Ur FRI INFORMATION:

I januari i år riktade riksdagsman Sten Andersson (m) en interpellation till justitieminister Laila Freivalds angående kriminaliteten bland invandrarungdomar:

"Även om politiker, ibland också chefspoliser, förnekar det, är det ändå så att kriminaliteten i större städer, Malmö är ett av flera exempel, har ökat på ett sätt som innebär att många medborgare känner fysisk otrygghet.

I Malmö finns enligt reportage i Sydsvenska Dagbladet och Kvällsposten, dokumenterat av polis och socialtjänst, att ett antal ungdomsligor hamnat helt snett i tillvaron. Då deltagare i dessa ligor, oftast dominerade av ungdomar med invandrarbakgrund, grips agerar många apatiskt och verkar inte bry sig om konsekvenserna för offren av det destruktiva man sysslar med.

Enligt medieuppgifter anser bl.a. poliser att samhällets möjligheter att komma till rätta med nämnda problem är i stort uttömda och i praktiken verkningslösa.

Socialtjänstens omhändertagande och "omsorg" av kriminella ungdomar har visat uppenbara begränsningar.

Det behövs något nytt då nämnda ungdomar i alltför många fall verkar helt obekymrade, inte enbart över de skador deras kriminalitet skapar, utan även att de inte verkar inse att deras framtid försämras.

Vilka åtgärder är justitieministern beredd vidtaga i syfte att motverka den alltmera ökande kriminaliteten bland framför allt invandrarungdomar?"

Andersson syftade bl a på Kvällsposten som den 16 januari återgav en intervju med två poliser i Malmö angående ett trettiotal rånare i åldern 12 - 14 år, nästan alla "flyktingar". Rånoffren är nästan uteslutande svenska barn och åldringar. Poliserna beskrev rädslan hos de unga rånoffren som inte längre vågade gå till skolan och informerade om ett uttalat rastänkande i rånargängen som sagt sig helst anfalla "svenska barn vid rikemansskolor". Man varnade för den snabbt försämrade situationen: "nu har vi barngäng som försörjer sitt narkotikamissbruk genom att råna andra barn eller pensionärer. Fortsätter utvecklingen har vi inom några år barngäng som skjuter ihjäl varandra."

Det kan förmodas att även statsrådet Freivalds läst artikeln i Kvällsposten, men det hindrade henne inte från att i interpellationssvaret den 2 februari till Sten Andersson förneka det mesta. Hon varnade för att hämta information från massmedia: "Arbetet mot brottsligheten måste föras på många olika nivåer och med olika metoder, eftersom brottsligheten är ett komplext och mångfacetterat fenomen. Hur gärna vi än vill, finns inga enkla lösningar. Jag vill därför varna för att bygga problembilder eller förslag till åtgärder på tidningsreportage. Inte minst mot bakgrund av den satsning som regeringen gjort på det brottsförebyggande arbetet är jag övertygad om att alla åtgärder måste bygga på en gedigen kunskapsgrund" och påstod frankt: "Sten Andersson har inget stöd för sina påståenden att det är just invandrares kriminalitet som är det stora problemet eller att kriminaliteten särskilt bland invandrarungdomar ökar. Den stora majoriteten av alla brott i Sverige begås av svenskar. Detta gäller såväl vuxnas som ungdomars brott. Av de särskilda studier som gjorts av invandrares brottslighet framgår ingen särskild ökning för invandrare eller invandrade ungdomar, jämfört med svenskar".

Det var enligt Freivalds inte bara fel att peka ut invandrare, det är inte alls ungdomar som står för brottsligheten: "Jag vill också betona att mindre än en femtedel av de personer som under ett år misstänks för brott är ungdomar under 20 år. Dessutom är det så att majoriteten av de brott ungdomar misstänks för är mindre allvarliga brott som t.ex. snatteri. Bara en liten del av de ungdomar som någon gång dömts för ett brott utvecklas till grova brottslingar. Brottsligheten är därmed inte huvudsakligen ett problem som har med ungdomar, och ännu mindre med invandrade ungdomar, att göra. Majoriteten av alla de vardagsbrott som drabbar den svenska befolkningen begås av äldre ständigt återfallande svenska brottslingar"