Ur FRI INFORMATION:

I Fri Information nr 5 fortsatte en av våra prenumeranter sin berättelse om upplevelser i Sudettyskland 1945, då han var 18 år. Berättelsen fortsätter här

Massakern i Aussig

Massmord på barn, kvinnor, amputerade, blinda tyska soldater och åldringar.

Från det inre av Tjeckoslovakien anlände grupper av blodtörstiga, sadistiska manliga och kvinnliga banditer som satte skräck i den hungrande och blödande sudettyska befolkningen.

De s k partisanerna trängde in i sudettyska hem, misshandlade invånarna och kastade omgående ut dem från de hem där de bott hela sitt liv. Det går inte att beskriva den fasansfulla upplevelsen att för alltid bli utslängd från sitt hem utan att få möjlighet ta med sig någon minnessak..

Tiotusentals sudettyskar orkade inte med denna brutala behandling, närmast folkmord. De tog livet av sig.

Den 30 Juli 1945 kl 15 exploderade ett tyskt vapen- och ammunitionsupplag som bevakades av tjeckiska "svobodasoldater". Vid tidpunkten fanns inga tyskar där, men tjeckerna anklagade sudettyskarna för överlagt sabotage. (Detta är för länge sedan vederlagt).

Omedelbar efter explosionen började jakten och slakten på alla sudettyskar i området kring Aussig.

Min syster som under kriget var konduktör vid "Die deutsche Reichsbahn" bodde i en tjänstebostad invid järnvägsstationen i Aussig. Efter den stora explosionen sprang hon skräckslagen ut på gatan (Teplitzer Strasse) och såg hur partisaner och civila drev sudettyskarna (med vita armbindlar) framför sig mot "Elbebrücke" (Elbebron, den enda bro som förband fabriksområdet med staden). Kvinnor med barn i barnvagnar, åldringar samt arbetare föstes upp på bron. På den motsatta sidan sköt Svobodasoldater med kulsprutegevär in i den uppjagade folkmassan .

För att fullborda denna hussitiska grymhet kastade de ondskefulla partisanerma kvinnor med barnvagnar och barn från bron liksom andra som överlevt beskjut-ningen. Sedan roade sig partisanerna med att skjuta på de människor som kämpade för sina liv i floden. Invånare i Dresden (huvudstad i Sachsen vid Elbe långt från Aussig) anade massakern i Aussig, när de bärgade liken ur floden Elbe.

Min syster med sitt spädbarn (tre månader gammalt) som tvingades uppleva detta inferno blev några dagar senare utkastad från sitt hem. Hon jagades - tillsammans ett 20-tal andra unga kvinnor - (via Zinnwald) ut från vårt hemland.

Den händelse jag ovan återgett beskrivs även av många överlevande sudettyskar i vitboken: "Dokumente zur Austreibung der Sudetendeutschen". Även författaren Ingomar Pust beskriver den i sin bok "Schreie aus der Hölle"; Das totgeschwiegene Drama der Sudetendeutschen. (Hartmann Verlag ISBN 3-925921-31-1, D-74372 Sersheim, Tyskland).