsättningsvis föredrar att kalla för "utsatta områden". På så sätt tror sig kommittén neutralisera begreppet "invandrartät" genom att svenskar infogas i "utsatta" områden.

Samverkan

Kommittén vill att myndigheterna skall samverka mer med varandra, med organisationer och enskilda för åtgärder som riktar sig mot "individen", dvs invandrarna. En övervägande majoritet av remissinstanserna anser dock att sekretesslagstiftningen är ett hinder.

Socialtjänstkommittén har kommit på en briljant idé att kringgå sekretesslagen. Man säger att utgångspunkten alltid bör vara att eftersträva att få den enskildes samtycke till de kontakter med myndigheter och andra utomstående som bedöms nödvändiga. Detta kan lösas genom att ett kontrakt upprättas för varje individ för att underlätta kommunikation mellan myndigheter. Kontraktet bör bestå av två delar: (1) en integrationsdel - där den enskilde individen tar aktiv ställning i sin rehabiliterings- och integrationsprocess. (2) En samtyckesdel - där den enskilde individen ger en "samtyckesförklaring" till att olika myndigheter samverkar. På så sätt klarar kommittén sig undan dagens sekretesskrav samtidigt som man tror sig underlätta för den enskilde "individen" att ta ansvar för den egna rehabiliteringen och så småningom bli anställningsbar.

Egenmakt

När det gäller egenmakt säger kommittén att allt fler i "utsatta områden" upplever vanmakt och att denna lämpligast bryts med vad man kallar "egenmakt". Det handlar om att ta makten över den egna vardagen, över boendet, arbetet, skolan och fritiden. Hur detta skall förverkligas har kommittén svårare att förklara men lovar att återkomma med en fördjupad diskussion i ett särskilt delbetänkande sommaren 1996. Jo - ett exempel finns. Kommittén hänvisar till hyreslagstiftningsutredningens delbetänkande (SOU 1995:119). Denna utredning föreslår att det skall vara den enskilde hyresgästen som godkänner renoveringsplaner för den egna lägenheten, medan en majoritet måste bifalla planerna för de gemensamma utrymmena. Hur ofta sker renovering av hyreshus? Ett ansträngt och långsökt exempel på "egenmakt"!

Arbetslinjen

Kommittén ger en summarisk och mycket dyster bild av arbetslinjen, d v s hur arbetslöshet, förvärvsfrekvens och förtidspensioner har utvecklats i de "utsatta" områdena. Kommittén överväger att senare lägga fram två förslag. Det ena är att helt enkelt avskaffa förtidspensionen, därför att nuvarande system med sjukbidrag anses tillräckligt. Vad man uppnår genom att växla från förtidspension till sjukbidrag, talar inte kommittén om. Fler arbetstillfällen för "individerna" blir det ju inte. Det andra förslaget är att ge en sommarlovsgaranti, d v s garantera sommarjobb, för elever i "utsatta områden" i 8:e och 9:e klasserna i grundskolan samt i gymnasieskolans årskurs ett.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) skriver: "utomnordiska medborgare kommer att mötas av fortsatt stora svårigheter på arbetsmarknaden varigenom deltagande i arbetslivet blir fortsatt lågt. Något mindre än hälften av den arbetsföra befolkningen deltar i arbetslivet för hela gruppen utomnordiska medborgare. Andelen är ännu lägre för vissa grupper från Asien, Afrika och Mellanöstern. Denna bild anses bli bestående under prognostiden".

Hur Storstadskommittén kan tala om en "arbetslinje", är obegripligt. AMS rapporterar ju arbetsmarknadsläget två gånger årligen och finner möjligheterna för "utsatta grupper" allt mindre.

Särskilda yttranden

Två särskilda yttranden har lagts till betänkandet av Karin Pilsäter (fp) och Rune Thorén (s). Pilsäter anser att "grundbulten för bryta vanmakten är att ge den enskilde individen möjlighet att förverkliga sina egna drömmar. Vanmakten måste brytas. Det är integration och innanförskap som gäller. I sin tur leder det till ett mer multietniskt samhälle där olika etniska, kulturella, idéburna och andra grupperingar lever sida vid sida". Vad Pilsäter i realiteten säger är att all jordens lycksökare som tagit sig till Sverige, skall förverkliga sina "drömmar" på svenska folkets bekostnad. Pilsäter, en av fanatikerna i den folkpartistiska invandrarklubben, har dock gripits av tvivel, när partiets opinionssiffror närmar sig 4%-gränsen. I folkpartitidningen "NU" säger Pilsäter: "I vår välmenthet har vi skapat nya problem, inte bara för invandrarna utan även för andra". Det är troligt att enbart en djupdykning i opinionssiffrorna kunnat förmå partiet att ifrågasätta så centrala frågor som invandringspolitiken.

Rune Thorén (s) skriver att det är dags att överge åttatimmarsdagen till förmån för sjutimmarsdagen. Det tror han skulle ge jobb till dem som inga har och samtidigt ökad ledighet för dem som jobbar för mycket.

Sammanfattning

Politikerna försöker med besvärjelser och utredningar betvinga den invandringskatastrof de hetsats till av änglakören i tidningar, radio och TV och av lobbygrupper. Nya begrepp myntas för att kränga sociala ingenjörskonster. Nu gäller "integrering och innanförskap". Invandrartät kallas "utsatt". Arbetslösa invandrare erbjuds "individanpassade och anställningsbara åtgärder".

Samma dag som kommittén lämnade sitt delbetänkande avgick dess ordförande, Karl-Petter Thorwaldsson, från sitt uppdrag. Förmodligen kastade han betänkandet på bordet och sprang sin väg. Ännu en i mängden av meningslösa utredningar har sett dagens ljus.




image


 
image
 
 
image