Ur FRI INFORMATION:

Den pågående valrörelsen

visar de etablerade politikernas ovilja att diskutera Sveriges verkliga problem. Ledaren för det ena blocket rabblar vården, skolan, omsorgen, medan ledaren för det andra lika krampaktigt upprepar jobben, jobben, jobben. Skälen till att det går så dåligt för Sverige är bannlysta från talarstolar och inspelningsstudios.

Carl Bildt viftar bort ansvaret för att på tre år ha ökat statsskulden med 800 miljarder kr. Göran Persson berömmer sig av att ha sanerat svensk ekonomi, sedan han till statskassan överfört tiotals miljarder från sjukförsäkringen och AP-fonderna och tillfälligt lyckats hejda ökningen av statsskulden.

Båda de politiska blocken vägrar att diskutera följderna av de senaste tio årens massinvandring till Sverige, trots att problemen blir allt svårare att dölja. Den lavinartade ökningen av personrån på offentlig plats, ökningen av antalet åldringsrån, blodiga uppgörelser inom den undre världen, den kraftiga ökningen av överfallsvåldtäkter och gruppvåldtäkter, det tilltagande heroinbruket är tveklöst följder av massinvandringen och den påtvingade omvandlingen av Sverige till s k mångkulturellt samhälle.

Den mångkriminella utvecklingen i Sverige är emellertid inte invandrarnas fel. I stället är orsaken politisk. Svenska politiker vägrar erkänna att invandringspolitiken attraherar inte enbart människor som flyr från krig och förtryck utan i växande omfattning kriminella personer från stora delar av världen och människor som anser sig kunna leva gott på det svenska bidragssystemet. Politikerna vill inte heller inse sambandet mellan ökningen av den invandrade brottsligheten och den omvittnade inkompetensen hos rättsvårdande myndigheter. Om detta vittnar inte enbart lagtillämpningen utan än mer det pågående lagstiftningsarbetet.

Antalet ouppklarade brott minskar tillfälligt, när polis och åklagare avskriver högar av outredda ärenden och polisen gör sig otillgänglig för inte enbart ingripande mot brottsligheten utan även mottagande av polisanmälningar. I stället är polis, åklagare och domstolar upptagna med prioriterade, s k rasistiska brott (Hitlerhälsning, bärande av påstått nazistiska symboler) och olaga diskriminering (avvisande av invandrare från krogar), livligt påhejade av massmedia och sådana samhällets stöttepelare som Mona Sahlin och Kurdo Baksi. Lagstiftningen är inriktad på att göra svenskarna ansvariga för problemen i det mångkriminella samhället. Såväl polis, åklagare, domstolar som statliga utredare har direktiv att göra enbart svenskar till gärningsmän. Endast majoritetsbefolkningen är skyldig till rasism, främlingsfientlighet och diskriminering.

Den allra viktigaste frågan i valrörelsen borde förstås vara vad det är för avgörande fel på svensk demokrati. Varför låter svenska folket sina politiker förskingra skattemedlen på invandrings-, integrations- och biståndspolitik i stället för att använda dem som utlovats, till vård, omsorg, skola, rättstrygghet och pensioner? Vad är det för fel på svenskarna som inte förmår ena sig till effektivt motstånd i likhet med norska fremskrittspartiet och danska folkepartiet?