Ur FRI INFORMATION:

Fri Information om Invandringen                                            1996-09-04

Box 494

11479 Stockholm

Justitiedepartementet

Förbud mot rasistiska symboler - yttrande över utredningen Ds 1996:33

Av olika larmrapporter har under senare tid framgått att den svenska polisen har allt svårare att klara av den ökande brottsligheten. Det har t ex  framkommit att människor avvisas från att lämna polisanmälan, att minst hälften av alla anmälda brott avskrivs utan åtgärd, t ex  vandalisering, cykelstölder, bilinbrott, att endast åtta procent av samtliga anmälda inbrott klaras upp, att endast 67 procent av alla mord löses, att minst 170 ouppklarade mord ägt rum i Sverige som ännu inte preskriberats ( statistik hösten 1995). Tidningen Aftonbladet utnämnde i juni 1996 svenska polisen till Europas näst sämsta.

   Att under dessa förhållanden kriminalisera beteenden som hittills varit tillåtna och som en majoritet av svenska folket torde vara ganska likgiltiga inför, verkar mindre väl betänkt. Är det verkligen utredarens mening att polisen skall ägna sig åt att jaga förment rasistiska symboler i stället för tjuvar och mördare?

I TV-intervju under våren 1996 förklarade justitieministern att de symboler som skulle komma att föreslås förbjudas skulle definieras mycket klart. Så har verkligen inte skett i föreliggande utredning.

Hakkorset är visserligen en uråldrig symbol som återfinns i olika kulturer i alla världsdelar. I Sverige finns den bl a  på vissa runstenar. Efter 1930-talet har hakkorset onekligen kommit att uppfattas som en symbol för nazismen. En övervägande majoritet av svenska folket skulle säkerligen aldrig vilja befatta sig med hakkors som prydnad eller kännetecken. Resterande är så få att de kan negligeras. För varje år finns allt färre överlevande från nazitidens terror. Om de som nu är i livet stått ut med att se hakkors av och till i de drygt 50 år som gått sedan nazismen krossades, är det väl rimligt att anse att de säkert klarar av det ytterligare ett antal år.

I övrigt är utredningen precis så vag som man hade anledning frukta. Att diskutera militära kamouflagekläder och svenska flaggan i samband med rasistiska symboler förvånar storligen.

Utredningen refererar (sid 19) Uppsala tingsrätts dom mot en yngling som burit en jacka med ett märke med örn och hakkors, ett märke med dödskalle och bokstäverna B och H, en knapp med ett keltiskt kors, ett märke med texten "Blood Honour" samt ett märke med Triskelonsymbolen och texten "White race our pride". Utredningen skriver:"Beträffande övriga märken ( dvs förutom hakkorset) anförde tingsrätten att dessa var ägnade att uttrycka förakt också för olika invandrargrupper i Sverige i dag, främst icke-nordiska invandrare, samt att märkena också torde uppfattas så av en bred allmänhet." Man häpnar. Skulle "en bred allmänhet" uppfatta örnar och keltiska kors som uttryck för invandrarfientlighet?

Utredningen kommer även med mycket osakkunniga påståenden om diverse symboler. Så är t ex  solkorset en mycket gammal symbol för soldyrkan och återfinns på ett stort antal hällristningar från bronsåldern i vårt land. Ett besök i Bohuslän rekommenderas, eller - närmare Stockholm - Boglösa söder om Enköping.

  Det vill synas som om utredningen varit så angelägen att förbjuda allt som tros kunna uppfattas som anstötligt av olika invandrare att man helt glömt bort vårt kulturarv. Vill man inrikta sig på symboler som väcker anstöt hos många, borde man i första hand inrikta sig på muslimsk hijab, chadora och andra kvinnokläder uttryckande ett djupt kvinnoförakt.

Det rekommenderas att DS 1996:33 förpassas dit där den hör hemma - i papperskorgen. Den torde vara till glädje för en enda grupp i Sverige, landets heraldiska experter, som torde kunna se fram mot åtskilliga expertuppdrag i våra domstolar, om utredningens lagförslag förverkligas.

Eva Bergqvist

vice ordförande i Föreningen Fri Information om Invandringen