Ur FRI
INFORMATION:
Politiska brott kartlagda
av politisk polis
Inte en vecka passerar utan att TV, radio
och de rikstäckande tidningarna berättar om förundersökningar,
åtal och domar gällande brottet hets mot folkgrupp. I samtliga
fall har de misstänkta eller dömda brottslingarna varit etniska
svenskar eller finnar. Inte i ett enda fall har en icke-nordisk invandrare
misstänkts eller dömts för rasistiska brott ( däremot
har det förekommit när det gäller gästande skinheads,
här som turister). Är det inte märkligt? Kan det möjligen
vara en genetisk defekt hos nordborna som yttrar sig i rasism men som aldrig
någonsin drabbar araber, asiater, latinamerikaner, jugoslaver, svarta
och judar av olika nationaliteter? En amerikansk-judisk forskare, Daniel Goldhagen,
har ju i en vetenskaplig avhandling hävdat att tyskarna har antisemitismen
medfödd. Man undrar om "antirasisterna" börjat ansluta
sig till de rasbiologiska uppfattningar de tidigare tagit avstånd ifrån.
Rasism och icke rasism
Naturligtvis finns inga biologiska, genetiska
eller etniska skillnader vad gäller rasism. I stället rör det
sig om politiska tolkningsfrågor. När ett gäng unga invandrare
skriker "äckliga svenska horor" efter förbipasserande
svenska flickor påstås det inte vara rasism. Brottslig
rasism är det däremot, om flickorna skulle svara med "håll
käften, svartskallar". Det är den lyhörda, politiskt korrekta
tolkning polis, åklagare och domare gör av begreppen hets mot folkgrupp
och rasism.
Att en sjuttonårig svensk burit armbindel
med dödskallemärke eller odalruna är hets mot folkgrupp och
rapporteras ivrigt av rikstäckande tidningar och etermedia. När
ett gäng invandrarungdomar slår ner och rånar en tolvårig
svensk, knuffar omkull en åldrig svensk kvinna för att ta hennes
handväska eller hotar med kniv i krogkön, rapporteras det på
sin höjd med några rader i lokaltidningen. Det är nämligen
inte rasistiska brott, trots att gärningsmännen ibland noggrant
förklarar att de aldrig skulle ge sig på en invandrare i samma
belägenhet.
Expos kalendarium norm
I den "antirasistiska" tidningen
Expos kalendarium för rasistiska brott saknas för Stockholmsområdet
helt den 20 oktober 1996. Det var den kväll då tre unga svenska
män helt oprovocerat misshandlades svårt av sex invandrare i centrala
Stockholm. Ett av offren vårdas fortfarande på sjukhus med obotliga
hjärnskador. Motiv till misshandeln: "jävla svennar".
Hade i stället de tre svenskarna misshandlat de sex invandrarna hade
Expo slagit upp det stort.
Expos enögda rapportering stöds
av poliser
Det kan tyckas likgiltigt vad Expo tycker
och skriver. Men så är det inte. Tidningen Expos skriverier stöds
av de två "ungdomspoliserna" Ola Thunberg och Mikael Lund,
som grundat föreningen Poliser mot rasism och också författat
de rapporter om ungdomsvåld i Stockholm som uppmärksammats i massmedia.
Thunberg och Lund influeras av Expos ensidiga bevakning, svenskt våld
mot invandrare är rasistiskt brott, skall utredas omgående och
bestraffas hårt. Invandrarvåld mot invandrare eller svenskar är
på sin höjd vanlig kriminalitet, som ju polisen sällan har
resurser att utreda. I flertalet misshandelsfall grips aldrig någon
gärningsman. Endast två tredjedelar av alla mord klaras upp.
Hittills är det rasistiska, d v s svenska
brott, som stort dominerat nyhetsförmedlingen även om invandrarungdomen
står för ungefär 80 procent av gatuvåldet i de större
städerna.
Politiska brott
Nu har polisen emellertid gått ett steg
längre. Man talar om politiska brott.
Sydsvenska Dagbladet rapporterade den 22 februari
att Säpo kartlagt de politiska brotten i Sverige. De uppgår till
ungefär 1000 per år. Till politiska brott räknas bl a attentat
utförda av miljövänner (Dennisleden, Öresundsbron mm),
djurvänner (aktioner mot pälshandlare, försöksdjurslaboratorier
mm), veganer (attacker mot slakterier, mejerier mm) och attentaten mot JAS-projektet
och Shellstationer. Enligt Säpo räknar man även in attentat
mot skinheads utförda av militanta invandrargrupper! Ändå
påstår chefen för Säpos författningsskyddsrotel,
kommissarie Torbjörn Ekblom att de högerextremistiska och främlingsfientliga
brotten dominerar stort. Ungefär 800 av 1000 "politiska" brott
om året begås av "högerextremister och andra främlingsfientliga
människor mot invandrare". Sydsvenskan rapporterar vidare: "Här
finns hela skalan av brott. Från mycket allvarliga som knivmordet på
Patric Nadji i Klippan till den berusade kunden som slår taxichauffören
på käften och kallar honom "svartskalle".
De politiska brotten skulle ha varit ännu
fler om inte domstolarna vägrat att döma för hets mot folkgrupp,
när en symbolklädd yngling endast vistats bland en mindre grupp
likasinnade. Det är emellertid bara en tidsfråga, när även
privatlivet blir föremål för granskning avseende eventuella
rasistiska brott. Djupt upprörd skrev Expressens Ulrika Milles den 1
mars och klagade på Göta Hovrätts friande dom mot bäraren
av en förment rasistisk armbindel i mindre, slutet sällskap. Moralen
kan aldrig vara en privatsak enligt Expressen, varför svenskarna väl
snart kan vänta sig hembesök från rättänkande poliser.
Politiska brott - typiska för diktaturer
"Politisk polis" och "politiska
brott" associerar närmast till diktaturer. Man tänker på
Tjekan, KGB och Gestapo. Torbjörn Ekblom på Författningsskyddet
är förvisso ingen Feliks Dzerzinskij, Beria, Andropov, Heydrich
eller Himmler. Utvecklingen är emellertid oroande och ytterligare ett
bevis på att det mångkulturella samhällsexperimentet kväver
yttrande- och åsiktsfriheten, precis som det en gång började
i diktaturerna.
Naturligtvis gäller det att rekrytera
människor med rätt ursprung och politiskt korrekta åsikter
till en politisk polis. Det är ett tecken i tiden, när tidningen
Svensk Polis i nr 2, 1997 skriver om det nya Bernadottegymnasiet, som skall
utbilda i första hand invandrarungdom till s k uniformsyrken inom polis
och försvar.
Även Grönköping
I Fri Information nr 6, 1996 rapporterade
vi om polisens nya "antirasismkampanj" och strävan att rekrytera
fler invandrare. Även Grönköpings diskrimineringskommitté
inriktar sig på polisen. I januarinumret av Grönköpings Veckoblad
berättas att man främst prioriterar s k dimensionsstörda sökande
till polisbefattningar, varför korta poliser oavsett meriter får
företräde framför långa.
|