Ur FRI INFORMATION:

Selektiv tillämpning av grundlagens fri- och rättigheter

Brottsbalkens artonde kapitel om högmålsbrott tillhör inte de lagtexter som oftast åberopas i våra domstolar. När justitieminister Laila Freiwalds i en TV-intervju våren 1996 angående de påstådda attentaten mot tidningen Expo utlät sig om högmålsbrott, blev flertalet TV-tittare förmodligen förvånade. Med högmålsbrott menar man ju vanligen förberedelser till statskupp eller attentat mot kungahuset, något som dessbättre sällan varit aktuellt under de två senaste seklen.

Vad Freiwalds avsåg var emellertid § 5 i Brottsbalkens kapitel 18 om högmålsbrott: "Den som övar olaga tvång eller olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom politisk organisation eller yrkes­ eller näringssammanslutning och därigenom sätter yttrande-, församlings­ eller föreningsfriheten i fara, dömes för brott mot medborgerlig frihet till fängelse i högst sex år."

När det gäller den pågående valrörelsen har emellertid Freiwalds varit tyst. Inte ett ord har framförts av henne eller en enda annan företrädare för regeringen eller riksdagspartierna om ideliga brott mot medborgerlig frihet, en form av högmålsbrott.

Våldsfixerande motdemonstranter

Vid upprepade tillfällen under sommarens torgmöten har Det Nya Partiet men främst Sverigedemokraterna utsatts för visselpipekonserter, ägg- och tomatkastning, fysiskt hot i form av anfall med järnrör, baseballträn m m. Polisen har ibland, ibland inte, försökt hindra rent fysiska konfrontationer mellan deltagarna i de lagliga torgmötena och deras angripare från Antifascistisk Aktion (AFA), Syndikalistisk Ungdom (SUF), Ung Vänster och andra grupperingar inom avgrundsvänstern, vars motdemonstrationer även frånsett våld och störningar varit olagliga. Vid ett fåtal tillfällen har några motdemonstranter gripits, förhörts och släppts. Det har då rört sig om ohörsamhet mot polisen, förargelseväckande beteende och liknande, i detta sammanhang rätt banala, brottsmisstankar. Inget polisbefäl och ingen åklagare har ens andats om högmålsbrott, d v s brott mot medborgerlig frihet och därigenom brott mot grundlagsfästa fri- och rättigheter.

Talande flathet

Den utomordentliga flatheten inför avgrundsvänsterns aktioner säger mycket om våra etablerade politiska partier och vår av oduglighet och feghet korrumperade poliskår. Förakt för grundlagen undergräver demokratin. Man kan jämföra med den anmärkningsvärda snabbhet med vilken biträdande chefsåklagaren i Ystad, Per-Ola Persson, startade förundersökning mot Sven-Olle Olsson i Sjöbo angående den absurda misstanken om hets mot folkgrupp. Vill man som åklagare göra karriär gäller det att agera respektive blunda i enlighet med vad som för stunden uppfattas som politiskt korrekt. Åklagare Persson har visat att han är det stoff som departementsjurister och framtida riksåklagare vävs av.

Uppvigling via Telias Passagen

Fri Information skrev till kommunikationsminister Uusman den 5 juni i år och påpekade att statliga Telia som internetleverantör upplåter marknadsplatsen Passagen för hemsidor åt bl a AFA Stockholm. På AFAs hemsidor återfinns upprepade uppmaningar till våld mot politiska meningsmotståndare. Tre veckor senare svarade en handläggare att brevet vidarebefordrats till Närings- och handelsdepartementet för handläggning. Därefter har ingenting hänt. Inget besked från regeringen. Telia fortsätter att låta AFA på Passagens hemsidor uppmana till våldsaktioner mot främst Sverigedemokraterna och Det Nya Partiet.

AFAs sommarsport

Den 25 juni frågade AFAs elektroniska nyhetsbrev: "Saknar du ett sommarnöje? Stoppa fascistisk turné." I brevet skriver AFA bl a "SD har drivit iväg naziskinsen från sina möten (men bedriver fortfarande samma vidriga politik) så ni kan helt lugnt gå dit och tracka dem utan risk för bråk. Ta och ring upp din lokala snutstation och kolla när SD har sökt tillstånd för torgmöte, ring sedan till alla dina polare och lokala vänsterorganisationer, RFSL och antirasistgrupper Sommarens stora aktivistmästerskap blir alltså att tracka extremhögerns torgmöten. Motkraft tar gärna emot rapporter från aktiva lag runt om i landet. Gatuteatrar, antifascistiska/socialistiska flygbladsutdelningar, nedslitna fascistaffischer, visselpipor, punkterade bildäck allt är av intresse. Spännande sportresultat följer i kommande nummer".

Den 5 augusti skrev AFA: "Under sverigedemokraternas torgmöte den 27 juli på hoppets torg i Jönköping startades en motdemo på Smedjegatan. När polis, sverigedemokraternas, medias och åskådares blickar och uppmärksamhet vändes ditåt anföll en grupp maskerade personer sverigedemokraternas möte. Polisen blev helt överraskade och antifascisterna hann dela ut en hel del smällar och förstöra högtalaranläggningen innan ett fåtal av dem blev gripna". Meddelandet avslutades "Tänk på att rensa på er egen bakgård och gör upp med de fascister som bor i er omgivning. Även om de är få just för tillfället kommer de att försöka att bli starkare. Se till att de inte blir det".

Sommarsporten fortsätter ostraffat

Den 25 augusti skrev AFA under rubriken "Sommarsporten fortsätter" och uppmanade till nya hjältedåd: "Det Nya Partiet, SD och Skånes Väl håller på att förvandlas till pensionärspartier, så risken för konfrontation vid deras möten är väldigt liten. Gå dit och visa vad du tycker. Var än de drar fram måste det synas att deras åsikter är kontroversiella och att det finns ett stort motstånd mot deras attacker på invandrare, fackföreningar, kvinnor med mera". Vad AFA menar är att risken att de nämnda politiska partierna försvarar sig fysiskt är liten, alltså är det ofarligt att använda våld mot deltagarna. Om Sverigedemokraternas torgmöte i Göteborg den 3 augusti skrev AFA: "När torgmötet startade hade vi samlats cirka 70 personer som var ´beväpnade´ med plåtburkar och visselpiporSen startade en kedjereaktion, visselpipor började ljuda från alla håll och kanter, för att avbrytas/ ackompanjeras av slagord och ´okvädningsord´ som så pedagogiskt Göteborgs-Posten kallade det. Efter cirka 10 minuter sprang några pigga invandrarkillar och köpte visselpipor och delade ut till sina polare, en pizzeria gav bort plåtburkar till demonstranter, lokala kickers stämde in i slagorden och flygblad delades ut av både AFA och Ung vänster" [benämningen kickers syftar oftast på våldsbenägna invandrargäng som ägnar sig åt personrån, t ex Nacksta kickers som under lång tid terroriserade Sundsvall. Som trend brukar kickers anspela på säckiga kläder, sportkeps, bruten svenska m m, red anm].

Maskerade våldsverkare

Ett välkänt anarkistiskt mönster är att i de fall de s k motdemonstranterna planerar tillgripa våld, maskerar sig attentatsmännen med rånarluvor för att förhindra identifiering. Därför är det mycket sällan någon av våldsverkarna kan lagföras ens för så enkla brott som störande av ordning, vandalisering etc. Brott mot medborgerlig frihet är uteslutet som framgår ovan.

De folkpartistiska riksdagsmännen Karl-Göran Biörsmark och Elver Jonsson skrev till 1997/1998 års riksdag en motion om "Förbud mot att bära mask vid demonstration". Motionärerna hävdade bl a: "Demonstrationsfriheten kan dock missbrukas och utnyttjas för andra syften än att demonstrera och demokratiskt argumentera för vissa åsikter. I dag förekommer det bl.a. att demonstranter söker dölja sin identitet genom att vid demonstration bära stickade huvor, masker eller liknande. Detta strider mot hela demonstrationsidén och försvårar på ett påtagligt sätt polisens möjligheter att upprätthålla god ordning vid demonstration. Det förekommer att demonstrationer, där demonstranter döljer sin identitet med hjälp av s.k. rånarhuva, urartar och övergår i kravaller och upplopp.

Man kan på goda grunder misstänka att den som bär 'rånarhuva' vid demonstration är ute i helt andra syften än att fredligt demonstrera för sina åsikter. Varför skulle man annars vilja dölja sitt ansikte? Därför bör demonstrationstillstånd kunna förenas med villkor från polisens sida att deltagarna uppträder öppet och utan maskering" (Motion K 313).

Likgiltigt utskott

Man tycker att det borde vara svårt att hävda demokrati, demonstrationsfrihet, bekämpning av våld och annan brottslighet och samtidigt argumentera mot motionen. Våra riksdagspolitiker fann emellertid ingen svårighet alls. Motionen avslogs av ett enhälligt konstitutionsutskott. Inte ens utskottets folkpartist, Bo Könberg, argumenterade för motionen. I samma KU-betänkande (KU 32 1997/98) förekommer dock reservationer mot utskottets avslagsbeslut på andra fri- och rättighetsmotioner, exempelvis ökat grundlagsskydd för homosexuella och utländska medborgare, hårdare straff och längre preskriptionstid för hets mot folkgrupp, kriminalisering av förnekande av förintelsen m m.

Totalt tyst riksdag

Riksdagen debatterade fri- och rättighetsmotionerna den 6 maj 1998 och tog beslut följande dag. Ingen enda riksdagsledamot yttrade sig i frågan om maskerade demonstranter. Motionen avslogs av en enhällig riksdag. Inte ens motionärerna röstade för sin motion - de hade väl blivit åthutade av partiledningen.

I sin avstyrkan av motionen om förbud mot att bära mask vid demonstration hänvisade konstitutionsutskottet till justitieutskottets tidigare behandling av samma fråga (JuU 14 1995/96 och JuU 1 1993/94). Justitieutskottet framhöll att demonstrationer får begränsas med hänsyn endast till säkerhet, ordning och trafik. Justitie- och konstitutionsutskottets ledamöter lika lite som övriga riksdagsledamöter ville inte diskutera, om inte just maskeringen i sig är en förvarning om våld och hot, d v s brott mot medborgerlig frihet.

Det är följaktligen samtliga riksdagspartiers uppfattning att AFAiter och andra anarkister skall få fortsätta att bära rånarluvor. Den förvarning om vandalisering, misshandel och andra olagligheter som maskerade demonstranter signalerar är följaktligen enligt riksdagen inget hot mot ordning eller säkerhet. Inte heller anses det vara hot mot folkgrupp, trots att många människor upplever de svartklädda demonstranterna i rånarluvor som påtagligt hotfulla. Inte minst gäller det alla de människor som utsatts för hot och misshandel av maskerade rånare, och som nu av SUF:are och AFAiter påminns om sina skräckupplevelser. Däremot är regering och riksdag eniga med Högsta Domstolen om att kelterkors, vasakärvar, odalrunor och kugghjul är hets mot folkgrupp och skall bestraffas extra strängt som rasistiska brott.

Maskering förekommer emellertid i huvudsak vid olagliga demonstrationer. För att en demonstration eller annan sammankomst på offentlig plats skall vara laglig krävs polistillstånd enligt 1993 års ordningslag, kap 2, §§ 4-6. En icke i laga ordning anmäld motdemonstration är följaktligen i sig olaglig. Om motdemonstranterna dessutom ägnar sig åt akustisk terror och fysiskt våld för att förhindra en laglig sammankomst i form av politiskt torgmöte, ägnar de sig enligt ovan åt högmålsbrott i form av brott mot medborgerlig frihet. Polisen har därför haft skyldighet att ingripa mot AFAs sommarsportutövare utan hinder av riksdagens vägran att förbjuda maskering vid demonstration.

Rånarluva, ja - odalruna, nej

Som bekant är polisen mycket aktiv när det gäller ingripanden mot demonstranter som bär dekaler påminnande om Hitlertyskland. Hit hör numera inte bara olika varianter av hakkorset och den tyska örnen utan genom politiskt beslut av Högsta Domstolen även diverse vikingatidssymboler t ex runor, hällristningstecken från bronsåldern, kristna symboler som kelterkorset men även neutrala figurer som kugghjul. Demonstranterna påstås ägna sig åt hets mot folkgrupp. Vilken folkgrupp som hetsas av kugghjul och kelterkors har Högsta Domstolen avstått från att spekulera i.

Tystnadens och otrygghetens Sverige

Naturligtvis skulle ingen svensk politiker någonsin tala klarspråk när det gäller att begränsa grundlagen utan att i laga ordning ändra lagen. Med ledning av riksdagens beslut, eller snarare brist på beslut, genom domstolarnas, polisens och åklagarnas agerande respektive prioriteringar bör det dock vara uppenbart för envar att svensk grundlag inte längre gäller för de demokratiska partier som dristar sig kritisera svensk invandrings- och integrationspolitik. Gatans pöbel har makthavarnas tysta gillande. Det svenska samhället har ytterligare närmat sig det som i högtidstalen kallas mångkultur: censur, pöbelvälde, anarki, rättsröta. Debatten ersätts av våldet. Tystnaden och otryggheten breder ut sig. Sverige är sig inte längre likt, som Juan Fonseca (s) så triumferande brukar konstatera.