Ur FRI INFORMATION:

The Geopolitical Drug Dispatch nr 57, juli 1996 informerar om att framställning och distribution av heroin domineras av etniska albaner från Makedonien, där de utgör 25 procent av befolkningen och den serbiska provinsen Kosovo där de är i majoritet med 85 procent. Albanska klaner arbetar med en maffialiknande etik baserad på Leko Dukjdzini, deras hederskodex. Narkotikatrafiken samordnas av albanska politiska kretsar som avkräver de kriminella organisationerna andel av vinsten. Distributörerna åläggs också köpa och leverera vapen. Demokratiska välfärdspartiet i den makedonska staden Tetovo och Kosovos demokratiska union i Pristina samt beväpnade militanta grupper t ex Kosovos befrielsearmé får genom narkotikatrafiken en betydande och bestående finansiering. Exempelvis beräknas albanernas årliga narkotikavinster enbart på den schweiziska marknaden uppgå till nära 33 miljoner US dollar. Etniska albaner från Makedonien och Kosovo har andelar av narkotikamarknaden i Österrike, Tyskland, Ungern, Tjeckien, Polen och Belgien. Fortfarande 1996 har de nästan monopol på den schweiziska marknaden.

Republiken Albanien utövar påtryckningar på Makedonien och Serbien att tillåta sina albanskbebodda territorier självständighet. I den makedonska staden Tetovo har mot den makedoniska regeringens förbud startats ett oberoende albanskt universitet finansierat huvudsakligen med narkotikavinster. I det övriga Makedonien används albanska narkotikaförtjänster för att köpa upp fastigheter, framför allt markområden längs den albanska gränsen.

Makedoniens ekonomiska situation, dess klämda läge mellan Albanien och Serbien och följderna av det grekiska embargot försvårar kampen mot narkotikatrafiken. Men den tilltagande ödeläggelsen av det makedonska samhället förorsakad av det växande drogmiss- bruket, en följd av narkotikatrafiken i landet, kan i det långa loppet komma att tvinga myndigheterna att på allvar bekämpa den organiserade brottsligheten.

Så långt The Geopolitical Drug Dispatch. Som svensk undrar man vad statsminister Carl Bildt 1994 visste om de albanska narkotikaklanerna, när regeringen 1994 genom principbeslut gav ytterligare 20 000 kosovoalbaner uppehållstillstånd i Sverige. Visste han något, vidarebefordrade han det i varje fall inte till svenska folket. Myndigheternas och massmedias intresse av att på egen hand informera var då som nu obefintligt. Tvärtom, efter Birgit Friggebos famösa uttalanden 1992 om tjuvaktiga kosovoalbaner, lät Rikspolisstyrelsen meddela att brottsligheten hos kosovoalbanerna inte alls var anmärkningsvärd.

Sommaren 1996 har avslöjats att bl a invandrarverkets förläggning i Nässjö varit central för kosovoalbansk heroindistribution i Sverige. I juni greps ett par kvinnliga polska kurirer med ett par kg heroin avsedda för kosovoalbanska mottagare vid Nässjöförläggningen. Sommarens många rån mot parkerade husbilar och husvagnar längs västkusten har enligt vad polisen meddelat utförts av en liga med ursprung i det forna Jugoslavien. Nog tycks det som om de kriminella klanerna från Balkan börjar få grepp även om Sverige.

Under sommaren 1996 har direktflyg funnits fyra dagar i veckan mellan Arlanda och Pristina, Kosovo. Enligt Dagens Eko har fullsatta plan transporterat kosovoalbanska "flyktingar" med uppehållstillstånd i Sverige till och från semester i hemlandet.