Ur FRI INFORMATION:

Liberala skamlösheter

På Svenska Dagbladets debattsida den 12 november presenterade docent Ingrid Björkman en ingående analys av regeringens integrationsproposition. Artikeln som var både välformulerad och intressant har hittills inte bemötts av annan debattör. Däremot ägnades docent Björkmans artikel en hätsk och hånfull cirkulärledare i ett flertal landsortstidningar (Trelleborgs Allehanda, Ystads Allehanda, Smålänningen, Smålandsposten, Tranås Tidning, Vetlanda-Posten, möjligen ännu fler). Ledarskribenten påstod att docent Björkman "håller sig med en påfallande 30-tals-mässig vokabulär och tankeverksamhet" och "går i spetsen för en växande skara, bestående av avdankade nydemokrater, högerextremister, nynazister och skinheads, som öppet använder sig av 30-talspropaganda".

Ledaren skrevs av Hanna Sundin på Liberala Nyhetsbyrån AB (adress Riksdagshuset, Stockholm), tillika informationschef på svenska Amnesty International, och sändes till nyhetsbyråns abonnenter.

Behandlingen av Ingrid Björkmans debattartikel är intressant av flera skäl. Det tillhör ovanligheterna att en debattartikel ägnas huvudledaren i andra tidningar dagen efter publiceringen. Undantag är när statsråd och andra makthavare prånglar ut budskap på DN Debatt. I det aktuella fallet är man inte intresserad av att delta i debatten utan klämmer till med osignerad ledare.

Företrädare för pressen brukar alltsomoftast slå larm om att åsikts- och yttrandefriheten hotas, om antalet tidningar minskar genom exempelvis minskat presstöd eller ökad ägarkoncentration. Nu visar det sig att åtminstone den liberala pressen tydligen inte intresserar sig för den omhuldade åsikts- och yttrandefriheten. Saklig kritik av en socialdemokratisk proposition naziststämplas omgående. Respektive chefredaktör orkar inte ens formulera sitt avståndstagande utan nyttjar cirkulärledare. Intressant är naturligtvis frågan vilken gruppering inom det liberala lägret som så snabbt förmådde så många tidningar att införa huvudledare om en debattartikel i Svenska Dagbladet som respektive chefredaktör troligen inte ens läst. Det ligger nära till hands att gissa på att personer bakom tidskriften Expo är involverade.

Exemplet Ingrid Björkman visar med all tänkbar tydlighet att personer kända för kritik av migrations- och/eller integrationspolitiken och illusionen om det mångkulturella samhället svartlistats i så hög grad att minsta meningsyttring reflexmässigt leder till naziststämpling, anspelningar på Förintelsen o s v. Etablissemanget har nämligen - allt det högstämda talet om åsikts- och yttrandefrihet till trots - en gång för alla bestämt att man inte tar debatt, att man inte argumenterar, när det gäller migration och multikulturalitet. Det är enklare att svartlista och fördöma.

Och därefter är man tillräckligt skamlös för att i riksdagsdebatter, i samhällsprogrammen i radio och TV och på tidningarnas ledar- och kultursidor förfasa sig över att en visserligen mycket liten minoritet av svensk ungdom attraheras av nazism och andra totalitära ideologier. Skam den som skämmas bör.