Ur FRI INFORMATION:

I Fri Information nr 3, 1997 fortsatte en av våra prenumeranter sin berättelse om upplevelser i Sudettyskland 1945, då han var 18 år. Hans berättelser fortsätter här

Schlackenwerth!

En påminnelse om förnedringen, som vi överlevande sudettyskar helst ville glömma, om vi bara kunde.

Sudettyskar flydde från öst och söder för att undkomma det brutala våldet, förnedringen och för att nå västgränsen mot Tyskland - friheten. Skräcken i deras ansikten berättar att de hade utsatts för obeskrivlig grymhet i sina byar och städer.

Schlackenwerth var inte det enda skoningslösa avrättningslägret. Runtom i Sudettyskland och även i Böhmen fanns avrättningsplatser, där oskyldiga sudettys-kar avrättades med obeskrivlig råhet

Böhmisch-Leipa (nr 68). Ett skräckens förintelseläger!

Hemvändande sudettyska soldater, däribland många sårade, piskades till detta läger. De kastades påklädda i en branddamm. Varje försök att ta sig upp från vattnet bestraffades med hårda gevärskolvslag medan andra i vaktmanskapet, unga kvinnliga och manliga partisaner, roade sig med att kasta allsköns bråte på dessa stackare som försökte hålla sig upprätta i det smutsiga och illaluktande vattnet.

Varje vecka anlände skaror av mänskliga vrak (sudet- och rikstyskar) som jagats från sina hem.. De mottogs med slag och sparkar av ilskna bödlar. I lägrets cent-rum delades den tillfångatagna befolkningen i två grupper, den ena gruppen tvingades klä av sig och lägga sig på marken varefter den andra gruppen, påklädda människor med skor eller stövlar, tvingades hoppa på sina olyckskamrater. Varje försök att hoppa bredvid bestraffades.. Den ständig frågan: "varför är ni så grymma?" besvarades alltid med: "Vi har rätt att döda alla tyskar! Nazistsvin!

Efter varje procedur låg några olycks-bröder kvar på marken. En som omkom på detta sätt var arrendator Tille på värdshuset "Breite".

I juni 1945 blev landsrådet Thume, prisdomare Richter och vinhandlare Pihan uttagna till tvångsarbete i Böhmisch-Leipa. Pihan blev ihjälslagen av polisen. Richter låg kvar på marken och för att undgå ytterligare lidande hängde han sig på kvällen, när han återförts till lägret. Landsrådet Thume blev allvarligt sjuk efter ständig misshandel, ändå spärrades han i en enmanscell utan toalett. Vakterna tryckte Thumes ansikte i hans egen avföring. I november 1945 avled han som följd av den hemska tortyren.

Den 9 oktober 1945 blev järnvägsarbetaren Franz Mai omotiverat ihjälslagen i Böhmisch-Leipa av tjeckiska s k parti-saner (Svobodasoldater). Vid den tiden fanns c:a 1 300 sudettyskar inspärrade i detta barbariska interneringsläger, vilket godtogs av de allierade segerherrarna. som deklarerade sig beredda att fördriva ytterligare 1.5 ­ 2 miljoner tyskar på detta omänskliga sätt (Wilde Austreibung).

I december 1945 anordnade partisanerna razzior på kvinnoavdelningen. Kvinnorna tvingades klä av sig nakna.De bästa klädesplaggen stals från dem Vid denna plundring förrättad av "partisaner" måste kvinnor och flickor nakna gymnastisera framför dessa brutala banditer. Partisanerna roade sig även med andra förnedrande trakasserier. T ex lät de lägersirenerna tjuta nätterna igenom. Vid sådana "lekar" måste varje sudettysk utan hänsyn till sjukdom, invaliditet eller ålderdom, blixtsnabbt ställa upp sig på lägerplatsen. Ofta utan skor och otillräckligt klädda tvingades de springa runt gården tills de föll ihop av utmattning varvid vakterna piskade dem till fortsatt språngmarsch.

Sudettyska (och även rikstyska) elitsoldater ur "WAFFEN-SS" avrättades efter brutal misshandel. Dessa frontsoldater hade sin blodgrupp tatuerad under vänstra armhålan och var därför lätta att känna igen. Upphetsade horder plågade de unga männen med en obeskrivlig grymhet, därtill hetsade av makthavare högre upp i den tjeckiska hierarkin.

De unga tyska soldaterna som tvångs-uttagits till tjänstgöring i Hitlers elitförband, sköts efter ohygglig tortyr. Soldaterna fick klä av sig, stå uppställda i långa rader med höjda armar, varefter en s k kommissarie bekräftade blodgrupps-tatueringen och beordrade avrättning med skott från pistol. De som avrättades var soldater i Waffen-SS, inte lägervakter från koncentrationslägren (KZ).

 Fortsättning följer i kommande nummer av Fri Information