Ur FRI
INFORMATION:
Lättare bli svensk
medborgare
I slutet av november 1997 lämnade medborgarskapskommittén
sitt slutbetänkande, SOU 1997:162. Remissbehandlingen avslutades i början
av mars, och regeringen förväntas presentera ett lagförslag
senare under våren.
Kommitténs utredning initierades sedan
allt fler ansökningar om medborgarskap avslagits på grund av oklar
identitet hos den sökande. Andelen avslag beroende på icke styrkt
identitet har ökat från 7 procent 1989 till 59 procent 1996. 1996
beviljades totalt 15 144 medborgarskap, 4 406 ansökningar avslogs, av
dem berodde drygt hälften - 2 606 - på oklar identitet.
Problemländer är framför allt
Afghanistan, Etiopien, Irak, Iran, Somalia, Syrien, Vietnam. Vidare är
det stora bekymmer med statslösa, framför allt palestinier. Syrier
söker sällan uppehållstillstånd i Sverige, problemet
med Syrien är i stället att syrier tidigare uppgett sig vara libaneser,
eftersom libaneser haft lättare få stanna i Sverige. När det
gäller Irak är ett av problemen att under Gulfkriget försvann
tiotusentals pass och andra id-handlingar, som fördes till norra Irak
och där utsattes för omfattande förfalskningar. För främst
somalier är problemet att ingen fungerande statsförvaltning existerar,
således kan inga pass utfärdas.
Avsaknad av pass och andra identitetshandlingar
är generellt vanlig hos asylsökande. Under de två första
månaderna 1995, då invandrarverket genomförde en noggrann
kontroll, var 60 procent av de asylsökande utan sådana dokument.
Utan säker identitet hos den asylsökande
tar asylutredningen längre tid. Det är dock inget hinder för
permanent uppehållstillstånd att invandrarverket inte är
helt säker på identiteten. Däremot är det än så
länge så gott som omöjligt att få svenskt medborgarskap,
om man inte kan bevisa sin identitet.
Nu vill regeringen lätta upp reglerna.
I medborgarskapskommitténs betänkande betonas att utan medborgarskap
eller förväntan om medborgarskap försvåras integrationen.
Medborgarskapskommittén föreslår
nu att utlänningar som utan egen förskyllan - t ex somalier - har
svårt att bevisa sin identitet skall kunna få svenskt medborgarskap
efter åtta år i stället för efter normalt fem år.
Om under väntetiden framkommer att utlänningen uppgett falsk identitet,
är detta en försvårande faktor som dock inte utesluter medborgarskap.
Kommittén konstaterar att andra länder
i Europa oftast inte har så strikta krav på identitetshandlingar
vid medborgarskapsansökningar som Sverige. Ett undantag är dock
Danmark som börjat utföra DNA-analys på anhöriginvandrare
för att kontrollera uppgivet släktskap. Skälet till att andra
länder inte har så hårda krav, tror utredningen är att
dessa länder har möjlighet till expatriering, d v s ett tilldelat
medborgarskap kan upphävas, exempelvis vid senare bevisad falsk identitet
eller grov brottslighet. I Sverige förbjuder grundlagen expatriering.
Kommittén diskuterar om grundlagsändring på denna punkt
bör rekommenderas men anser nackdelarna överväga. Man säger
sig vara rädd att få två kategorier av medborgare, de som
från födseln har garanterat medborgarskap och de med villkorat
medborgarskap. Man är rädd för att få en grupp permanent
statslösa som inget land vill ta emot.
Kommittén finner allehanda ursäkter
varför asylsökande i Sverige inte medför pass eller resehandlingar.
Man avstår emellertid från att diskutera hur man alls kan resa
från exempelvis Irak eller olika afrikanska länder utan pass och
biljetter. Förekomsten av professionella människosmugglare är
tydligen något som kommittén inte intresserar sig för.
I betänkandet påpekas upprepade
gånger att Sverige jämfört med andra europeiska länder
har strikta identitetskrav för att bevilja medborgarskap. Däremot
diskuterar man inte varför andra länder har så mycket längre
kvalifikationstid än Sverige. Vidare avstår man från att
undersöka hur möjligheten till expatriering skulle kunna minska
brottsligheten bland invandrare.
Riksdagen har nyligen beslutat att försvåra
återkallandet av uppehållstillstånd. Efter fyra år
krävs synnerliga skäl, d v s grova brott för att uppehållstillståndet
skall dras in. Hänsyn skall även tas till anknytning t ex familj.
Svårare att utvisa, och nu skall det
bli lättare få medborgarskap. Ju fler som stannar här dess
bättre, tycks vara inriktningen.
|