Ur FRI
INFORMATION:
Månadens Messing
Till Internets stora förtjänster
hör den ökade tillgängligheten till riksdagsprotokollen som
alls inte är så långtråkiga som ryktet förmäler.
Tvärtom, den rikliga förekomsten av språkgrodor och stilblomster
piggar upp. Alldeles särskilt gäller det de debatter i vilka förutvarande
jämställdhetsministern, nuvarande integrationsministern deltar.
Den 26 november debatterade riksdagen regeringens
storstadspolitiska proposition, varvid Ulrika Messing flitigt äntrade
talarstolen och generöst vidarebefordrade ett antal visdomsord till eftervärlden:
Om underifrånperspektiv
och helhetsperspektiv
"Det finns skillnader
och orättvisor runt om i vårt samhälle som inte är acceptabla.
Att inte ha samma förutsättningar på grund av namn eller etnicitet
är exempelvis inte rimligt. Ändå vet vi att det är just
så det är. Många blir bedömda efter orättvisa kriterier.
Vi ser också att orättvisorna har ökat de senaste åren.
Att bryta en social och ekonomisk skiktning i samhället är vår
ojämförligt viktigaste uppgift. Det handlar i grunden om att hålla
samman ett samhälle och att skapa ett Sverige för alla. Det är
utgångspunkten för vårt framtida storstadsarbete.
I storstäderna är
skillnaderna som störst. Här samlas en flora ev etniciteter, språk,
traditioner och kulturer. Här blir skillnaderna tydligast mellan dem
som har en plats i samhället, ett jobb, vänner och ett aktivt föreningsliv
och dem som inte har det. Vi måste minska skillnaderna mellan dem som
har det allra sämst och dem som har det allra bäst. Vi måste
göra det utifrån ett underifrånperspektiv. Vi måste
också göra det med ett helhetsperspektiv, inte bara så att
vi sätter människan i centrum och får olika delar av samhället
att samverka utan också att vi gör det med hela landet för
ögonen. För precis som vår regionalpolitik har syftet att
vara till för hela landet är det också tanken med vår
storstadspolitik. I ett Sverige för alla hänger allt ihop.
Ett Sverige för alla
är inte bara ett generellt mål utan också en arbetsmetod.
När vi bryter ned frågorna i sina olika delar måste varje
del ha ett och samma uttryckta mål, ett samhälle där alla
har samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter om ett i grunden
jämlikt och jämställt samhälle".
Om möjligheternas
politik och människoperspektiv
"Om det är någonting som såväl
regionalpolitiken som storstadspolitiken karakteriseras av är det att
det är och skall vara möjligheternas politik.
Den första rättigheten,
rätten till ett arbete, handlar om att vi måste skapa de bästa
förutsättningarna för fler jobb. Detta är en rättighet
som skall gälla hela landet men som blir så påtagligt nödvändig
när vi ser storstäder där bostadsområden kan ligga sida
vid sida med bara en väg eller ett köpcentrum emellan men där
skillnaderna är oändliga. Skillnaderna består i avgrunden
mellan att ha ett jobb och att inte ha det. På ena sidan av vägen
saknar sju av tio arbete, på den andra kanske bara någon procent.
Det egna jobbet som en skapare av välfärd, självkänsla
och trygghet blir så påtagligt på den sidan om vägen.
Orättvisan blir tydlig.
Därför tar vi
nu ett avstamp i denna storstadspolitik för rätten till ett bra
arbete, också i de utsatta områdena i våra storstäder,
både genom nya resurser och genom en insikt om att vi inom ramen för
den generella välfärden måste förändra våra
strukturer och vårt arbetssätt. Olika samhällsinstanser måste
börja samverka. För att lyckas med det måste det göras
ur ett människoperspektiv. Att se den höga arbetslösheten hos
dem med en annan etnisk bakgrund är att inse att rätten till ett
jobb är så mycket mer än bara rätten till en inkomst
och till något vettigt att göra. Det är också rätten
att få vara en del av samhället".
Om underifrånperspektiv
och folkstyreperspektiv
"För mig är
demokrati allt eller inget. Alla måste känna att de är med.
Vi har en levande demokrati, men vi ser också att förutsättningarna
och möjligheterna till den inte finns hos alla människor. Vi ser
en demokratisk skiktning, och den måste vi ändra på. Kampen
för demokratin är en kamp vi måste föra vid varje ny
generation. Och sättet vi kan göra det på är att visa
allt det positiva med demokratin, det verkliga folkstyret och allt vad det
kan skapa.
Men det bygger på
att vi kan se den enskilde väljaren också mellan valen. Den storstadspolitik
som vi nu lägger fast utgår ifrån att vi på allvar
ser på vår demokrati underifrån, från det perspektiv
där folkstyret har sitt ursprung och existensberättigande".
Varför vi står
här i dag
"Det handlar om välfärdens
kärna. Den generella välfärden skall försvaras. För
de utsatta bostadsområdena i våra storstäder skall den också
förstärkas. Det är där vi ser att rättigheterna är
som svagast. Och det är därför som vi står här i
dag.
Man kan mäta den brist
på rättigheter i sysselsättning, i folkhälsotal, i spädbarnsdödlighet,
i valdeltagande, i bostadssegregation och i mycket annat. Då blir också
uppgiften tydlig. Vi skall minska skillnaderna och orättvisorna i vårt
samhälle. Lösningen är en generell välfärd med människan
i centrum. Det handlar i grunden om att skapa ett samhälle, ett Sverige
för alla".
Om etniciteterna
"Målet måste
ju vara att vårt samhälle på alla områden skall spegla
den mängd av etniciteter som finns här. Det gäller på
arbetsmarknaden men också i politiken. Det är självklart att
lärarkåren, poliskåren, metallarbetarna och många andra
måste spegla den mångfald av etniciteter som finns i vårt
land. Så är det inte i dag. Ibland beror det på att man inte
har utbildning. Ibland beror det på språket. Men ibland beror
det också på fördomar. Låt oss angripa det från
alla håll".
Det bästa med välfärden
"Jag tycker att det
allra bästa med den generella välfärden är att de människor
som är i störst behov av ett generellt välfärdssystem
är de människor som förlorar allra mest då vi har dålig
ekonomi i landet. Det är de som är skörast och som är
beroende av att vi har statsfinanser i balans. Det är oerhört viktigt
att se det och att också vara beredd att ibland ta obekväma beslut
kortsiktigt för att skapa möjligheter långsiktigt.
Jag ser också storstadspropositionen
som en möjlighet att minska segregationen och öka rättvisan.
Det här är några steg. Vi pekar också i propositionen
på att det behövs många vägar för att vi skall
lyckas. Vi skapar stora möjligheter för att hitta de vägarna
lokalt, i kommunerna och i bostadsområdena".
|