Ur FRI INFORMATION:

Räknat per invånare har Sverige år efter år tagit emot fler asylsökande och beviljat fler permanenta uppehållstillstånd än något annat land i västvärlden. Få länder torde vara lika generösa, när det gäller bidrag till såväl asylsökande som dem som fått uppehållstillstånd. Flertalet nyinvandrade från länder utanför Väst- och Nordeuropa förblir i ett konstant bidragsberoende. Få, om ens några länder, visar samma generositet som Sverige, när det gäller att snabbt dela ut medborgarskap och att bevilja uppehållstillstånd för anhöriga till den nyinvandrade. I så gott som alla avseenden får de nyinvandrade samma ekonomiska förmåner från socialförsäkringen, kommunal service och sjuk- och tandvård som de medborgare, som i åratal arbetat och betalat skatt.

Som framgår av artikel på sid 24 i detta nummer av Fri Information beräknas att en fjärdedel av danska statens intäkter från inkomstbeskattning av danskarna går till att försörja utlänningar i Danmark. Eftersom Sverige räknat både i absoluta tal och relativt folkmängden tagit emot avsevärt många fler asylsökande och anhöriginvandrare än Danmark, och eftersom svenskt skattetryck är ungefär samma som det danskt, är det rimligt förmoda att mer än 25 procent av svenska folkets samlade inkomstskattemedel används till försörjning av asylsökande och personer från länder utanför EU och EES som de senaste 25 åren fått uppehållstillstånd i Sverige.

Den flitige radio- och TV-lyssnaren och tidningsläsaren torde kunna intyga att det är mycket få av årets 365 dagar, när det inte informeras om hur eländigt invandrarna har det i Sverige. De hotas av rasister, bemöts ogint och aggressivt av vanliga svenskar. Svenskarna vill inte erkänna invandrarnas kompetens utan ger dem de sämsta jobben, om de alls får arbete. Få icke nord- eller västeuropeiska invandrare återfinns i politikens, fackförbundens, de offentliga myndigheternas och näringslivets toppskikt. Att detta skulle bero på att det vanligtvis tar mer än 20 år att arbeta sig upp i toppen, avvisas bestämt som förklaring

De nyinvandrade kräver att själva få bestämma sin bostadsort och att alla ekonomiska förmåner skall följa med vid flyttning mellan olika kommuner. Få vill bo i Norrland eller på landsorten. Flertalet vill till Stockholm, Göteborg eller Malmö, där de bosätter sig tillsammans med släktingar och andra landsmän i invandrartäta förortskommuner. Sedan anklagar de svenskarna för bostads- och skolsegregering av invandrarna.

Elände och gnäll, dagarna i ända. Missnöjet förstärks av de mediakändisar bland invandrarna som ideligen får framträda i radio och TV och på tidningarnas debattsidor med sin hätska kritik av Sverige och svenskarna. Nu senast framträdde den kurdiske journalisten Kurdo Baksi i Kvällsöppet den 29 augusti och hotade med blodbad i Sverige inom 10 - 15 år, om inte invandrarna omgående får mer inflytande och makt.

Det är svårt att erinra sig att man någonsin har sett eller hört en s k flykting anländ till Sverige under de senaste 25 åren uttrycka någon form av tacksamhet mot det svenska folket, som tvingats avstå så mycket ekonomiskt och förlorat så mycket trygghet och annan livskvalitet till följd av massinvandringen.

Den ständiga frågan man ställer sig är: Varför flyttar de inte tillbaka till Turkiet, Chile, Uruguay, Somalia, Ghana, Pakistan, Irak, Iran - alla de länder som tydligen är så mycket mer generösa än Sverige?